Hur man kan få åtnjuta Guds frid mera helt och fullt
”O, om du bara helt visst ville ge akt på mina bud! Då skulle din frid bli som en flod och din rättfärdighet som havets vågor.” — JESAJA 48:18, NW.
1. Vad krävs det om vi skall få erfara största möjliga frid?
DE SOM regelbundet tar del i församlingsstudium av bibeln med hjälp av denna tidskrift inser värdet av den frid som Gud ger, och de önskar äga den friden. Flertalet åtnjuter den säkert. Men alla upplever den inte så helt och fullt som de skulle kunna. Vad beror det på? Jehova sade följande om dem som skulle få Guds frid: ”Jag, Jehova, är din Gud, den som lär dig att göra det som är till nytta för dig, den som låter dig beträda den väg du bör vandra. O, om du bara helt visst ville ge akt på mina bud! Då skulle din frid bli som en flod och din rättfärdighet som havets vågor.” — Jesaja 48:17, 18, NW.
2. a) Vad ligger det i uttrycket ”ge akt”? b) Hur många av Guds bud måste vi ge akt på? (1 Johannes 5:3)
2 Vem som helst kan naturligtvis få behållning av att vara med vid möten där vi dryftar bibeln. Men det är endast de som ger akt på Jehovas bud och tillämpar dem på sig själva och rättar sig efter dem som verkligen åtnjuter Guds frid. Finns det områden inom vilka du behöver göra detta mera helt och fullt? (2 Petrus 1:2) Det räcker inte med att vi rättar oss efter några av Guds krav och sedan kringgår dem som vi finner vara besvärliga eller svåra. När djävulen försökte locka Jesus Kristus över till sitt själviska tänkesätt, svarade Jesus bestämt: ”Det är skrivet: ’Människan skall leva inte bara av bröd, utan av varje uttalande som går ut genom Jehovas mun.’” — Matteus 4:4.
3. Vilka sidor av vårt liv måste bringas i överensstämmelse med Jehovas vägar, om vi verkligen skall få överflödande frid?
3 Guds bud berör varje sida av vårt liv. Först och främst berör de vårt förhållande till Jehova. Därefter påverkar de vår syn på hans synliga organisation och den kristna tjänsten, det sätt varpå vi behandlar familjemedlemmar och vårt uppträdande mot människor i världen. De som uppriktigt ger akt på Jehovas bud i alla dessa saker är de som blir välsignade med överflödande frid. Låt oss betrakta några saker som kan hjälpa oss att själva få uppleva detta.
Behöver du uppmärksamma några av dessa saker?
4. a) Varför är detta att vi studerar bibeln eller går till Rikets sal ingen garanti för att vi har frid med Gud? b) Vad är inbegripet i att utöva tro på Jesus Kristus? (Johannes 3:36)
4 Har du nyligen börjat studera bibeln tillsammans med Jehovas vittnen? Eller har du kanske under ett antal månader eller rentav år varit förbunden med församlingen på din ort? I så fall har du säkert funnit glädje i att kunskapen om Guds uppsåt har upplåtits för dig. Men det förhållandet att en person har ett bibelstudium i sitt hem eller tycker om att gå till Rikets sal bevisar inte att han har frid med Gud. Vi är alla födda i synd, och frid med Gud är möjlig för oss endast genom Jesus Kristus. (Jesaja 53:5; Apostlagärningarna 10:36) Enbart passiv tro på Jesus skänker inte den friden. Vi måste inse vårt eget behov av lösen, utöva tro på värdet av Jesu offer och därefter ge bevis på den tron genom att lyda hans bud. (Jakob 2:26) En av de befallningar som Jesus gav medan han var här på jorden var att de som skulle bli hans lärjungar skulle döpas i vatten. (Matteus 28:19, 20) Har du blivit nedsänkt i vatten som symbol av ditt överlämnande åt Jehova genom Jesus Kristus?
5. Varför är överlämnande och dop viktiga för att vi skall ha frid med Gud?
5 Finns det något i ditt liv som diskvalificerar dig för dop? Om du vet att det finns det, eller om du under ditt studium får reda på att så är fallet, dröj då inte med att rätta till saker och ting. Inse att varje inställning eller uppförande som skulle diskvalificera en person för dop också är ett hinder för att han skall ha frid med Gud. Handla snabbt medan det fortfarande finns tillfälle. De som Jehova Gud, enligt 1 Petrus 3:21, ger ett gott samvete är de som överlämnar sig själva åt honom på grundval av sin tro på Kristi offer, blir döpta som en symbol av detta överlämnande och utför Guds vilja. Därefter får de den frid som följer med ett gott samvete på grund av att man har en godkänd ställning inför Gud; den går inte att uppnå på något annat sätt. Detta är naturligtvis bara början.
6. Varför har vår inställning till församlingsmötena ett samband med vårt åtnjutande av frid?
6 Begrunda därefter hur regelbundet du är närvarande vid församlingens möten och i vilken utsträckning du efter din förmåga tar del i dem. Intar dessa möten en plats i ditt liv som du inte låter världen eller några andra personliga strävanden inkräkta på? Förbereder du dig för mötena och räknar det som ett privilegium att ta del i dem? Dessa ting har också ett klart samband med ens åtnjutande av frid. Varför det? Därför att Guds ande är med hans församlade folk, och frid är en frukt av den anden. (Galaterna 5:22) Det är vid dessa möten som vi får hjälp att förstå Jehovas krav, och det behöver vi för att göra det som är välbehagligt i hans ögon. Här får vi också lära oss hur vi skall främja friden i våra relationer till medmänniskor — i församlingen, i hemmet, i skolan och i vårt förvärvsarbete. Våra möten är ett av de förnämsta sätten genom vilka vi blir lärda av Jehova, och det är som bibeln påpekar de som blir lärda av Jehova som åtnjuter överflödande frid. — Jesaja 54:13.
7. Hur måste man fullfölja de ting som dryftas vid våra möten?
7 En sak som är nära besläktad med detta och förtjänar uppmärksamhet är den fortskridande tillämpningen i vårt eget liv av det vi får lära oss. Vi önskar inte bli lika de israeliter om vilka Jehova sade att de hörde om och om igen utan att förstå. (Jesaja 6:9, NW) Eller önskar vi bli lika dem som Jehova beskrev för Hesekiel — människor som skulle lyssna på Jehovas profet men som inte skulle göra som han sade, eftersom de valde att tillfredsställa sina egna orena eller materialistiska begär? (Hesekiel 33:31, 32, NW) De som skulle församlas i Jehovas hus i vår tid och som skulle vinna hans godkännande beskrivs i stället säga följande: ”Låt oss gå upp till Jehovas berg och till Jakobs Guds hus; och han skall undervisa oss om sina vägar, och vi skall vandra på hans stigar.” (Mika 4:2, NW) Om vi verkligen tar den undervisning som vi får vid mötena till hjärtat, om vi vid varje möte isolerar åtminstone en punkt som vi personligen behöver arbeta på och sedan gör det, kommer vi att få skörda fridsam frukt. Som Jesus sade i Lukas 11:28: ”Lyckliga är ... de som hör Guds ord och bevarar det!”
8. Vilket gagn kan vi själva få av att så långt våra omständigheter tillåter det ta del i tjänsten på fältet?
8 En av de saker som betonas vid våra möten är vikten av att delta helt och fullt i att förkunna om Guds rike och i att hjälpa andra att bli lärjungar. (Matteus 24:14; 28:19) Hur framträdande är detta i ditt liv? Om vi verkligen har gett akt på det Jehova säger till oss genom sitt ord och genom sin organisation, vet vi att detta är det viktigaste arbetet som utförs på jorden i våra dagar. (Uppenbarelseboken 14:6, 7) Och det är ett välkänt faktum att de som är i heltidstjänsten — och också de som är verkligt nitiska i tjänsten, även om de inte kan vara pionjärer — är de bland oss som är påfallande lyckliga. Den frid som de åtnjuter är inte bara lik en vattendroppe, utan den blir, som Jehova sade, ”som en flod”. (Jesaja 48:18, NW) Upplever du detta? Vi kan alla göra det.
9. Vad kan hjälpa oss att bevara vår gudagivna frid också när vi upplever mycket allvarliga svårigheter?
9 Att vi rättar oss efter alla dessa råd gör oss dock inte okänsliga för den press som är förknippad med livet i den nuvarande tingens ordning. Men hur svåra förhållandena än kan vara, så försäkrar Gud oss om sin kärleksfulla hjälp, om vi vänder oss till honom. (1 Petrus 5:6, 7) Har vi lärt oss att söka Jehovas hjälp och vägledning i allt vad vi gör och att gärna vända oss till honom i bön och att, när vi har gjort vad vi kan åt svåra situationer, kasta våra bördor på honom och sedan med förtröstan lämna dem där? (Ordspråksboken 3:5, 6; Psalm 55:23) Vi får en innerlig uppmaning i Filipperna 4:6, 7: ”Var inte bekymrade för någonting, utan låt i allting, genom bön och ödmjuk anhållan jämte tacksägelse, de ting ni begär göras kända för Gud; och Guds frid, som övergår allt förstånd, skall skydda era hjärtan och era tankeförmågor med hjälp av Kristus Jesus.” Vilken fantastisk anordning är inte detta! Har du lärt dig att helt och fullt dra nytta av den Guds frid som på så sätt har gjorts möjlig?
Trakta hela tiden efter frid
10. Vad krävs det av oss, när vi har sökt frid?
10 När vi väl har en sådan frid, kan vi inte tillåta oss att bli vårdslösa med den. Det krävs ihärdig ansträngning för att bevara den. Därför heter det i 1 Petrus 3:10, 11: ”Den som vill älska livet och se goda dagar, ... han skall söka friden och trakta efter den.” Det skulle vara dåraktigt av en person att ta lätt på ett mål som han har sökt och uppnått. När vi har sökt och uppnått frid, måste vi vara på vår vakt mot sådant som skulle kunna störa den. Mer än så; vi bör aktivt trakta efter de ting som bidrar till frid.
11. a) Vilken inställning skulle kunna sätta vårt förhållande till Jehova på spel? b) När bör vi egentligen be om Guds hjälp med avseende på frestelser? (Matteus 6:13)
11 Om vi har uppnått frid med Gud genom de medel som han har sörjt för, måste vi akta oss för att störa det förhållandet genom att återgå till ett utövande av synd. Eftersom vi alla är ofullkomliga, syndar vi naturligtvis alla. Men det är en fara, när en person försvarar sådana attityder hos och handlingar av sig själv som Gud fördömer. Vi kan inte tillåta oss att bara rycka på axlarna och säga: ”Jag är bara sådan.” (Romarna 6:16, 17) Vi måste ångra ett orätt handlingssätt i stället för att försvara det, och därefter bör vi be Gud förlåta oss på grundval av vår tro på Jesu offer. Vi måste också lära oss att vända oss till Gud och be om hjälp innan vi handlar orätt i stället för att försöka kämpa kampen ensamma och så till slut ge upp striden och därefter be om förlåtelse. Med Guds hjälp kan vi lyckas med att ta på oss ”den nya personligheten som blev skapad enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och lojalitet”. — Efesierna 4:20—24.
12. a) Vilka andra förhållanden behöver uppmärksammas för att man skall kunna åtnjuta frid? b) Vad krävs det av oss i detta hänseende?
12 Åtnjutandet av frid inbegriper naturligtvis också våra relationer till andra människor. Sanna kristna tjänar Gud som en del av en organisation; de utgör en ”brödraskara”. (1 Petrus 2:17) Dess medlemmar visar en enastående kärlek till varandra, vilket Jesus sade att hans efterföljare skulle göra. (Johannes 13:35) Men ingen av dem är fullkomlig. På grund av våra egna och andras ofullkomligheter kan det uppstå situationer angående vilka vi kan behöva be innerligt, och vi kan behöva arbeta hårt på att lösa problem. Hebréerna 12:14 uppmanar oss: ”Trakta efter frid med alla.” Och det är framför allt i våra relationer till våra kristna bröder och systrar som vi måste hålla i med att trakta efter friden. Första Tessalonikerna 5:13 säger uttryckligen: ”Håll frid med varandra.” Detta innebär inte att man bara låter bli att hämnas, utan att man är en som aktivt främjar friden och tar det första steget till att återställa friden och är villig att ge efter och foga sig för fridens skull. — Efesierna 4:1—3.
13. a) Vad kan vi göra för att främja frid med icke troende, men hur visar vi att frid med Gud kommer först? b) Hur kan vi ha frid, när det råder kaos runt omkring oss?
13 Men utanför församlingen är inte alla lika villiga att vara fridsamma. Därför är det råd vi får i Romarna 12:18 mycket realistiskt: ”Om möjligt, så långt det beror på er, håll frid med alla människor.” Våra ansträngningar att främja friden innebär dock inte att vi skall kompromissa med avseende på Jehovas rättfärdiga krav. Vi kan kanske reglera de tider då vi gör vissa saker, men vi vet att det skulle vara oförståndigt att sluta upp med att vara med vid församlingsmöten eller att låta bli att ta del i tjänsten på fältet bara för att bevara friden med en äktenskapspartner eller med släktingar. Och vi vet att Jehova inte skulle godkänna att vi tog del i ogudaktiga sedvänjor tillsammans med arbetskamrater eller skolkamrater bara för att få deras godkännande. Vi inser att verklig frid endast tillhör dem som först och främst åtnjuter frid med Gud, dem som älskar Jehovas lag och vandrar på hans vägar. Det är denna frid som vi uppskattar mer än något annat. (Psalm 119:165) Det är sant att det kan vara kaos runt omkring oss. Icke troende kan bråka och slåss med varandra; de kan till och med överösa oss med ovett på grund av vår tro. Men vi vet hur Guds ord har lärt oss att vi skall uppföra oss. Genom att fortsätta att trakta efter en kurs som är i enlighet med Jehovas rättfärdiga vägar blir vi inte berövade den frid som betyder mest. — Jämför Psalm 46:2, 3.
14. Vad är det som gör att vi, även om vi personligen upplever prövningar, kan fortsätta att bevara ett inre lugn och en positiv inställning?
14 Under den sista natten före sin död sade Jesus följande till sina trogna apostlar: ”Jag har sagt er detta för att ni genom mig må ha frid. I världen har ni nu vedermöda, men fatta mod! Jag har segrat över världen.” (Johannes 16:33) Ja, vi upplever verkligen vedermöda. Som kristna utsätts vi för olika slag av förföljelse. Vi kanske upplever orättvisor, och många drabbas av allvarliga sjukdomar. Men Guds frid uppehåller oss genom allt detta. Vi har blivit lärda av Jehova, och därför vet vi varför de kristna blir förföljda. Vi känner oss inte villrådiga och undrar varför det finns orättvisor och varför vi drabbas av sjukdom. Vi vet också vad framtiden skall föra med sig. Vi vet att som ett resultat av Jesu trogna livskurs och hans offerdöd är befrielsen säker och viss. Dessutom vet vi att vi — oavsett vilka problem som nu möter oss — kan vända oss till Gud i bön med den tillförsikten att han kärleksfullt bryr sig om oss och kommer att uppehålla oss genom sin ande. — Romarna 8:38, 39.
15. På vad sätt skiljer sig den frid som Kristus gör möjlig från den som världen erbjuder?
15 Jesus sade mycket passande i Johannes 14:27: ”Frid lämnar jag åt er, min frid ger jag er. Jag ger den inte åt er på det sätt som världen ger den. Låt inte era hjärtan vare sig oroas eller dra ihop sig av fruktan.” Detta är verkligen sant — världen har inte något som på något sätt liknar den frid som Gud ger genom Jesus Kristus. Den gör det möjligt för oss att vara starka, när vi ställs inför situationer som skulle få andra att ge upp allt hopp.
16. a) Vilken framtidsutsikt har de som nu verkligen uppskattar den frid som Gud ger? b) Hur kan vi visa att vi verkligen värderar den friden?
16 Vilken fantastisk framtid ligger inte framför alla som nu tar emot den frid som kommer från Gud och som ger den den framträdande plats som den förtjänar i deras liv! Snart kommer den här världen, som är i fiendskap med Gud, att vara borta. Hela skapelsen kommer med tiden att bli fullständigt förenad i frid genom den universelle Suveränens rättfärdiga krav. Må vår tacksamhet för denna storslagna framtidsutsikt få oss att arbeta i full överensstämmelse med detta nu. Må vi alla lyssna noggrant på Jehovas undervisning och få hans bud orubbligt inskärpta i vårt hjärta, så att vi verkligen älskar hans vägar och gör vad han kräver. Som det heter i Ordspråksboken 3:1, 2 (NW): ”Min son, glöm inte min lag, och må ditt hjärta hålla mina bud, ty dagars längd och levnadsår och frid skall då bli din lott.”
Repetitionsfrågor
◻ Vad krävs det enligt Jesaja 48:18, om vi skall ha överflödande frid?
◻ Genom att göra vad kan vi få erfara Guds frid mera helt och fullt?
◻ Vad förväntas av oss när det gäller att bevara friden med våra bröder och systrar?
◻ Hur kan vi bevara friden också när vi är omgivna av icke troende?
[Bild på sidan 16]
Dop
[Bilder på sidan 17]
Att regelbundet vara med vid mötena
Att tillämpa det vi lär oss
[Bilder på sidan 18]
Att helt och fullt ta del i tjänsten på fältet
Att kasta våra bördor på Jehova