ARARAT
[Ạrarat]
Namnet avser ett område där Turkiet, Iran och Armenien möts och även ett bergmassiv som ligger där.
Efter den stora översvämningen blev Noas ark stående på ”Araratbergen”. (1Mo 8:4) Under kung Hiskias regering flydde Sanheribs söner Adrammelek och Sareser till ”landet Ararat” när de hade mördat sin far. (2Ku 19:37; Jes 37:38) Jeremia förutsade att Ararat skulle vara bland de ”kungariken” som skulle dra upp mot Babylon när tiden för dess ödeläggelse var inne (på 500-talet f.v.t.). (Jer 51:27) De sistnämnda bibelställena tyder på att det var ett land som låg norr om Assyrien. Eusebios, Hieronymus och de flesta andra forntida ”kristna” författare menade att Ararat motsvarade Armenien, och det är så det återges i Jesaja 37:38 i den grekiska Septuaginta och i 2 Kungaboken 19:37 i den latinska Vulgata. I ett antal assyriska inskrifter från den tid då Salmanassar I, Assurnasirpal II, Salmanassar III, Tiglat-Pileser III och Sargon II regerade, dvs. från 800- och 700-talen f.v.t., omtalas Ararat som ”Urartu”. Esarhaddon, en tredje son till Sanherib och dennes efterträdare på den assyriska tronen, berättar i en inskrift att han besegrade sina bröders härar i Hanigalbat (i Armenien). Dessa inskrifter samt Jeremias omnämnande av Ararat tillsammans med Minni och Askenas tyder på att landet Ararat låg i bergstrakterna kring Vansjön i det forntida Armenien. Söder om det här området ligger Tigris källor och mot norr bergskedjan Kaukasus.
I vår tid avser namnet Ararat särskilt det högsta bergmassivet i det här området, och enligt traditionen var det här som Noas ark blev stående. Massivet består av två koniska toppar som ligger 11 km från varandra och är åtskilda av en djup sänka. Den högsta toppen reser sig 5 165 m över havet, och de översta 900 meterna är täckta av evig snö. Den lägre toppen, som ligger mot sydöst, når en höjd av 3 914 m. Den högre toppen är särskilt svår att bestiga, och den förste som lyckades med det var Parrot år 1829. Många namn på platser i området för tankarna till den bibliska berättelsen. Själva berget kallas av turkarna Ağrı dağı (Arkens berg) och av perserna Kuhi-nuh (Noas berg). (Se ARK nr 1.)