Frågor från läsekretsen
Hur får de ”andra fåren” redan nu nytta av Jesu Kristi tjänst som överstepräst, vilken omnämns i Hebréerna 4:15, 16?
Även om Jesu roll som överstepräst i första hand har betydelse för dem som skall vara tillsammans med honom i himlen, får de kristna som har hoppet att få leva på jorden också nytta av Jesu prästerliga tjänst redan nu.
Alltsedan Adam har människor varit belastade med synd. Precis som israeliterna lider vi av nedärvd ofullkomlighet. De hade en lång släktlinje av överstepräster och med dem förbundna präster att vända sig till, vilka frambar offer för sina egna och folkets synder. Med tiden blev Jesus smord som präst ”efter Melkisedeks sätt”. Efter sin uppståndelse framträdde Jesus inför Jehova för att frambära värdet av sitt fullkomliga mänskliga offer. — Psalm 110:1, 4.
Vad innebär detta för oss i dag? I sitt brev till hebréerna dryftade Paulus Jesu tjänst som överstepräst. I Hebréerna 5:1 läser vi: ”Varje överstepräst uttagen bland människor tillsätts till förmån för människor över de ting som hör Gud till, för att han skall frambära offergåvor och slaktoffer för synder.” I verserna 5 och 6 visade Paulus sedan att Jesus blev överstepräst, vilket kan medföra välsignelser för oss.
Varför det? Paulus skrev: ”Fastän han var Son, lärde han lydnad av det han led; och sedan han hade gjorts fullkomlig, blev han ansvarig för evig räddning för alla dem som lyder honom.” (Hebréerna 5:8, 9) Först kanske den versen får oss att tänka på den nytta vi kan få i den nya världen, då de som är lojala mot Gud och Jesus kommer att få sitt syndiga tillstånd avlägsnat och kommer att vinna evigt liv. Det är en välgrundad framtidsutsikt, baserad på Jesu offers återlösande värde och på hans tjänst som överstepräst.
Men vi kan faktiskt få nytta av hans roll eller tjänst som överstepräst redan nu. Lägg märke till det som sägs i Hebréerna 4:15, 16: ”Vi har inte en överstepräst som inte kan hysa medkänsla med våra svagheter, utan en som har blivit prövad i alla avseenden liksom vi, men utan synd. Låt oss därför med ett fritt och öppet tal gå fram till den oförtjänta omtankens tron, för att kunna få barmhärtighet och finna oförtjänt omtanke till hjälp i rätt tid.” När är ”rätt tid”? Det är när vi behöver barmhärtighet och oförtjänt omtanke. På grund av vår ofullkomlighet bör vi alla inse det behovet nu.
Hebréerna 4:15, 16 framhåller att Jesus, som nu är präst i himlen, också har varit människa och att han därför kan hysa medkänsla. Med vilka? Med oss. När då? Nu. När Jesus var människa upplevde han de påfrestningar som är vanliga för människor. Jesus blev ibland hungrig och törstig, och trots att han var fullkomlig blev han trött. Detta bör uppmuntra oss. Varför det? Jo, eftersom Jesus upplevde naturlig trötthet, är han medveten om hur vi ofta kan känna oss. Kom också ihåg hur Jesus måste kämpa med sina apostlars avundsjuka käbbel. (Markus 9:33—37; Lukas 22:24) Ja, han blev besviken. Bör inte detta övertyga oss om att han förstår oss, när vi blir besvikna och modfällda? Helt visst.
Vad kan du göra när du blir besviken? Sade Paulus att du helt enkelt måste vänta tills din överstepräst i den nya världen hjälper dig att bli fullkomlig till sinne och kropp? Nej. Paulus sade att vi kan ”få barmhärtighet och finna oförtjänt omtanke till hjälp i rätt tid”, och det inbegriper nuet. När Jesus var människa upplevde han också lidanden och prövningar, eftersom han blev ”prövad i alla avseenden liksom vi”. När vi möter sådant är han därför villig att hjälpa oss, eftersom han förstår vad vi upplever. Drar inte detta dig till honom?
Lägg nu märke till vers 16. Paulus säger att vi, och detta inbegriper både de smorda och de andra fåren, med fritt och öppet tal kan gå fram till eller träda inför Gud. (Johannes 10:16) Aposteln menade inte att vi i bön kan säga vad som helst och kanske rentav vara förbittrade och komma med ovidkommande saker. Tack vare Jesu offer och hans roll som överstepräst är det i stället så att vi, trots att vi är syndare, kan träda inför Gud.
Ett annat sätt varpå vi redan nu kan få nytta av vår översteprästs, Jesu Kristi, tjänst gäller våra synder eller misstag. Vi förväntar förvisso inte att Jesus i den nuvarande tingens ordning skall tillämpa det fulla värdet av sitt offer på oss. Även om han gjorde det skulle vi ändå inte få evigt liv. Kom ihåg fallet med den förlamade mannen, vars säng sänktes ner genom en öppning i taket, vilket vi kan läsa om i Lukas 5:18—26. Jesus sade till honom: ”Människa, dina synder är dig förlåtna.” Det innebar inte vissa speciella synder som vållat förlamningen. Det måste ha betytt mannens synder i allmänhet, och det kan i viss utsträckning ha inbegripit hans nedärvda ofullkomlighet, vilken vållar lidande.
På grund av det offer Jesus skulle frambära kunde han bära bort mannens synder, precis som bocken för Asasel bar bort Israels synder på försoningsdagen. (3 Moseboken 16:7—10) Men den förlamade mannen var fortfarande en människa. Han skulle komma att synda igen, och med tiden dog han som syndare måste göra. (Romarna 5:12; 6:23) Det Jesus sade innebar inte att mannen fick evigt liv omedelbart. Men mannen blev vid det tillfället välsignad med ett mått av förlåtelse.
Tänk nu på vår situation. Eftersom vi är ofullkomliga syndar vi dagligen. (Jakob 3:2) Vad kan vi göra åt det? I himlen har vi en barmhärtig överstepräst genom vilken vi kan träda fram inför Jehova i bön. Ja, som Paulus skrev kan vi alla ”med ett fritt och öppet tal gå fram till den oförtjänta omtankens tron [Guds tron], för att kunna få barmhärtighet och finna oförtjänt omtanke till hjälp i rätt tid”. Alla som nu tillhör de andra fåren får följaktligen underbara välsignelser, inbegripet ett rent samvete, genom Kristi tjänst som överstepräst.
Alla kristna som har hoppet att få leva på jorden kan se fram emot större välsignelser i den annalkande nya världen. Då kommer vår himmelske överstepräst att helt och fullt tillämpa värdet av sitt offer, vilket kommer att medföra fullständig förlåtelse för synd. Han kommer också att ge större välsignelser genom att sörja för människornas fysiska och andliga hälsa. Som överstepräst kommer Jesus också att ge Guds folk på jorden mycket mer utbildning, eftersom undervisning i Lagen var en framträdande uppgift för prästerna i Israel. (3 Moseboken 10:8—11; 5 Moseboken 24:8; 33:8, 10) Även om vi redan nu får nytta av Jesu prästerliga tjänst, väntar oss följaktligen mycket mer!