Fly till säkerhet före den ”stora vedermödan”
”När ni ... får se Jerusalem vara omringat av lägrade härar, ... må de som är i Judeen börja fly till bergen.” — LUKAS 21:20, 21.
1. Varför är det brådskande att fly för dem som fortfarande är en del av världen?
DET är brådskande att fly för alla som är en del av Satans värld. Om de skall bli skonade, när den nuvarande tingens ordning utplånas från jorden, måste de ge övertygande bevis för att de har tagit fast ståndpunkt på Jehovas sida och inte längre är någon del av den värld över vilken Satan härskar. — Jakob 4:4; 1 Johannes 2:17.
2, 3. Vilka frågor i samband med Jesu ord nedtecknade i Matteus 24:15—22 skall vi behandla?
2 I sin storslagna profetia om avslutningen på tingens ordning betonade Jesus hur livsviktigt det var med en sådan flykt. Vi har ofta behandlat det som sägs i Matteus 24:4—14, men de efterföljande verserna är inte mindre viktiga. Vi vill uppmuntra dig att slå upp din bibel och läsa verserna 15—22.
3 Vad betyder den profetian? Vad var ”vämjeligheten som vållar ödeläggelse” under det första århundradet? Vad förebådades av att den stod ”på helig plats”? Vad innebär detta för oss?
”Läsaren bör bruka urskillning”
4. a) Vad skulle, enligt Daniel 9:27, komma efter det att judarna hade förkastat Messias? b) Vad var tydligen orsaken till att Jesus sade: ”Läsaren bör bruka urskillning”, när han hänvisade till Daniel 9:27?
4 Lägg i Matteus 24:15 märke till att Jesus hänvisade till det som var skrivet i Daniels bok. I kapitel 9 i den boken finns en profetia som förutsade Messias’ ankomst och den dom som skulle verkställas på den judiska nationen för att den förkastade honom. I den senare delen av vers 27 heter det: ”Och på vämjeligheters vinge kommer den som vållar ödeläggelse.” I tidig judisk tradition tillämpades den här delen av Daniels profetia på det som inträffade i Jerusalem på 100-talet f.v.t., då Antiochos IV vanhelgade Jehovas tempel i Jerusalem. Men Jesus varnade: ”Läsaren bör bruka urskillning.” Antiochos IV:s skändande av templet var helt visst något vämjeligt, men det medförde inte någon ödeläggelse för vare sig Jerusalem, templet eller den judiska nationen. Jesus ville därför tydligtvis varna sina åhörare och få dem att förstå att uppfyllelsen av denna profetia ännu hörde framtiden till.
5. a) Hur hjälper en jämförelse av evangelieskildringarna oss att identifiera ”vämjeligheten” under det första århundradet? b) Varför förde Cestius Gallus i all hast romerska trupper till Jerusalem år 66 v.t.?
5 Vad var ”vämjeligheten” som de skulle hålla utkik efter? Det är värt att lägga märke till att medan Matteus’ skildring lyder: ”När ni får se vämjeligheten som vållar ödeläggelse ... stå på helig plats”, så lyder parallellskildringen i Lukas 21:20: ”När ni ... får se Jerusalem vara omringat av lägrade härar, vet då att dess ödeläggande har närmat sig.” År 66 v.t. fick de kristna som bodde i Jerusalem verkligen se det som Jesus hade förutsagt. En rad konflikter mellan judarna och romerska myndighetspersoner ledde till att Jerusalem blev en grogrund för uppror mot Rom. Som en följd av detta bröt det ut oroligheter i Judeen, Samarien, Galileen, Dekapolis, Fenicien och norrut i Syrien och söderut i Egypten. För att återställa ett visst mått av fred i den delen av det romerska riket förde Cestius Gallus i all hast militärstyrkor från Syrien till Jerusalem, som judarna talade om som sin ”heliga stad”. — Nehemja 11:1; Jesaja 52:1.
6. Hur kom en ”vämjelighet” som skulle vålla ödeläggelse att ”stå på helig plats”?
6 Det var brukligt att de romerska legionerna bar standar, vilka romarna betraktade som heliga men judarna som avgudiska. Det är intressant att lägga märke till att det hebreiska ord som i Daniels bok översätts med ”vämjelighet” huvudsakligen används om avgudar och avgudadyrkan.a (5 Moseboken 29:17) Trots motstånd från judarna bröt de romerska styrkorna, med sina avgudiska standar, i november år 66 v.t. in i Jerusalem och började underminera den norra tempelmuren. Det rådde inget tvivel om att en ”vämjelighet” som skulle kunna vålla fullständig ödeläggelse av Jerusalem stod ”på helig plats”! Men hur skulle någon kunna fly?
Flykten brådskade!
7. Vad gjorde den romerska hären helt oväntat?
7 När det verkade som om Jerusalem lätt skulle ha kunnat intas, drog sig den romerska hären plötsligt och utan någon för människor synbar orsak tillbaka. De judiska upprorsmännen förföljde de retirerande romerska trupperna, men inte längre än till Antipatris, omkring 50 kilometer från Jerusalem, och därefter återvände de till Jerusalem. Väl tillbaka i Jerusalem samlades de i templet för att lägga upp den fortsatta krigsstrategin. Ungdomar rekryterades för att förstärka befästningsverken och för att tjäna i det militära. Skulle de kristna bli inblandade i detta? Och skulle de, även om de undvek att bli inblandade, fortfarande vara i farozonen, när de romerska härarna återvände?
8. Vilken brådskande åtgärd vidtog de kristna i lydnad för Jesu profetiska ord?
8 De kristna i Jerusalem och i hela Judeen lydde Jesu Kristi profetiska varning och flydde snart ut ur farozonen. Flykten brådskade! De tog sig så småningom fram till bergstrakterna, och några slog sig kanske ner i Pella i provinsen Pereen. De som lydde Jesu varning vände inte dåraktigt tillbaka för att försöka rädda sina materiella ägodelar. (Jämför Lukas 14:33.) De gravida kvinnor och ammande mödrar som under dessa omständigheter lämnade Jerusalem tyckte säkert att det var svårt att företa en sådan färd till fots. Deras flykt hindrades inte av inskränkningar i samband med sabbatsdagen, och den annalkande vintern hade ännu inte kommit. De som hade lytt Jesu varning och flytt snabbt var snart i säkerhet utanför Jerusalem och Judeen. På detta berodde deras liv. — Jämför Jakob 3:17.
9. Hur snart återvände de romerska styrkorna, och vad blev följden?
9 Redan nästa år, år 67 v.t., återupptog romarna sina krigsoperationer mot judarna. Först besegrades Galileen, och följande år skövlades Judeen. År 70 v.t. inneslöt eller omringade de romerska styrkorna själva Jerusalem. (Lukas 19:43) Hungersnöden blev mycket svår. De som var instängda i staden vände sig mot varandra. Alla som försökte fly slaktades. Vad de upplevde var, som Jesus hade sagt, ”en stor vedermöda”. — Matteus 24:21.
10. Vad mer kommer vi att lägga märke till, om vi läser med urskillning?
10 Men uppfyllde detta helt och fullt det som Jesus hade förutsagt? Nej, mer skulle komma. Om vi enligt Jesu råd läser Skrifterna med urskillning, kan vi inte undgå att lägga märke till sådant som ännu hör framtiden till. Vi kommer också att allvarligt fundera över vad det kommer att innebära för vårt eget liv.
Den nutida ”vämjeligheten”
11. På vilka två andra ställen nämner Daniel om ”vämjeligheten”, och vilken tidsperiod behandlas där?
11 Lägg märke till att förutom hänsyftningen i Daniel 9:27 på ”vämjeligheten som vållar ödeläggelse”, omnämns den också i Daniel 11:31 och 12:11. Inte i något av dessa senare exempel behandlas Jerusalems ödeläggande. Faktum är att orden i Daniel 12:11 står bara två verser efter det att ”ändens tid” har omnämnts. (Daniel 12:9) Vi har levt i en sådan tidsperiod sedan år 1914. Vi måste därför uppmärksamt ge akt för att känna igen den nutida ”vämjeligheten som vållar ödeläggelse” och sedan se till att vi kommer ut ur farozonen.
12, 13. Varför är det lämpligt att beskriva Nationernas förbund som den nutida ”vämjeligheten”?
12 Vad är den nutida ”vämjeligheten”? Bevismaterialet pekar på Nationernas förbund som började verka år 1920, kort efter det att världen hade trätt in i ändens tid. Men hur kunde Nationernas förbund vara en ”vämjelighet som vållar ödeläggelse”?
13 Kom ihåg att det hebreiska ordet för ”vämjelighet” används i Bibeln huvudsakligen med avseende på avgudar och avgudiska sedvänjor. Blev Nationernas förbund avgudat? Ja, det blev det verkligen! Prästerskapet satte Nationernas förbund ”på helig plats”, och deras anhängare började visa det en brinnande hängivenhet. Förbundsrådet för Kristi kyrkor i Amerika förklarade att Nationernas förbund skulle bli ”det politiska uttrycket för Guds rike på jorden”. Den amerikanska senaten blev överhopad med brev från religiösa grupper som uppmanade den att ratificera förbundspakten om Nationernas förbund. Majoriteten av baptister, kongregationalister och presbyterianer i Storbritannien prisade det som ”det enda redskap som finns för att uppnå [fred på jorden]”. — Se Uppenbarelseboken 13:14, 15.
14, 15. Hur kom Nationernas förbund och sedan Förenta nationerna att vara ”på helig plats”?
14 Guds messianska kungarike hade upprättats i himlarna år 1914, men nationerna började kämpa för sin egen suveränitet. (Psalm 2:1—6) När förslaget om Nationernas förbund lades fram, hade nationerna, som nyligen hade utkämpat första världskriget, och prästerskapet, som hade välsignat deras trupper, redan visat att de hade övergett Guds lag. De betraktade inte Kristus som kung. Därigenom gav de en mänsklig organisation den uppgift som Guds kungarike har; de satte Nationernas förbund ”på helig plats”, en plats där det inte hörde hemma.
15 Som en efterträdare till Nationernas förbund bildades så Förenta nationerna den 24 oktober 1945. Längre fram hyllade olika påvar i Rom Förenta nationerna som ”det sista hoppet om endräkt och fred” och som ”det högsta forumet för fred och rättvisa”. Ja, Nationernas förbund och dess efterträdare, Förenta nationerna, blev verkligen en avgud, en ”vämjelighet”, i Guds och hans folks ögon.
Fly från vad?
16. Vad måste de som älskar rättfärdighet nu fly ut ur?
16 När de som älskar rättfärdighet ”får se” den här internationella organisationen och inser vad den är och hur den avgudas, måste de fly till säkerhet. Fly ut ur vad? Ut ur det som är den nutida motbilden till det otrogna Jerusalem, nämligen kristenheten, och även ut ur den övriga delen av det stora Babylon, dvs. det världsomfattande systemet av falsk religion. — Uppenbarelseboken 18:4.
17, 18. Vilken ödeläggelse skall den nutida ”vämjeligheten” vålla?
17 Kom också ihåg att när den romerska hären, med dess avgudiska standar, i det första århundradet hade tagit sig in i judarnas heliga stad, så hade den kommit för att ödelägga Jerusalem och dess system av tillbedjan. I våra dagar kommer ödeläggelsen inte att drabba enbart en stad eller enbart kristenheten, utan den kommer att drabba hela det världsomfattande systemet av falsk religion. — Uppenbarelseboken 18:5—8.
18 I Uppenbarelseboken 17:16 är det förutsagt att ett symboliskt scharlakansrött vilddjur, vilket har visat sig vara Förenta nationerna, kommer att vända sig mot det skökolika stora Babylon och på ett våldsamt sätt tillintetgöra det. I målande ordalag sägs det: ”De tio horn som du såg, och vilddjuret, dessa skall hata skökan och skall göra henne öde och naken och skall äta köttstyckena av henne och skall bränna upp henne med eld.” Det inger vördnad att tänka på vad detta kommer att innebära. Det kommer att innebära slutet för allt slags falsk religion över hela jorden, och det kommer i sanning att visa att den stora vedermödan har börjat!
19. Vilka element har varit en del av Förenta nationerna sedan det bildades, och varför är detta betecknande?
19 Det är värt att lägga märke till att sedan Förenta nationerna började verka år 1945 har de ateistiska, anti-religiösa elementen varit framträdande bland dess medlemmar. Sådana radikala element har vid olika tillfällen medverkat till att antingen kraftigt begränsa eller helt förbjuda religionsutövning i olika delar av världen. Men under senare år har regeringarnas tryck på religiösa grupper minskat i många länder. För en del människor kan det tyckas som om allt hot mot religionen är borta.
20. För vad har världens religioner gjort sig kända?
20 Det stora Babylons religioner fortsätter att vara en mycket omstörtande kraft i världen. I nyhetsrubriker betecknar man ofta stridande falanger och terroristgrupper med namnet på den religion som de tillhör. Kravallpolis och militär har måst tränga in i tempel för att stoppa våldsamheter mellan rivaliserande religiösa falanger. Religiösa grupper har finansierat politiska revolutioner. Religiöst hat har omintetgjort Förenta nationernas ansträngningar att upprätthålla stabila förhållanden bland etniska grupper. I sin strävan efter fred och säkerhet skulle vissa element inom Förenta nationerna vilja se att allt det religiösa inflytande som hindrar dem avlägsnades.
21. a) Vem skall avgöra när det stora Babylon skall tillintetgöras? b) Vad är det brådskande att göra dessförinnan?
21 Vi måste också komma ihåg en annan viktig faktor. Även om de militariserade hornen inom Förenta nationerna kommer att användas för att tillintetgöra det stora Babylon, kommer den tillintetgörelsen faktiskt att vara ett uttryck för Guds dom. Verkställandet av domen kommer att ske vid Guds fastställda tid. (Uppenbarelseboken 17:17) Vad bör vi göra under tiden? ”Gå ut från henne” — gå ut ur det stora Babylon — svarar Bibeln. — Uppenbarelseboken 18:4.
22, 23. Vad innefattar en sådan flykt?
22 Denna flykt till säkerhet är inte någon flykt i geografiskt hänseende, som det var för de judiska kristna som lämnade Jerusalem. Nej, det är en flykt ut ur kristenhetens trossamfund, ja, ut ur alla delar av det stora Babylon. Den innebär att fullständigt avskilja sig inte bara från falska religiösa organisationer, utan också från deras seder och den anda som de skapar. Det är en flykt till den säkra plats som finns inom Jehovas teokratiska organisation. — Efesierna 5:7—11.
23 Hur reagerade Jehovas smorda tjänare, när de efter första världskriget identifierade den nutida vämjeligheten, Nationernas förbund? De hade redan klippt av alla band med och avsagt sig sitt medlemskap i kristenhetens kyrkor. Men undan för undan insåg de att de fortfarande höll fast vid en del av kristenhetens seder och bruk, såsom bruket av korset och firandet av julen och andra hedniska högtider. När de fick veta sanningen om dessa ting, handlade de omedelbart. De tog rådet i Jesaja 52:11 till hjärtat: ”Vänd er bort, vänd er bort, gå ut därifrån, rör inte vid något orent; gå ut från hennes mitt, bevara er rena, ni som bär Jehovas redskap.”
24. Vilka har, i synnerhet sedan år 1935, anslutit sig till flykten?
24 I synnerhet från och med år 1935 började en växande skara andra människor, människor som välkomnade utsikterna till evigt liv på en paradisisk jord, att handla på liknande sätt. De har också sett ”vämjeligheten ... stå på helig plats”, och de inser vad det betyder. När de har beslutat sig för att fly, har de sett till att få sina namn avlägsnade från medlemsförteckningar i organisationer som är en del av det stora Babylon. — 2 Korinthierna 6:14—17.
25. Vad måste en person göra, förutom att klippa av eventuella band med falsk religion?
25 Men att fly ut ur det stora Babylon innebär mycket mer än att överge falsk religion. Det innebär mer än att vara med vid några möten i Rikets sal eller att gå ut och predika de goda nyheterna i tjänsten på fältet en eller två gånger i månaden. En person kan fysiskt sett vara utanför det stora Babylon, men har han verkligen lämnat det bakom sig? Har han avskilt sig från den värld där det stora Babylon är en framträdande del? Håller han fortfarande fast vid saker och ting som återspeglar andan i det stora Babylon — en anda av förakt för Guds rättfärdiga normer? Tar han lätt på sexualmoral och äktenskaplig trohet? Lägger han större tonvikt på personliga och materiella intressen än på andliga intressen? Han får inte låta sig formas efter denna tingens ordning. — Matteus 6:24; 1 Petrus 4:3, 4.
Låt ingenting hindra din flykt
26. Vad kommer att hjälpa oss att inte bara börja flykten, utan att också fullborda den framgångsrikt?
26 När vi flyr till säkerhet, är det viktigt att vi inte längtansfullt ser oss tillbaka på de ting vi har bakom oss. (Lukas 9:62) Vi måste hålla vårt sinne och hjärta stadigt fästa vid Guds kungarike och hans rättfärdighet. Är vi beslutna att visa vår tro genom att först söka detta rike och hans rättfärdighet, i förtröstan på att Jehova kommer att välsigna en sådan trogen kurs? (Matteus 6:31—33) Vår på Bibeln grundade övertygelse bör driva oss till det, medan vi ivrigt väntar på de viktiga händelser som skall utspelas på världsscenen.
27. Varför är det viktigt att tänka allvarligt på de frågor som ställs här?
27 Verkställandet av Guds dom kommer att börja med tillintetgörandet av det stora Babylon. Detta skökolika välde av falsk religion kommer att utplånas fullständigt. Den tiden är mycket nära! Var kommer vi som individer att stå, när den här mycket ödesdigra tiden är inne? Och på vilken sida kommer vi att befinna oss, då resten av Satans onda ordning tillintetgörs och den stora vedermödan når sin kulmen? Om vi vidtar nödvändiga åtgärder nu, är vår säkerhet tryggad. Jehova säger: ”Den som lyssnar till mig, han kommer att bo i trygghet.” (Ordspråken 1:33) Genom att fortsätta att lojalt och med glädje tjäna Jehova under avslutningen på den här tingens ordning kan vi kvalificera oss för att tjäna Jehova för evigt.
[Fotnoter]
a Se Insight on the Scriptures, utgiven av Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc., band 1, sidorna 634 och 635.
Minns du?
◻ Vad är den nutida ”vämjeligheten”?
◻ Hur står ”vämjeligheten ... på helig plats”?
◻ Vad är inbegripet i att nu fly till säkerhet?
◻ Varför brådskar det att göra detta?
[Bild på sidan 16]
För att överleva måste Jesu efterföljare fly utan dröjsmål