”Sundhet i sinnet” när slutet närmar sig

”Slutet på allt har närmat sig. Var därför sunda i sinnet.” — 1 PETRUS 4:7.

1. Vad innebär det att vara ”sund i sinnet”?

APOSTELN Petrus’ ord här ovan bör ha en djup inverkan på en kristens sätt att leva sitt liv. Petrus uppmanade inte sina läsare att undandra sig plikterna och omsorgerna i det dagliga livet, och inte heller ville han få dem att gripas av panik över det nära förestående slutet, utan han uppmanade dem i stället att vara ”sunda i sinnet”. Att vara ”sund i sinnet” innebär att vara förnuftig och att visa gott omdöme i sitt tal och i sina handlingar. Det innebär att man låter Guds ord styra ens tankar och handlingar. (Romarna 12:2) Eftersom vi lever ”mitt i en förvriden och förvänd generation”, krävs det ett sunt sinne för att undvika problem och svårigheter. — Filipperna 2:15.

2. Hur är Jehovas tålamod till nytta för de kristna i våra dagar?

² ”Sundhet i sinnet” hjälper oss också att ha en nykter och realistisk syn på oss själva. (Titus 2:12; Romarna 12:3) Detta är viktigt med tanke på det vi läser i 2 Petrus 3:9: ”Jehova är inte långsam med avseende på sitt löfte, såsom några betraktar långsamhet, utan han är tålmodig mot er, eftersom han inte önskar att någon skall drabbas av förintelse, utan önskar att alla skall nå fram till sinnesändring.” Lägg märke till att Jehova är tålmodig, inte bara mot icke troende, utan också ”mot er”, dvs. mot medlemmarna i den kristna församlingen. Varför det? Jo, därför att ”han inte önskar att någon skall drabbas av förintelse”. Somliga kanske fortfarande behöver göra vissa förändringar och justeringar för att uppfylla kraven för att få gåvan evigt liv. Låt oss se på några av de områden där detta kan vara aktuellt.

”Sundhet i sinnet” i våra relationer till andra

3. Vilka frågor kan föräldrar ställa sig när det gäller sina barn?

³ I stället för att vara en fridfull tillflyktsort är somliga hem ett ”hus fullt av ... trätande”. (Ordspråken 17:1) Hur är det i din familj? Är ditt hem fritt från ”vrede och ... skrikande och skymfande”? (Efesierna 4:31) Hur är det med dina barn? Känner de sig älskade och uppskattade? (Jämför Lukas 3:22.) Tar du dig tid till att undervisa och öva dem? Ger du ”tuktan i rättfärdighet” och inte i vredesmod? (2 Timoteus 3:16) Barn är en ”arvedel från Jehova”, och han är därför mycket intresserad av hur de behandlas. — Psalm 127:3.

4. a) Vad kan bli följden om en man är hård mot sin hustru? b) Hur kan en hustru främja friden med Gud och lyckan i hela familjen?

⁴ Hur är vårt förhållande till vår äktenskapspartner? ”Männen [bör] älska sina hustrur som sina egna kroppar. Den som älskar sin hustru älskar sig själv, ty ingen har någonsin hatat sitt eget kött, utan han när och vårdar det ömt, alldeles som Kristus också gör med församlingen.” (Efesierna 5:28, 29) En ovettig, dominerande och oresonlig man äventyrar inte bara husfriden, utan han kommer också att försämra sitt förhållande till Gud. (1 Petrus 3:7) Hur är det då med hustrur? De bör ”underordna sig sina män såsom Herren”. (Efesierna 5:22) En hustru kan få hjälp att överse med sin mans fel och brister och att utan förbittring underordna sig honom, om hon hela tiden tänker på att behaga Gud. En hustru kan ibland känna sig manad att säga sin mening. I Ordspråken 31:26 heter det om den dugliga hustrun: ”Sin mun har hon öppnat med vishet, och den kärleksfulla omtankens lag är på hennes tunga.” Genom att behandla sin man vänligt och respektfullt bevarar hon friden med Gud och främjar lyckan i hela sin familj. — Ordspråken 14:1.

5. Varför bör ungdomar följa Bibelns råd i fråga om hur man skall behandla sina föräldrar?

⁵ Hur behandlar ni barn och ungdomar era föräldrar? Talar ni till dem på det sarkastiska och respektlösa sätt som är så vanligt i världen? Eller lyder ni Bibelns befallning: ”Barn, var lydiga mot era föräldrar i gemenskap med Herren, för detta är rätt: ’Ära din far och din mor’, vilket är det första budet med ett löfte: ’För att det må gå dig väl och du må vara kvar en lång tid på jorden.’” — Efesierna 6:1–3.

6. Hur kan vi söka frid med våra medtillbedjare?

⁶ Vi visar också ”sundhet i sinnet”, om vi ”söker friden och jagar efter den” i vårt förhållande till våra medtillbedjare. (1 Petrus 3:11) Det uppstår emellanåt missförstånd och meningsskiljaktigheter. (Jakob 3:2) Om fientligheter tillåts sprida sig, kan det äventyra friden i hela församlingen. (Galaterna 5:15) Gör därför snabbt upp meningsskiljaktigheter och sök fridsamma lösningar. — Matteus 5:23–25; Efesierna 4:26; Kolosserna 3:13, 14.

”Sundhet i sinnet” och familjeförpliktelser

7. a) Hur uppmuntrade Paulus till att visa ”sundhet i sinnet” i vardagliga ting? b) Vilken inställning bör kristna äkta män och hustrur ha när det gäller sina plikter i hemmet?

⁷ Aposteln Paulus gav de kristna rådet att ”föra ett liv präglat av sundhet i sinnet”. (Titus 2:12) I det sammanhanget skriver Paulus också om unga kvinnor att de skulle ”älska sina män”, ”älska sina barn” och vara ”sunda i sinnet, kyska, husliga”. (Titus 2:4, 5) Det är intressant att lägga märke till att trots att detta skrevs under åren 61–64 v.t. — alltså bara några år före slutet på den judiska tingens ordning — var ändå sådana vardagliga ting som hushållsarbete fortfarande något viktigt. Både män och hustrur bör därför bevara en sund och positiv inställning till sina plikter i hemmet, så att ”Guds ord inte må bli skymfat”. Ett familjeöverhuvud, som inför en besökare skämdes över att hans hem var i så dåligt skick, ursäktade sig med att det var så därför att han var pionjär. Det är berömvärt att vi gör uppoffringar för Guds kungarikes skull, men vi måste se till att vi inte riskerar vår familjs väl.

8. Hur kan familjeöverhuvuden på ett balanserat sätt dra försorg om sin familjs behov?

⁸ Bibeln uppmanar fäder att först och främst tänka på sin egen familj och säger att om någon inte sörjer för sin familj, då har ”han förnekat tron och är värre än en som är utan tro”. (1 Timoteus 5:8) Levnadsstandarden varierar i olika delar av världen, och det är bra att inte ha för stora förväntningar i materiellt avseende. I Ordspråken 30:8 läser vi följande bön: ”Ge mig varken fattigdom eller rikedom.” Men föräldrar bör inte ignorera sina barns materiella behov. Skulle det exempelvis vara förståndigt att medvetet lämna sin familj utan livets nödtorft för att ägna sig åt teokratiska uppgifter? Skulle inte detta kunna göra barnen bittra? I Ordspråken 24:27 heter det dock: ”Gör ditt arbete färdigt utomhus, och gör det i ordning åt dig på fältet. Därefter skall du också bygga upp ditt hushåll.” Ja, även om det är på sin plats att tänka på materiella ting, så är det viktigt att ”bygga upp” sitt ”hushåll”, andligt och känslomässigt.

9. Varför är det förståndigt av ett familjeöverhuvud att tänka sig in i att han skulle kunna bli sjuk eller dö?

⁹ Har du gjort anordningar för att dra försorg om din familj, om du skulle dö en för tidig död? I Ordspråken 13:22 heter det: ”Den gode kommer att lämna arv åt söners söner.” Föräldrar bör, förutom att vara intresserade av att ge sina barn kunskap om Jehova och ett gott förhållande till honom i arv, också vara intresserade av att sörja för dem materiellt. I många länder försöker ansvarskännande familjeöverhuvuden ha ett litet sparkapital, ett testamente och en livförsäkring. Guds folks medlemmar är ju trots allt inte skyddade mot ”tid och oförutsedd händelse”. (Predikaren 9:11) Pengar är ”till skydd”, och genom god planering kan man ofta förhindra umbäranden. (Predikaren 7:12) I länder där sjukvården inte är offentlig väljer somliga att ha en sparad slant eller något slags sjukförsäkring för att gardera sig, om de skulle bli sjuka.a

10. Hur skulle kristna föräldrar kunna ”spara” åt sina barn?

¹⁰ Bibeln säger också: ”Barnen bör ju inte spara åt föräldrarna, utan föräldrarna åt barnen.” (2 Korinthierna 12:14) För att kunna ge sina barn en god start i livet är det vanligt att föräldrar i världen sparar pengar till sina barns framtida utbildning och giftermål. Har du tänkt på att spara för ditt barns andliga framtid? Anta att ett vuxet barn ägnar sig åt heltidstjänsten. Även om heltidstjänare varken skall kräva eller förvänta ekonomisk hjälp av andra, kan kärleksfulla föräldrar dock välja att dela med sig åt sina barn ”allt efter deras behov” för att hjälpa dem att stanna kvar i heltidstjänsten. — Romarna 12:13; 1 Samuelsboken 2:18, 19; Filipperna 4:14–18.

11. Är en realistisk syn på pengar ett tecken på att man saknar tro? Förklara.

¹¹ Att man har en realistisk syn på pengar är inte ett tecken på att man saknar tro på att Satans onda ordning nu går mot sitt slut. Det är bara en fråga om att visa ”praktisk vishet” och sunt omdöme. (Ordspråken 2:7; 3:21) Jesus sade en gång att när det gällde bruket av pengar var ”denna tingens ordnings söner” ”klokare i praktiskt avseende” än vad ”ljusets söner” var. (Lukas 16:8) Det är därför inte konstigt att somliga har insett behovet av att göra justeringar i det sätt varpå de använder sina tillgångar för att bättre kunna sörja för sin familjs behov.

”Sundhet i sinnet” i vår syn på utbildning

12. Hur lärde Jesus sina lärjungar att anpassa sig till nya förhållanden?

¹² ”Den här världens skådeplats ... förändras.” Tekniken utvecklas snabbt, och det sker stora förändringar i ekonomiskt avseende. (1 Korinthierna 7:31) Men Jesus lärde sina lärjungar att vara anpassbara. När han sände ut dem på deras första predikokampanj, sade han till dem: ”Skaffa er inte guld eller silver eller koppar till era gördelbörsar eller en matpåse för färden eller två underklädnader eller sandaler eller en stav; för arbetaren gör sig förtjänt av sin mat.” (Matteus 10:9, 10) Men vid ett senare tillfälle sade han däremot: ”Den som har en börs [bör] ta den med, likaså också en matpåse.” (Lukas 22:36) Vad var det som hade förändrats? Förhållandena. Det religiösa klimatet hade blivit fientligare, och nu måste de själva se till att de hade vad de behövde.

13. Vad är huvudsyftet med utbildning, och hur kan föräldrar stödja sina barn när det gäller detta?

¹³ På liknande sätt kan föräldrar nu behöva ta ekonomiska realiteter med i beräkningen. Ser du exempelvis till att dina barn får en lämplig skolutbildning? Huvudsyftet med utbildning bör vara att göra en ungdom rustad att bli en effektiv Jehovas tjänare. Och viktigast av allt är den andliga utbildningen. (Jesaja 54:13) Föräldrar är också intresserade av att deras barn skall kunna försörja sig själva. Ge därför dina barn vägledning, hjälp dem att välja lämpliga ämnen i skolan och resonera med dem om huruvida det skulle vara lämpligt att skaffa sig vidareutbildning eller ej. Sådana beslut är en familjeangelägenhet, och andra bör inte kritisera den kurs man väljer. (Ordspråken 22:6) Vad kan man då säga om dem som har valt att undervisa sina barn i hemmet?b Många har gjort ett berömvärt arbete när det gäller detta, medan andra däremot har funnit den uppgiften vara svårare än de hade föreställt sig, och deras barn har blivit lidande. Om du överväger hemundervisning, bör du därför först se till att beräkna kostnaden och realistiskt bedöma om du har de kvalifikationer och den självdisciplin som behövs för att kunna genomföra projektet. — Lukas 14:28.

Sök inte ”stora ting” för dig själv

14, 15. a) Hur förlorade Baruk sin andliga balans? b) Varför var det dåraktigt av honom att söka ”stora ting”?

¹⁴ Eftersom slutet för den nuvarande ordningen ännu inte har kommit, kanske somliga är böjda att söka det som världen har att erbjuda, till exempel ett prestigefyllt arbete, hög lön och rikedom. Men tänk på Jeremias sekreterare, Baruk. Han klagade: ”Ve mig nu, ty Jehova har lagt bedrövelse till min smärta! Jag har blivit trött på grund av mitt suckande, och ingen viloplats har jag funnit.” (Jeremia 45:3) Baruk var trött. Det var en svår och stressande uppgift att vara Jeremias sekreterare. (Jeremia 36:14–26) Och stressen verkade inte avta. Det skulle dröja 18 år innan Jerusalem förstördes.

¹⁵ Jehova sade till Baruk: ”Se! Vad jag har byggt upp river jag ner, och vad jag har planterat rycker jag upp, ja rentav hela landet. Men du, du fortsätter att söka stora ting för dig. Fortsätt inte att söka sådant.” Baruk hade förlorat balansen. Han hade börjat söka stora ting för sig själv, kanske rikedom, en framskjuten ställning eller materiell trygghet. Vad var det för mening att söka sådana ting, då ju Jehova skulle rycka upp ”hela landet”? Jehova gav därför Baruk denna tankeväckande påminnelse: ”Ty se, jag låter en olycka komma över allt kött ... , och jag skall ge dig din själ som ett byte på alla de platser till vilka du må gå.” Materiella ägodelar skulle inte bestå under Jerusalems ödeläggande! Jehova försäkrade endast att Baruks egen själ skulle räddas ”som ett byte”. — Jeremia 45:4, 5.

16. Vad kan Jehovas folk i våra dagar lära av Baruks erfarenhet?

¹⁶ Baruk lyssnade på Jehovas tillrättavisning, och precis som Jehova hade lovat undkom Baruk med livet i behåll. (Jeremia 43:6, 7) Vilken kraftfull lärdom för Jehovas nutida folk! Det är nu inte tid att ”söka stora ting” för sig själv. Varför är det inte det? Jo, därför att ”världen [håller] på att försvinna, och även dess begär”. — 1 Johannes 2:17.

Det bästa sättet att använda den återstående tiden

17, 18. a) Hur reagerade Jona, när nineviterna ändrade sinne? b) Vilken lärdom gav Jehova Jona?

¹⁷ Hur kan vi då bäst använda den återstående tiden? Vi kan lära oss av profeten Jonas erfarenhet. Han ”gick till Nineve ... , och han höll i med att kungöra och säga: ’Bara fyrtio dagar till, och Nineve kommer att omstörtas.’” Till Jonas förvåning lyssnade nineviterna på hans budskap och ändrade sinne! Jehova lät bli att tillintetgöra staden. Och hur reagerade Jona? ”O Jehova, ta bort min själ ifrån mig, det ber jag dig, för det är bättre att jag dör än att jag förblir vid liv.” — Jona 3:3, 4; 4:3.

¹⁸ Jehova gav då Jona en viktig lärdom. Han ”ordnade ... så att en flaskkurbitsört sköt upp över Jona för att bli en skugga över hans huvud. ... Och Jona började storligen glädja sig över flaskkurbitsörten.” Jonas glädje blev emellertid kortlivad, eftersom flaskkurbitsörten snabbt torkade bort. Då blev Jona upptänd av ”vrede” över sin svåra belägenhet. Jehova fick då Jona att förstå hur felaktigt hans resonemang var genom att säga: ”Du för din del tyckte synd om flaskkurbitsörten. ... Skulle då inte jag för min del tycka synd om Nineve, den stora staden, i vilken det finns mer än ett hundra tjugo tusen människor, som inte ens känner skillnaden mellan sin högra och sin vänstra hand — förutom många husdjur?” — Jona 4:6, 7, 9–11.

19. Vilket självupptaget tänkesätt vill vi undvika?

¹⁹ Jonas resonemang var verkligen självupptaget! Han kunde tycka synd om en växt, men han kunde inte känna något som helst medlidande med människorna i Nineve, människor vilka, andligt talat, inte kände ”skillnaden mellan sin högra och sin vänstra hand”. Vi kan på liknande sätt — och det med rätta — längta efter att denna onda värld skall tillintetgöras! (2 Thessalonikerna 1:8) Men medan vi väntar på det har vi i uppdrag att hjälpa ärliga människor vilka, andligt talat, inte ”känner skillnaden mellan sin högra och sin vänstra hand”. (Matteus 9:36; Romarna 10:13–15) Kommer du att använda den korta tid som återstår till att hjälpa så många människor som möjligt att skaffa sig den dyrbara kunskapen om Jehova? Vilket arbete skulle någonsin kunna gå upp mot glädjen att få hjälpa någon att vinna liv?

Fortsätt att leva med ”sundhet i sinnet”

20, 21. a) Bland annat hur kan vi visa ”sundhet i sinnet” under de dagar som ligger framför oss? b) Vilka välsignelser får man av att leva med ”sundhet i sinnet”?

²⁰ Allteftersom Satans ordning fortsätter att rusa mot tillintetgörelse, kommer vi helt visst att ställas inför nya utmanande situationer. Andra Timoteus 3:13 förutsäger: ”Onda människor och bedragare skall gå vidare från ont till värre.” Men vi får inte ”bli trötta och ge tappt” i våra ”själar”. (Hebréerna 12:3) Vi måste förlita oss på att Jehova skall ge oss styrka. (Filipperna 4:13) Lär dig — i stället för att tänka tillbaka på det förgångna — att bli anpassbar och att anpassa dig till de allt värre förhållandena. (Predikaren 7:10) Använd praktisk vishet och följ den vägledning som ”den trogne och omdömesgille slaven” ger. — Matteus 24:45–47.

²¹ Vi vet inte hur lång tid som återstår. Vi kan dock säga med övertygelse att ”slutet på allt har närmat sig”. Må vi till dess slutet kommer leva med ”sundhet i sinnet” i vårt uppträdande mot varandra, i det sätt varpå vi drar försorg om våra familjer och i våra plikter i vardagslivet. Genom att göra det kan vi alla vara övertygade om att vi till slut skall bli funna ”fläckfria och oklanderliga och i frid”! — 2 Petrus 3:14.

[Fotnoter]

Tankar att repetera

◻ Hur kan vi visa ”sundhet i sinnet” i våra relationer till andra människor?

◻ Hur kan vi visa balans i vårt sätt att sköta våra plikter i familjen?

◻ Varför måste föräldrar intressera sig för sina barns världsliga utbildning?

◻ Vad kan vi lära av Baruks och Jonas exempel?

[Bild på sidan 18]

När man och hustru behandlar varandra illa, försämrar de sitt förhållande till Jehova

[Bild på sidan 20]

Föräldrar bör intressera sig för sina barns utbildning