”Gåvor i form av människor” för att ta hand om Jehovas får
”När han for upp i höjden förde han bort fångar; han gav gåvor i form av människor.” — EFESIERNA 4:8.
1. Vad sade en kristen syster om de äldste i sin församling?
”TACK för att ni bryr er så mycket om oss. Era leenden, er värme och ert intresse är så äkta. Ni finns alltid till hands för att lyssna och komma med uppbyggande tankar från Bibeln. Det är min bön att jag aldrig skall ta det för självklart att ni finns.” Så skrev en kristen syster till de äldste i sin församling. Det är uppenbart att den kärlek som dessa omtänksamma kristna herdar hade visat rörde hennes hjärta. — 1 Petrus 5:2, 3.
2, 3. a) Hur tar barmhärtiga äldste hand om Jehovas får enligt Jesaja 32:1, 2? b) När kan en äldste betraktas som en gåva?
2 För att sörja för sina får har Jehova sett till att det finns äldste. (Lukas 12:32; Johannes 10:16) Jehova håller faktiskt sina får så kära att han har köpt dem med Jesu dyrbara blod. Därför förstår vi att Jehova gläder sig när äldste behandlar hjorden skonsamt. (Apostlagärningarna 20:28, 29) Lägg märke till den profetiska beskrivningen av dessa äldste eller ”furstar”: ”Var och en skall visa sig vara som ett gömställe undan vinden och ett gömsle undan regnovädret, som vattenströmmar i ett vattenlöst land, som skuggan av en väldig brant klippa i ett utmattat land.” (Jesaja 32:1, 2) Ja, Jehova förväntar att herdarna skall bemöda sig om att vara barmhärtiga mot hjorden och skydda, vederkvicka och trösta hans får.
3 I Bibeln omtalas sådana äldste som ”gåvor i form av människor”. (Efesierna 4:8) När man tänker på en gåva, tänker man på något som ges för att fylla ett behov eller för att glädja den som får det. En äldste kan betraktas som en gåva, när han använder sina förmågor till att ge behövlig hjälp och till att bidra till hjordens glädje. Hur kan han göra detta? Svaret, som vi finner i Paulus ord i Efesierna 4:7–16, visar vilken kärleksfull omtanke Jehova har om sina får.
”Gåvor i form av människor” — varifrån?
4. Hur for Jehova, i uppfyllelse av orden i Psalm 68:18, ”upp i höjden”, och vilka var dessa ”gåvor i form av människor”?
4 När Paulus använde uttrycket ”gåvor i form av människor”, citerade han kung David, som sade om Jehova: ”Du har farit upp i höjden; du har fört bort fångar; du har tagit gåvor i form av människor.” (Psalm 68:18) När israeliterna hade varit i det utlovade landet under några år, for Jehova bildligt talat ”upp i höjden” på berget Sion och gjorde Jerusalem till huvudstad i Israels rike med David som kung. Men vilka var dessa ”gåvor i form av människor”? De var människor som hade tagits till fånga då landet erövrades. Några av dessa fångar kom längre fram att stå till leviternas förfogande för att hjälpa till med arbetet i tältboningen. — Esra 8:20.
5. a) Hur visar Paulus att Psalm 68:18 uppfylls i den kristna församlingen? b) Hur for Jesus ”upp i höjden”?
5 I sitt brev till efesierna visade Paulus att psalmistens ord får en större uppfyllelse i den kristna församlingen. Paulus parafraserar Psalm 68:18 och skriver: ”Men åt var och en av oss gavs det oförtjänt omtanke i enlighet med hur Kristus mätte ut den fria gåvan. Därför säger han: ’När han for upp i höjden förde han bort fångar; han gav gåvor i form av människor.’” (Efesierna 4:7, 8) Paulus tillämpar här den här psalmen på Jesus som Guds representant. Genom sin trogna livskurs ”segrade” Jesus ”över världen”. (Johannes 16:33) Och genom att Gud uppväckte honom från de döda segrade han också över döden och över Satan. (Apostlagärningarna 2:24; Hebréerna 2:14) År 33 v.t. for den uppväckte Jesus ”upp högt över alla himlarna”, dvs. högt över alla andra himmelska skapelser. (Efesierna 4:9, 10; Filipperna 2:9–11) Som segrare tog Jesus ”fångar” från fienden. Hur då?
6. Hur började Jesus, sedan han farit upp i höjden, att från och med pingsten år 33 v.t. plundra Satans hus, och vad gjorde han med ”fångarna”?
6 När Jesus var här på jorden, visade han sin makt över Satan genom att befria dem som hölls i slaveri av demonerna. Det var som om Jesus trängde in i Satans hus, band honom och roffade åt sig hans lösöre. (Matteus 12:22–29) Vi förstår hur Jesus, då han hade blivit uppväckt och betrodd med ”all myndighet i himlen och på jorden”, nu kunde plundra! (Matteus 28:18) Från och med pingsten år 33 v.t. började Jesus, som Guds representant som nu hade farit upp i höjden, plundra Satans hus genom att föra ”bort fångar”, dvs. människor som länge hade varit under Satans herravälde och i slaveri under synd och död. Dessa ”fångar” blev villigt ”Kristi slavar, som av hela sin själ” gjorde ”Guds vilja”. (Efesierna 6:6) Jesus ryckte dem faktiskt från Satans herravälde och gav dem på Jehovas vägnar till församlingen som ”gåvor i form av människor”. Man kan föreställa sig Satans vanmakt och raseri, när de mitt framför näsan rycktes bort från honom!
7. a) Som vad tjänar dessa ”gåvor i form av människor” i församlingarna? b) Vad har Jehova gett de män som tjänar som äldste tillfälle att visa?
7 Finner vi sådana ”gåvor i form av människor” i församlingen i våra dagar? Ja, det gör vi verkligen! Vi finner dem tjäna som äldste och arbeta hårt som ”evangelieförkunnare”, ”herdar och lärare” i de över 87.000 församlingarna av Guds folk på jorden. (Efesierna 4:11) Satan skulle inget hellre vilja än att de behandlade hjorden illa. Men det är inte därför som Jehova Gud genom Kristus har gett dem åt församlingen. Han har i stället gett dessa män till församlingens bästa, och de är ansvariga inför honom för de får som har överlämnats i deras vård. (Hebréerna 13:17) Om du tjänar som äldste, har Jehova gett dig ett underbart tillfälle att visa dig vara en gåva eller välsignelse för dina bröder. Det kan du göra genom att fullgöra fyra viktiga förpliktelser.
När det finns behov av att föra ”till rätta”
8. Hur behöver vi alla emellanåt bli förda till rätta igen?
8 Paulus säger att dessa ”gåvor i form av människor” för det första har getts ”i avsikt att föra de heliga till rätta igen”. (Efesierna 4:12) Det grekiska ord som återgetts med ”föra till rätta igen” har avseende på att ”bringa i ordning (i rätt tillstånd) igen”. Som ofullkomliga människor behöver vi alla bli förda till rätta emellanåt för att få vårt tänkesätt, vår inställning eller vårt uppförande ”i ordning” eller ”i rätt tillstånd igen”, dvs. i linje med Guds tankar och vilja. Jehova har kärleksfullt gett ”gåvor i form av människor” för att hjälpa oss att göra nödvändiga justeringar. Hur gör de detta?
9. Hur kan en äldste hjälpa till att föra ett får som har felat till rätta igen?
9 En äldste kan ibland bli ombedd att hjälpa ett får som har felat och som kanske, innan denne har vetat ”ordet av”, har begått ”ett eller annat felsteg”. Hur kan en äldste då hjälpa? ”Sök föra en sådan till rätta igen i en ande av mildhet”, heter det i Galaterna 6:1. En äldste bör följaktligen inte läxa upp den felande eller använda hårda ord, när han ger råd. Råd skall uppmuntra och inte ”skrämma upp” den som får dem. (2 Korinthierna 10:9; jämför Job 33:7.) Denne kanske redan skäms, och därför undviker en kärleksfull herde att slå ner hans mod ytterligare. Råd och även sträng tillrättavisning som klart motiveras av och ges i kärlek kommer sannolikt att rätta till den felandes tänkesätt eller uppförande och få honom på rätt spår igen. — 2 Timoteus 4:2.
10. Vad är inbegripet i att föra andra till rätta igen?
10 Jehovas avsikt med dessa ”gåvor i form av människor”, som skulle föra oss till rätta igen, var att de skulle vara andligen vederkvickande och värda att bli efterliknade av hans folk. (1 Korinthierna 16:17, 18; Filipperna 3:17) Att föra andra till rätta igen innebär inte bara att tillrättavisa dem som har slagit in på en felaktig kurs, utan också att hjälpa dem som är trogna att hålla fast vid den rätta kursen.a Med tanke på alla de problem som nu finns och som lätt kan göra oss modfällda behöver många uppmuntran för att hålla ut. Några kan behöva kärleksfull hjälp för att föra sitt tänkesätt i linje med Guds. Somliga trogna kristna brottas till exempel med känslor av otillräcklighet och ovärdighet. Sådana ”nedstämda själar” kanske tror att Jehova aldrig skulle kunna älska dem och att han aldrig, hur de än försökte, skulle kunna godta deras tjänst. (1 Thessalonikerna 5:14) Men ett sådant tänkesätt är inte i linje med hur Gud känner för sina tillbedjare.
11. Vad kan de äldste göra för att hjälpa dem som kämpar med känslor av ovärdighet?
11 Äldste, vad kan ni göra för att hjälpa sådana personer? Visa dem kärleksfullt sådana skriftställen som visar att Jehova bryr sig om var och en av sina tjänare, och försäkra dem om att dessa skriftställen är tillämpliga på dem personligen. (Lukas 12:6, 7, 24) Hjälp dem att se att det är Jehova som har ”dragit” dem till sig för att tjäna honom och att han därför helt visst måste betrakta dem som värdefulla. (Johannes 6:44) Försäkra dem om att de inte är ensamma om att hysa sådana känslor, utan att många trogna Jehovas tjänare har känt det på liknande sätt. Profeten Elia var en gång så nedstämd att han ville dö. (1 Kungaboken 19:1–4) Somliga smorda kristna under det första århundradet kände sig ”domfällda” av sina egna hjärtan. (1 Johannes 3:20) Det är tröstande att veta att trogna tjänare på Bibelns tid hade ”känslor lika våra”. (Jakob 5:17) Ni kan också gå igenom uppmuntrande artiklar i Vakttornet och Vakna! med dem som är nedstämda. Era kärleksfulla försök att ge sådana personer tillförsikt igen kommer inte att gå obemärkt förbi den Gud som har gett er som ”gåvor i form av människor”. — Hebréerna 6:10.
För ”uppbyggande” av hjorden
12. Vad antyds genom uttrycket ”uppbyggande av Kristi kropp”, och vad är nyckeln till att bygga upp hjorden?
12 För det andra är dessa ”gåvor i form av människor” givna för ”uppbyggande av Kristi kropp”. (Efesierna 4:12) Paulus använder här ett bildspråk: ”uppbyggande” påminner om uppbyggnad, och ”Kristi kropp” åsyftar människor, dvs. medlemmarna av den smorda kristna församlingen. (1 Korinthierna 12:27; Efesierna 5:23, 29, 30) De äldste måste hjälpa sina bröder att växa sig starka andligen. Deras mål är att ”bygga upp” hjorden, inte att ”riva ner” den. (2 Korinthierna 10:8) Nyckeln till att bygga upp hjorden är kärlek, för ”kärleken uppbygger”. — 1 Korinthierna 8:1.
13. Vad innebär det att ha empati, och varför är det viktigt att de äldste visar detta?
13 Empati är en sida av kärleken som hjälper de äldste att bygga upp hjorden. Att ha empati innebär att känna för andra, att leva sig in i hur de tänker och känner och att ta hänsyn till deras begränsningar. (1 Petrus 3:8) Varför är det viktigt för de äldste att ha empati? Framför allt därför att Jehova, den som ger ”gåvor i form av människor”, är en Gud som visar empati. Han känner för sina tjänare när de lider eller plågas. (2 Moseboken 3:7; Jesaja 63:9) Han tar hänsyn till deras begränsningar. (Psalm 103:14) Hur kan då de äldste visa empati?
14. Hur kan de äldste visa andra empati?
14 De kan lyssna på en nedslagen person som kommer till dem och söka förstå dennes känslor. De försöker också förstå sina bröders bakgrund, personlighet och situation. När herdarna på så sätt visar att de verkligen förstår och bryr sig om hjorden, kommer fåren villigt att ta emot den uppbyggande hjälp från Bibeln som herdarna söker ge. (Ordspråken 16:23) Empati får också de äldste att ta hänsyn till andras begränsningar och de känslor som dessa kan ge upphov åt. Vissa samvetsgranna kristna kan exempelvis ha dåligt samvete för att de, kanske på grund av ålder eller dålig hälsa, inte kan göra mer i Guds tjänst. Å andra sidan kan somliga behöva uppmuntran att förbättra sin tjänst. (Hebréerna 5:12; 6:1) Empati kommer att få de äldste att finna ”ord som är behagliga” och som bygger upp andra. (Predikaren 12:10) När Jehovas får blir uppbyggda och motiverade, kommer deras kärlek till Gud att få dem att göra allt de kan i hans tjänst!
Män som främjar enheten
15. Vad innebär uttrycket ”enhet i tron”?
15 För det tredje ges dessa ”gåvor i form av människor” för att ”vi alla” skall nå ”fram till enheten i tron och i den exakta kunskapen om Guds Son”. (Efesierna 4:13) Uttrycket ”enhet i tron” innebär inte bara enhet när det gäller själva tron, utan också enhet när det gäller de troende. Detta är ytterligare ett skäl till att Gud har gett oss ”gåvor i form av människor”, nämligen för att främja enheten bland hans folk. Hur gör de detta?
16. Varför är det viktigt att de äldste bevarar enheten bland sig själva?
16 De måste först och främst bevara enheten bland sig själva. Fåren kan bli försummade, om herdarna är oeniga. Långa möten och debatter om oväsentligheter skulle i onödan kunna uppta dyrbar tid som i stället skulle kunna användas till att ta vård om hjorden. (1 Timoteus 2:8) På grund av sina skilda personligheter kanske de äldste inte automatiskt kommer överens om allt de diskuterar. Enheten utesluter inte att de har olika uppfattningar och i en öppen diskussion även uttrycker dessa på ett balanserat sätt. De äldste bevarar enheten genom att de, utan att i förväg döma, respektfullt lyssnar på varandra. Och så länge inte någon biblisk princip överträds bör var och en vara villig att böja sig för och stödja äldstekretsens beslut. En medgörlig anda visar att de äldste vägleds av ”visheten från ovan”, som är ”fridsam” och ”resonlig”. — Jakob 3:17, 18.
17. Hur kan de äldste bidra till att bevara enheten i församlingen?
17 De äldste är också vakna för att främja enheten i församlingen. Om församlingens frid och enhet hotas av sådant som skadligt skvaller, en benägenhet att tillskriva andra felaktiga motiv eller en stridslysten anda, är de villiga att ge goda råd. (Filipperna 2:2, 3) Om de äldste exempelvis skulle märka att någon i församlingen är överdrivet kritisk eller gärna beskäftigt vill befatta sig med andras angelägenheter, kommer de att försöka hjälpa denne att inse att detta är i strid med det han har fått lära sig av Gud och att var och en måste ”bära sin egen ansvarsbörda”. (1 Timoteus 5:13; 1 Petrus 4:15; Galaterna 6:5, 7; 1 Thessalonikerna 4:9–12) Med hjälp av Bibeln kommer de att förklara att Jehova lämnar mycket åt vars och ens eget samvete och att ingen av oss bör döma andra i sådana ting. (Matteus 7:1, 2; Jakob 4:10–12) Det måste finnas en anda av förtroende och respekt i församlingen för att vi skall kunna tjäna tillsammans i enhet. Dessa ”gåvor i form av människor” bidrar till att bevara friden och enheten genom att de, när så behövs, ger råd från Bibeln. — Romarna 14:19.
Att skydda hjorden
18, 19. a) Mot vilka skyddar oss dessa ”gåvor i form av människor”? b) Mot vilken annan fara behöver fåren skyddas, och hur handlar de äldste för att skydda fåren?
18 För det fjärde ger Jehova dessa ”gåvor i form av människor” för att skydda oss mot att bli påverkade ”av varje lärdomsvind genom människors knep, genom slughet i att finna medel till förvillelse”. (Efesierna 4:14) Det ord i grundtexten som översatts med ”knep” sägs betyda ”bedrägeri i tärningsspel” eller ”manipulerande genom tärningsspel”. Påminner inte detta oss om hur förslaget avfällingar verkar? Genom att använda smarta argument manipulerar de skriftställen i ett försök att locka sanna kristna bort från tron. De äldste måste vara på sin vakt mot sådana ”förtryckande vargar”! — Apostlagärningarna 20:29, 30.
19 Jehovas får behöver också skyddas mot andra faror. Den forntida herden David skyddade oförskräckt sin fars hjord mot rovdjur. (1 Samuelsboken 17:34–36) I våra dagar kan det också uppstå situationer, då oroade kristna herdar måste visa mod för att skydda hjorden mot sådana som skulle kunna förtrycka eller på annat sätt behandla Jehovas får illa, i synnerhet då de mer sårbara. De äldste kommer snabbt att avlägsna uppsåtliga syndare som medvetet använder knep, bedrägeri och ränksmideri för att bedriva det som är ont.b — 1 Korinthierna 5:9–13; jämför Psalm 101:7.
20. Varför kan vi känna oss trygga, när dessa ”gåvor i form av människor” tar vård om oss?
20 Vi är verkligen tacksamma för dessa ”gåvor i form av människor”! Vi kan känna oss trygga i deras kärleksfulla vård, då de omtänksamt söker bygga upp oss och föra oss till rätta igen och villigt söker bevara enheten i församlingen och modigt söker skydda oss. Men hur bör då dessa ”gåvor i form av människor” betrakta sin uppgift i församlingen? Och hur kan vi visa att vi uppskattar dem? Dessa frågor skall vi behandla i följande artikel.
[Fotnoter]
a Samma verb som återges med ”föra till rätta igen” används i Psalm 17[16]:5 i den grekiska Septuaginta-översättningen, där den trogne David bad att hans steg måtte hålla fast vid Jehovas spår.
b För exempel, se ”Frågor från läsekretsen” i Vakttornet för 1 maj 1980, sidorna 30 och 31, och artikeln ”Låt oss avsky det onda” i Vakttornet för 1 januari 1997, sidorna 26–29.
Minns du?
◻ Vilka är dessa ”gåvor i form av människor”, och varför har Gud genom Kristus gett dem till församlingen?
◻ Hur fullgör de äldste sin uppgift att föra hjorden till rätta igen?
◻ Vad kan de äldste göra för att bygga upp sina medtroende?
◻ Hur kan de äldste bevara enheten i församlingen?
[Bild på sidan 10]
Empati hjälper de äldste att uppmuntra dem som är nedstämda
[Bild på sidan 10]
Enheten bland de äldste främjar enheten i församlingen