Eunike och Lois — föredömliga undervisare

Som Jehovas tjänare vet vi att vi har ett stort ansvar i fråga om att se till att våra barn får god andlig undervisning. Även under de bästa förhållanden kan denna uppgift vara förbunden med alla slags hinder och svårigheter. Så är det i ännu högre grad för en kristen förälder som får möta denna utmaning i ett religiöst delat hem. Det är ingen ny situation. Bibeln berättar om en förälder som var i en liknande situation i det första århundradet v.t.

En kvinna som hette Eunike bodde med sin familj i Lystra, en stad i området Lykaonien i södra delen av centrala Mindre Asien. Lystra var en liten obetydlig landsortsstad. Den var en romersk koloni kallad Julia Felix Gemina Lustra och hade grundats av kejsar Augustus för att bekämpa stråtrövare i området. Eunike var en kristen judinna som levde i ett religiöst delat hem med sin grekiske man, sin son Timoteus och sin mor Lois. — Apostlagärningarna 16:1–3.

Antagligen bodde det inte så många judar i Lystra, för Bibeln nämner inget om någon synagoga där, även om det fanns en judisk befolkning i Ikonion omkring 3 mil därifrån. (Apostlagärningarna 14:19) Så det kan inte ha varit lätt för Eunike att utöva sin tro. Att Timoteus inte hade blivit omskuren när han föddes har fått några forskare att anta att hans far hade varit emot det.

Men Eunike var inte ensam i sin tro. Tydligen fick Timoteus undervisning i ”de heliga skrifterna” både av sin mor och av sin mormor, Lois.a Aposteln Paulus uppmanade Timoteus: ”Förbli du i de ting som du har lärt och har övertygats att tro på, då du vet vilka personer du har lärt dem av och då du från din späda barndom har känt de heliga skrifterna, som kan göra dig vis till räddning genom tron i förbindelse med Kristus Jesus.” — 2 Timoteus 3:14, 15.

Undervisning från den ”späda barndomen”

När Paulus sade att Timoteus fått undervisning i ”de heliga skrifterna” från sin ”späda barndom”, menade han tydligtvis från spädbarnstiden. Det stämmer överens med att han använder ett grekiskt ord (brẹ·fos) som vanligtvis avser en nyfödd. (Jämför Lukas 2:12, 16.) Eunike tog alltså allvarligt på den gudagivna förpliktelsen och väntade inte med att börja ge Timoteus den fostran som skulle hjälpa honom att växa upp till en hängiven Guds tjänare. — 5 Moseboken 6:6–9; Ordspråken 1:8.

Timoteus hade ”övertygats att tro på” bibliska sanningar. Det ord Paulus använde här betyder enligt ett grekiskt lexikon ”att bli fast övertygad om; att bli försäkrad om” något. Det krävdes utan tvivel avsevärd tid och ansträngning för att grundlägga en sådan fast övertygelse i Timoteus’ hjärta och hjälpa honom att begrunda Guds ord och utöva tro på det. Så både Eunike och Lois arbetade uppenbarligen hårt för att undervisa Timoteus i Skrifterna. Och vilken belöning dessa gudaktiga kvinnor fick skörda! Paulus kunde skriva om Timoteus: ”Jag erinrar mig ... den oskrymtade tro som är i dig och som först bodde i din mormor Lois och din mor Eunike, men som jag är viss om också är i dig.” — 2 Timoteus 1:5.

Vilken avgörande roll Eunike och Lois hade i Timoteus’ liv! Beträffande detta säger skribenten David Read: ”Om aposteln trodde att det enda som betydde något var Timoteus’ egen personliga omvändelse, skulle han på en gång ha påmint honom om det. Men det första han säger om Timoteus’ tro är att den redan var ’levande i Lois ... och Eunike’.” Paulus’ uttalande om Lois’, Eunikes och Timoteus’ tro visar att tidig undervisning i Bibeln av föräldrar och även av far- och morföräldrar ofta är grundläggande för att avgöra ett barns andliga framtidsutsikter. Bör inte detta få familjemedlemmar att allvarligt tänka över vad de gör för att fullgöra sitt ansvar både mot Gud och mot sina barn?

Kanske tänkte Paulus också på den hemmiljö Lois och Eunike hade skapat. Aposteln kan ha besökt deras hem när han var i Lystra första gången, omkring år 47/48 v.t. De två kvinnorna blev troligen omvända till kristendomen vid den tiden. (Apostlagärningarna 14:8–20) Kanske var det den varma, lyckliga stämningen i det hemmet som påverkade Paulus’ ordval när han talade om Lois som Timoteus’ ”mormor”. Enligt forskaren Ceslas Spicq är det grekiska uttryck han använde (mạm·me, i motsats till det vanliga och aktningsfulla tẹ·the) ”ett barns ord av tillgivenhet” för sin mormor, vilket i detta sammanhang förmedlar en ”ton av förtrolighet och ömhet”.

Timoteus lämnar hemmet

Hur det var med Eunikes civilstånd när Paulus besökte Lystra för andra gången (omkring år 50 v.t.) vet man inte. Många forskare antar att hon var änka. I vilket fall som helst hade Timoteus under sin mors och sin mormors vägledning växt upp till en fin ung man och var kanske vid den tiden omkring 20 år gammal. Han var ”väl omtalad av bröderna i Lystra och Ikonion”. (Apostlagärningarna 16:2) Tydligen hade en önskan att sprida de goda nyheterna inplantats i Timoteus’ hjärta, för han tog genast emot Paulus’ inbjudan att följa med honom och Silas på deras missionsresa.

Föreställ dig hur Eunike och Lois kände det när Timoteus skulle ge sig av! De visste att Paulus vid sitt första besök i deras stad hade blivit stenad och man antog att han var död. (Apostlagärningarna 14:19) Så det kan inte ha varit lätt för dem att släppa i väg den unge Timoteus. De undrade säkert hur länge han skulle bli borta och om han skulle komma tillbaka välbehållen. Trots att hans mor och mormor kan ha varit oroliga uppmuntrade de honom säkert att ta emot detta speciella privilegium som skulle göra det möjligt för honom att tjäna Jehova mera helt och fullt.

Nyttiga lärdomar

Vi kan lära mycket av att noggrant studera Eunike och Lois. Tro motiverade dem till att ge Timoteus en andligen sund uppfostran. Det mogna, stabila exempel på gudaktig hängivenhet som far- och morföräldrar utgör för sina barnbarn och andra kan verkligen vara till nytta för hela den kristna församlingen. (Titus 2:3–5) Eunikes exempel påminner likaså mödrar med icke troende män om det ansvar och de belöningar som är förbundna med att ge sina barn andlig undervisning. Att göra detta kan ibland kräva stort mod, särskilt om fadern inte är välvilligt inställd till sin makas tro. Det krävs också att en kristen hustru är taktfull, eftersom hon måste respektera sin mans ledarskap.

Lois’ och Eunikes tro, ansträngningar och självförsakelse belönades, när de fick se Timoteus göra sådana andliga framsteg att han kunde bli en utmärkt missionär och tillsyningsman. (Filipperna 2:19–22) Också i vår tid krävs det tid, tålamod och beslutsamhet för att lära barnen Bibelns sanningar, men ett gott resultat gör det verkligen värt ansträngningen. Många föredömliga unga kristna som i ett religiöst delat hem har blivit undervisade i ”de heliga skrifterna” från sin ”späda barndom” är till stor glädje för sin gudaktiga förälder. Och så sant ordspråket är: ”Hon som födde [en som är vis] ... kommer att fröjda sig”! — Ordspråken 23:23–25.

Aposteln Johannes sade om sina andliga barn: ”Jag har ingen större anledning till tacksamhet än detta, att jag får höra att mina barn fortsätter att vandra i sanningen.” (3 Johannes, vers 4) Känslan som kommer fram i de här orden delas säkert av många som har visat sig vara som Eunike och Lois, två föredömliga undervisare.

[Fotnoter]