Gör andliga framsteg genom att följa Paulus exempel
”Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullföljt loppet, jag har bevarat tron.” (2 TIM. 4:7)
1, 2. Vilka förändringar gjorde Saul från Tarsos i sitt liv, och vilket viktigt arbete började han ägna sig åt?
HAN var en intelligent och beslutsam man. Men han uppförde sig ”enligt begären hos ... [sitt] kött”. (Ef. 2:3) Han beskrev sig längre fram som ”en hädare och en förföljare och en fräck människa”. (1 Tim. 1:13) Mannen var Saul från Tarsos.
2 Med tiden gjorde Saul radikala förändringar i sitt liv. Han ändrade sitt uppförande och ansträngde sig för att inte söka sin egen fördel ”utan de mångas”. (1 Kor. 10:33) Han ”uppträdde varsamt” och visade ”öm tillgivenhet” för sådana som han tidigare skulle ha visat fientlighet mot. (Läs 1 Thessalonikerna 2:7, 8.) Han skrev: ”Jag blev en tjänare.” Sedan tillade han: ”Åt mig, som är ringare än den ringaste av alla heliga, blev denna oförtjänta omtanke given, att jag skulle förkunna för nationerna de goda nyheterna om Kristi outgrundliga rikedom.” (Ef. 3:7, 8)
3. På vilket sätt kan vi ha hjälp av att studera Paulus brev och skildringen om hans förkunnartjänst?
3 Saul, som också var känd som Paulus, gjorde enastående andliga framsteg. (Apg. 13:9) En bra hjälp för oss när det gäller att gå framåt i sanningen är att studera Paulus brev och skildringen om hans förkunnartjänst och sedan efterlikna hans tro. (Läs 1 Korinthierna 11:1; Hebréerna 13:7.) Vi skall nu se hur vi genom att göra detta kan få motivation att ha en god rutin för personligt studium, visa människor äkta kärlek och ha en rätt syn på oss själva.
Paulus hade en god rutin för personligt studium
4, 5. Hur hade Paulus nytta av sitt personliga studium?
4 Som farisé, uppfostrad ”vid Gamaliels fötter” och ”undervisad enligt den fäderneärvda lagens stränghet”, hade Paulus redan viss kunskap i Skrifterna. (Apg. 22:1–3; Fil. 3:4–6) Direkt efter sitt dop gav han sig ”i väg till Arabien” – antingen till den syriska öknen eller möjligen till någon stillsam plats på Arabiska halvön som var lämplig för meditation. (Gal. 1:17) Paulus ville tydligen begrunda de delar av Skrifterna som bevisade att Jesus var Messias. Dessutom ville Paulus förbereda sig för det arbete som låg framför honom. (Läs Apostlagärningarna 9:15, 16, 20, 22.) Ja, Paulus tog sig tid att meditera över andliga frågor.
5 Den kunskap och insikt som Paulus fick genom att studera Guds ord gjorde honom skicklig i att lära ut sanningen till andra. I synagogan i Antiokia i Pisidien använde Paulus åtminstone fem direkta citat från de hebreiska skrifterna för att bevisa att Jesus var Messias. Dessutom hänvisade han flera gånger till dem. Hans argument, som var grundade på Guds ord, var så övertygande att ”många av judarna och av de proselyter som dyrkade Gud [gjorde] sällskap med Paulus och Barnabas” för att få lära sig mer. (Apg. 13:14–44) När en grupp romerska judar några år senare kom till Paulus i hans bostad, förklarade han olika saker för dem ”genom att grundligt vittna om Guds kungarike och genom att tala övertygande med dem om Jesus, och han utgick då både från Moses lag och från profeterna”. (Apg. 28:17, 22, 23)
6. Vad hjälpte Paulus att förbli andligt stark när han utsattes för prövningar?
6 När Paulus utsattes för prövningar fortsatte han att forska i Skrifterna och hämta styrka från det inspirerade budskapet i dem. (Hebr. 4:12) När han satt i fängelse i Rom innan han skulle avrättas, bad han Timoteus att ta med sig ”skriftrullarna, särskilt dem av pergament”. (2 Tim. 4:13) De innehöll förmodligen delar av de hebreiska skrifterna, som Paulus så ingående brukade studera. För Paulus var det oerhört viktigt att hela tiden fördjupa sin kunskap i Skrifterna genom att ha en god rutin för personligt studium. Det hjälpte honom att stå fast.
7. Nämn några fördelar med att regelbundet studera Bibeln.
7 Regelbundet studium av Bibeln och meningsfull meditation kommer att hjälpa oss att gå framåt andligen. (Hebr. 5:12–14) Psalmisten framhöll värdet av Guds ord när han sjöng: ”Din muns lag är god för mig, bättre än tusentals stycken guld och silver. Ditt bud gör mig visare än mina fiender, ty till oöverskådlig tid är det mitt. Jag håller mina fötter borta från varje ond stig för att jag skall hålla ditt ord.” (Ps. 119:72, 98, 101) Har du en god rutin för personligt studium? Förbereder du dig för de uppgifter eller förordnanden du kan komma att få i Guds tjänst genom att dagligen läsa Bibeln och begrunda det du läser?
Saul lärde sig att älska människor
8. Hur behandlade Saul sådana som inte tillhörde judendomen?
8 Innan Saul blev kristen hade han varit nitisk för judendomen, men han brydde sig inte särskilt mycket om dem som inte tillhörde den. (Apg. 26:4, 5) Han var med och såg på när några judar stenade Stefanus, och han tyckte att de gjorde rätt. Den här händelsen måste ha fått honom att anse sig ha rätt att förfölja de kristna, och han kanske såg avrättningen av Stefanus som ett välförtjänt straff. (Apg. 6:8–14; 7:54–8:1) I den inspirerade skildringen berättas det: ”Saul for hårt fram mot församlingen. Han trängde in i det ena huset efter det andra, släpade ut både män och kvinnor och lät sätta dem i fängelse.” (Apg. 8:3) Han gick så långt att han ”förföljde dem till och med i städer utanför landet”. (Apg. 26:11)
9. Vad var Saul med om som fick honom att ompröva sitt sätt att behandla andra?
9 När Saul var på väg till Damaskus för att förfölja Kristi lärjungar där, visade sig Herren Jesus för honom. Det övernaturliga ljusskenet från Guds Son gjorde att Saul blev blind och beroende av andra. När Jehova använde Ananias till att ge Saul synen tillbaka, hade Sauls inställning till människor förändrats för all framtid. (Apg. 9:1–30) Sedan han blivit en efterföljare till Kristus arbetade han hårt för att behandla alla som Jesus gjorde. Det innebar att han inte längre använde våld, utan gjorde sitt bästa för att ”hålla fred med alla människor”. (Läs Romarna 12:17–21.)
10, 11. Hur visade Paulus äkta kärlek till människor?
10 Paulus nöjde sig inte med att bara hålla fred med andra. Han ville visa dem äkta kärlek, och den kristna förkunnartjänsten gav honom möjlighet till det. På sin första missionsresa predikade han de goda nyheterna i Mindre Asien. Trots hårt motstånd var Paulus och hans medarbetare helt inriktade på att hjälpa dem som var ödmjuka att omfatta kristendomen. De återvände till städerna Lystra och Ikonion, trots att motståndare där hade försökt döda Paulus. (Apg. 13:1–3; 14:1–7, 19–23)
11 Senare var Paulus och några av hans medarbetare i den makedoniska staden Filippi för att söka efter rättsinniga människor. En judisk proselyt som hette Lydia lyssnade till de goda nyheterna och blev kristen. Styresmännen i staden gav befallning om att Paulus och Silas skulle piskas med spön och kastas i fängelse. Men Paulus predikade för fångvaktaren, och det ledde till att han och hans familj blev döpta som tillbedjare av Jehova. (Apg. 16:11–34)
12. Vad var det som motiverade den fräcke och hänsynslöse Saul att bli en kärleksfull Jesu Kristi apostel?
12 Vad var det som fick den tidigare förföljaren Saul att omfatta deras tro som han hade förföljt? Vad var det som motiverade denne fräcke och hänsynslöse man att bli den omtänksamme och kärleksfulle apostel som var villig att riskera sitt liv för att andra skulle få lära känna sanningen om Gud och Kristus? Han förklarar själv: ”Gud, som ... kallade mig genom sin oförtjänta omtanke, ansåg det lämpligt att uppenbara sin Son i förbindelse med mig.” (Gal. 1:15, 16) Och till Timoteus skrev han: ”Skälet till att barmhärtighet visades mig var att Kristus Jesus med hjälp av mig som det främsta fallet kunde bevisa allt sitt tålamod som ett exempel för dem som skall komma att utöva tro på honom till evigt liv.” (1 Tim. 1:16) Jehova förlät Paulus, och den oförtjänta omtanke som visades Paulus fick honom att vilja visa andra kärlek genom att förkunna de goda nyheterna för dem.
13. Vad bör få oss att visa kärlek till andra, och hur kan vi göra det?
13 Jehova överser också med våra synder och misstag. (Ps. 103:8–14) ”Om det var missgärningar du gav akt på, Jah, Jehova, vem skulle då kunna bestå?” frågade psalmisten. (Ps. 130:3) Utan Guds barmhärtighet skulle ingen av oss kunna ha glädjen att ta del i helig tjänst, och inte heller skulle vi kunna se fram emot evigt liv. Gud har visat oss alla stor oförtjänt omtanke. I likhet med Paulus bör vi därför ha en önskan att visa vår kärlek till andra genom att predika för dem och undervisa dem om sanningen och genom att styrka våra medtroende. (Läs Apostlagärningarna 14:21–23.)
14. Hur skulle vi kunna utöka vår tjänst?
14 Paulus ville gå framåt som en förkunnare av de goda nyheterna, och hans hjärta rördes av Jesu fina exempel. Guds Son visade oförliknelig kärlek till människor, bland annat genom sin förkunnartjänst. Han sade: ”Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför ivrigt skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.” (Matt. 9:35–38) Paulus, som säkerligen bad om fler arbetare, handlade i enlighet med sina böner genom att själv bli en nitisk arbetare. Hur är det med dig? Kan du förbättra kvaliteten på din tjänst? Eller kan du göra mer i predikoarbetet och kanske till och med ordna dina förhållanden så att du kan bli pionjär? Ja, vi vill visa andra äkta kärlek genom att hjälpa dem att få ”ett fast grepp om livets ord”. (Fil. 2:16)
Paulus syn på sig själv
15. Hur betraktade Paulus sig själv i förhållande till sina medkristna?
15 Paulus var som en kristen tjänare ett fint föredöme för oss också på ett annat sätt. Även om han fick många ansvarsuppgifter i den kristna församlingen, var han väl medveten om att han inte hade gjort sig förtjänt av dem och att han inte hade fått dem på grund av sina egna förmågor. Han insåg att de välsignelser han fick var uttryck för Guds oförtjänta omtanke. Paulus insåg att även andra kristna var skickliga förkunnare av de goda nyheterna. Trots att han hade så stort ansvar bland Guds folk förblev han ödmjuk. (Läs 1 Korinthierna 15:9–11.)
16. Hur visade Paulus ödmjukhet och blygsamhet i samband med frågan om omskärelsen?
16 Tänk på hur Paulus hanterade ett problem som uppstod i den syriska staden Antiokia. Det hade uppstått oenighet i den kristna församlingen angående omskärelsen. (Apg. 14:26–15:2) Eftersom Paulus hade förordnats att leda arbetet med att förkunna för de oomskurna hedningarna, skulle han ha kunnat anse sig vara expert i frågor som hade att göra med icke-judar och därför väl kvalificerad att lösa problemet. (Läs Galaterna 2:8, 9.) Men när han hade ansträngt sig för att reda ut situationen och det inte verkade lyckas, följde han brödernas beslut och förde ödmjukt och blygsamt frågan vidare till den styrande kretsen. Han samarbetade helt och fullt när dess medlemmar lyssnade till ärendet, kom fram till ett beslut och utsåg honom som en av dem som skulle vidarebefordra beslutet. (Apg. 15:22–31) Paulus tog alltså ledningen i att bevisa sina medtjänare ära. (Rom. 12:10b)
17, 18. a) Hur kände Paulus det för vännerna i församlingarna? b) Vad förstår vi om Paulus med tanke på hur de äldste från Efesos reagerade när han skulle ge sig av?
17 Den ödmjuke Paulus var inte reserverad mot sina bröder och systrar i församlingarna. Han blev i stället mycket fäst vid dem. I slutet av sitt brev till romarna hälsar han till över 20 personer som han nämner vid namn. De flesta av dem finns inte omnämnda någon annanstans i Bibeln, och det var få av dem som hade några särskilda ansvarsuppgifter. Men de var lojala tjänare åt Jehova, och Paulus höll dem mycket kära. (Rom. 16:1–16)
18 Paulus ödmjuka och vänliga sätt bidrog till att bygga upp församlingarna. När de äldste från Efesos träffade honom för sista gången föll de honom om halsen och ”kysste honom ömt, eftersom de kände särskild smärta över det ord som han hade sagt, att de inte mer skulle få se hans ansikte”. En stolt och reserverad mans avresa skulle inte ha väckt en sådan reaktion. (Apg. 20:37, 38)
19. Hur kan vi visa ett ”ödmjukt sinne” när vi har med våra medkristna att göra?
19 Alla som vill göra andliga framsteg måste efterlikna Paulus genom att visa en ödmjuk anda. Han uppmanade sina medkristna att ”inte göra något av stridslystnad eller av självupptagenhet, utan med ödmjukt sinne” sätta andra högre än sig själva. (Fil. 2:3) Hur kan vi följa det rådet? Det kan vi bland annat göra genom att samarbeta med de äldste i församlingen, följa den vägledning de ger och godta de beslut de fattar när de behandlar kommittéärenden. (Läs Hebréerna 13:17.) Vi kan också följa rådet genom att sätta stort värde på alla våra bröder och systrar i tron. Församlingarna av Jehovas vittnen består ofta av människor med olika nationell, kulturell och etnisk bakgrund. Vi bör därför lära oss att behandla alla med opartiskhet och tillgivenhet, alldeles som Paulus gjorde. (Apg. 17:26; Rom. 12:10a) Vi uppmuntras att ”välkomna ... varandra, alldeles som Kristus också har välkomnat oss, till ära för Gud”. (Rom. 15:7)
Löp ”med uthållighet” det lopp som leder till liv
20, 21. Vad kommer att hjälpa oss att framgångsrikt löpa det lopp som leder till liv?
20 En kristens liv kan liknas vid ett långdistanslopp. Paulus skrev: ”Jag har fullföljt loppet, jag har bevarat tron. Från denna stund är rättfärdighetens segerkrans lagd i förvar åt mig, den som Herren, den rättfärdige domaren, skall ge mig som belöning på den dagen, men inte bara åt mig, utan också åt alla som har älskat hans tydliga framträdande.” (2 Tim. 4:7, 8)
21 Om vi följer Paulus exempel, kommer det att hjälpa oss att framgångsrikt löpa det lopp som leder till evigt liv. (Hebr. 12:1) Så låt oss fortsätta att göra andliga framsteg genom att utveckla en god rutin för personligt studium, visa djup kärlek till våra medmänniskor och bevara en ödmjuk inställning.
Hur skulle du svara?
• Hur hade Paulus nytta av att regelbundet studera Skrifterna?
• Varför är det så viktigt att de sanna kristna har djup kärlek till sina medmänniskor?
• Vilka egenskaper kommer att hjälpa dig att behandla andra opartiskt?
• Hur kan Paulus exempel hjälpa dig att samarbeta med de äldste i din församling?
[Bild på sidan 23]
Hämta styrka från Guds ord, alldeles som Paulus gjorde
[Bild på sidan 24]
Visa kärlek genom att berätta för andra om de goda nyheterna
[Bild på sidan 25]
Vet du varför Paulus blev så omtyckt av sina medbröder?