Hoppas på Jehova
”Hoppas på Jehova och håll hans väg, och han kommer att upphöja dig till att ta jorden i besittning. När de ondskefulla avskärs, kommer du att se det.” — PSALM 37:34, NW.
1, 2. Var verkar mänskligheten stå, och hur är Förenta nationerna inblandat?
INTELLEKTUELLT sett har mänskligheten nu kommit längre än någonsin tidigare. På grund av sina ansträngningar har människorna till slut nått atomåldern. Kärnkraften verkar kunna tillhandahålla ett överflöd av energi och därför öppna storslagna möjligheter jorden runt. Ironiskt nog har den också banat vägen för sådant som är till oerhörd skada för mänskligheten.
2 Vad hindrar mänskligheten från att förinta sig själv i en kärnvapenkatastrof? Det kanske kan förefalla som om Förenta nationerna skulle kunna hindra detta, den organisation som skryter med att ha 159 medlemsnationer, vilka har många olika slag av regeringar. Dessa regeringar är inte överens med varandra i politiskt avseende, eftersom var och en av dem tror att dess egen styrelseform är överlägsen, ja, den bästa. FN är således ett organ som är splittrat inom sig självt. Nationalstolthet och en längtan efter oberoende är förhärskande. Dessutom har ett antal nationer avsvurit sig tron på Gud och blivit ateistiska.
3. Hur skiljer sig kristenhetens syn på Gud från den som Gud själv har?
3 Benämningen kristenheten används fortfarande om de nationer som inte önskar bli klassade som gudlösa, utan bekänner sig tro på Jesus Kristus förenad i en treenighet med ”Gud Fadern” och en personifierad ”helig ande”. Medlemmarna i treenigheten påstås vara fullt jämlika. Men Jesu Fader lät profeten Jesaja skriva ner följande identifierande ord: ”Jag är Jehova. Det är mitt namn; och åt ingen annan kommer jag att ge min egen ära, inte heller min lovprisning åt huggna bilder.” (Jesaja 42:8, NW) Denne Jehova eller Yahweh (The Jerusalem Bible) har under historiens gång byggt upp en ojämförlig meritlista åt sig själv.
4. Vad leder Förenta nationerna mänskligheten bort ifrån?
4 Förenta nationerna har inte brytt sig om att ge Guds namn den ära och det erkännande som tillkommer det, och detta har på intet sätt varit till heder för denna organisation. Den uppmuntrar inte mänskligheten, som nu går sin mest desperata tid till mötes, att hoppas på honom som bär detta namn. Han kallas dock rätteligen för ”hoppets Gud”, eftersom han har lagt grundvalen till det enda välgrundade hopp som mänskligheten nu kan hysa. (Romarna 15:13, 1981) Det hopp han ger har stärkt och uppehållit många män och kvinnor.
Hopp i ett tidigt skede!
5. När lades grundvalen till ett hopp?
5 Grundvalen till att kunna hysa det hoppet lades redan tidigt i människosläktets historia. Ja, den lades omedelbart innan våra första föräldrar blev utdrivna ur sitt hem i Edens lustgård i Mellersta Östern. Berättelsen om den lustgården eller det paradiset, vilken skrevs på hebreiska, är inte någon legend eller myt av människor som avvek från att tillbe sin Skapare. — 1 Moseboken 2:7—3:24.
6. Hur kom mänskligheten att behöva ett hopp?
6 Mer än 4.000 år senare blev den kristne aposteln Paulus inspirerad att skriva följande: ”Alldeles som synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden, och döden på så sätt spred sig till alla människor därför att de alla hade syndat.” (Romarna 5:12) I ett annat av sina brev identifierade han den skyldige mannen: ”Ty alldeles som alla dör i Adam, så skall också alla göras levande i den Smorde.” (1 Korintierna 15:22) I det tredje kapitlet av sitt evangelium följde en läkare vid namn Lukas Jesu släktlinje hela vägen tillbaka till Adam, vilken innan han blev utdriven ur Eden fick höra Jehovas budskap om ett hopp. — Lukas 3:23—38.
7. Vad för något uppmuntrande gjorde Gud medan Adam fortfarande var vid liv?
7 Du skulle naturligtvis vilja veta vad det budskapet innehöll. Men låt oss, innan vi läser det, konstatera att Jehova under lång tid har varit en Gud som ger hopp. I begynnelsen var Adam Guds jordiske son, och Gud tillät honom att frambringa en avkomma. Om du förutsåg en hemsk situation, så skulle du kanske vilja uppmuntra dina avkomlingar eller ge dem hopp. Gud gjorde något liknande. När Adam hade hört Guds fördömande ord uttalade över sig själv personligen, fick han höra ord av hopp för sina avkomlingar.
8. Hur gav 1 Moseboken 3:15 en grundval till ett hopp?
8 Hur löd då dessa ord från denne Gud som inger hopp? Så här sade Gud till en ”orm”, som var inblandad i Adams synd: ”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd [avkomma]. Han skall krossa ditt huvud, och du skall krossa hans häl.” (1 Moseboken 3:14, 15, NW) Du kanske undrar hur man kan säga att dessa ord väckte hopp. För det första får vi veta att ”ormen” skulle få sitt huvud krossat.
9. Vem var den ”orm” som omnämns i 1 Moseboken 3:14, 15?
9 I Uppenbarelseboken 12:9 heter det: ”Så blev den store draken nerslungad, den ursprunglige ormen, han som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden; han slungades ner till jorden, och hans änglar slungades ner med honom.” Ja, den ”orm” som var inblandad i Eden var ingen annan än den onda andeskapelse som är känd som Satan, djävulen. Denne symboliske orm kom inte bara att ha änglar i himmelen, utan han har också haft en ”säd” här nere på jorden, en ”säd” som när tiden för det är inne tillsammans med honom själv kommer att utplånas ur tillvaron.
10. Hur bekräftade Jesus identifieringen av ”ormen”?
10 Jesus Kristus bekräftade att djävulen var den ”orm” som låg bakom våra första föräldrars fall, när han sade följande till de judiska religiösa ledarna under det första århundradet: ”Ni är från er fader djävulen, och ni är villiga att göra de ting er fader har begär till. Denne var en mördare då han började, och han stod inte fast i sanningen. ... När han talar lögn, talar han enligt sitt eget sinnelag, eftersom han är en lögnare och lögnens fader.” (Johannes 8:44) Jesus kallade också dessa religiösa motståndare för ”huggormsyngel”. — Matteus 12:34; 23:33.
Hoppet har hållits levande
11. Vilken ytterligare orsak till hopp gav 1 Moseboken 3:15?
11 Det gudomliga löftet om att krossa den symboliske ormens huvud gav verkligen hela den mänsklighet som skulle komma att få liv ett uppmuntrande hopp. Vi kan se varför genom att undersöka andra aspekter av 1 Moseboken 3:15. Kvinnans ”säd” nämns. ”Sädens” identitet var länge höljd i dunkel. Men det var uppenbart att Jehova Gud skulle sätta denna ännu oidentifierade ”säd” i fiendskap med den symboliske ormen och dess ”säd”, som var emot Gud. Seger var utlovad, ja, garanterad, för ”kvinnans” ”säd”! Dess seger lades fram som ett hopp för mänskligheten. Människosläktets medlemmar skulle således kunna sätta sitt hopp till ”kvinnans” ”säds” ankomst.
12. Vad kom senare att uppenbaras om kvinnans ”säd”?
12 Under århundradenas gång uppenbarade Gud att denna ”säd” var hans enfödde Son, som sändes till jorden för att bli Messias och för att frambära sitt liv som ett lösenoffer. (1 Moseboken 22:17, 18; Galaterna 3:16; 1 Johannes 2:2; Uppenbarelseboken 5:9, 10) Därför vilar inte Jehovas vittnens hopp på Förenta nationerna. Det vilar på en levande Jesus Kristus, Jehova Guds förnämste talesman. Vi kan vara övertygade om att Kristus lever, eftersom han uppstod från de döda till att ta plats på Jehovas högra sida i himmelen. Som Paulus säger: ”Om vi bara i detta livet [det liv som inbegriper vårt 20:e århundrade] har hoppats på Kristus, är vi de mest ömkansvärda av alla människor. Men nu har Kristus uppväckts från de döda, förstlingen av dem som har somnat in.” (1 Korintierna 15:19, 20) Som så ofta har blivit fastslaget från bibeln i denna tidskrifts spalter, är Jesus Kristus nu installerad som himmelsk kung. — Uppenbarelseboken 11:15.
13, 14. Till vem sätter Jehovas vittnen sitt hopp, och vad gör de för detta hopp?
13 Jesus har naturligtvis inte ersatt Jehova som mänsklighetens hopp. Orden i Psalm 37:34 (NW) är fortfarande tillämpliga: ”Hoppas på Jehova och håll hans väg, och han kommer att upphöja dig till att ta jorden i besittning. När de ondskefulla avskärs, kommer du att se det.” Man måste fortfarande hoppas på Jehova och uppmuntra alla andra människor att sluta upp med att hoppas på människogjorda institutioner.
14 Därför är Jehovas vittnen nu verksamma i 208 länder och predikar de goda nyheterna om Riket. Man kan inte hindra oss från att göra detta. Politiska institutioner, som får hjälp och stöd av religiösa organisationer, har ingen gudomlig rätt att försöka hindra oss. Vi kan fortsätta att vara Jehovas vittnen och hoppas på honom, precis som David från Betlehem gjorde. Han skrev:
15. Hur hoppades kung David på Jehova?
15 ”Herren [Jehova] är min herde, mig skall inget fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro, han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull. Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag inget ont, ty du är med mig, din käpp och stav, de tröstar mig. Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn, du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. Godhet endast och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall åter få bo i Herrens [Jehovas] hus, evinnerligen.” — Psalm 23.
16. Varför kan det sägas att Jesus hade samma inställning som David?
16 Kung David var Jehovas andlige herde för stammarna i det forntida Israel, och han banade också vägen för Jerusalem att bli nationens huvudstad, där hans son Salomo kom att härska i 40 år. Jesus Kristus omtalades med goda skäl som ”Davids son”. (Lukas 1:31; 18:39; 20:41) Om David hade hoppats på Jehova Gud, så skulle hans jordiske avkomling, Jesus Kristus, komma att göra detsamma. Och det gjorde han också.
17. Vad finns det för bevis för att Jesus hoppades på Jehova?
17 Som bevis för att Davids mest ryktbare jordiske avkomling, Jesus Kristus, följde rådet i Psalm 37:34, sade han, när han utandades sin sista suck på tortyrpålen: ”Fader, i dina händer anförtror jag min ande.” (Lukas 23:46) Han citerade och uppfyllde Davids ord i Psalm 31:6 (NW), som riktades till Gud: ”I din hand anförtror jag min ande.” Jesu hopp gäckades inte — nej, lika lite som kung Davids. Kristus uppväcktes från de döda på den tredje dagen. Fyrtio dagar senare återvände han till sin himmelske Fader. Vid slutet av hedningarnas tider år 1914 upphöjde Jehova sin Son till att bli jordens härskare.
En tid av hopp nu
18. Varför är det nu på sin plats att hoppas?
18 Nu, när det nya året, år 6014 a.m. (världens år), för mänskligheten framåt in i framtiden, vilket hopp kan man då hysa för mänskligheten? Den frågan är verkligen på sin plats, eftersom det nu har gått nästan 1.900 år sedan bibeln fullbordades. Det har gått lång tid sedan David skrev Psalm 37:34.
19. Vad gjorde Jehova för Jesus, som gav oss hopp?
19 Jehova Gud, den allsmäktige Guden som uppväckte Jesus från de döda, har en mycket storslagnare uppgift för honom än den som kortsynta människor tänkte sig. Genom att uppväcka och upphöja sin enfödde Son till sin högra sida i himmelen har Jehova Gud gett oss ytterligare skäl till att med osvikligt hopp förtrösta på honom, han som är vårt slutliga hopp. Detta kan betyda evigt liv i lycka för oss, för precis som den inspirerade skribenten Paulus säger blir vi ”frälsta i detta hopp”. — Romarna 8:24.
20. Varför kan vi säga att Jehova fortfarande är ”hoppets Gud”?
20 Aposteln fortsätter med att säga: ”Men ett hopp som ses är inte ett hopp, för när man ser en sak, hoppas man då på den? Men om vi hoppas på det som vi inte ser, fortsätter vi att avvakta det med uthållighet.” (Romarna 8:24, 25) Och så lever det där ursprungliga hoppet fortfarande kvar, ja, det kommer snart att få en strålande uppfyllelse på människosläktet. (2 Petrus 3:13; Uppenbarelseboken 21:4, 5) Just därför att det är ett hopp för hela mänskligheten förtjänar det att bekantgöras för alla. Detta är denne ”hoppets Guds” idé eller avsikt.
21, 22. Vad kan vi förvänta att nationerna skall göra i en nära framtid?
21 Nu av alla tider är hans tid inne för denna avsikt att genomföras. Inte ens i vår tid, när vissa av nationerna i FN har uppnått vetenskaplig kontroll över själva kärnan av all materia, inser dessa regeringars ledare behovet av att lämna lösandet av problemen till någon högre intelligens. — Jämför 1 Moseboken 11:6.
22 Som aldrig tidigare är nu religion i allmänhet hårt ansatt och håller sig på defensiven. Dess splittrande inflytande måste avskaffas. Bibeln visar att de styrande elementen kommer att hävda sin överhöghet och skilja sig från de parasiterande religionerna som under så lång tid har försökt suga ut allt de har kunnat ur den världsliga tingens ordning. Det är därför ingen överraskning att det politiska elementet kommer att slå in på den här kursen. De kommer att betrakta detta sitt lyckade angrepp på religionen som ett bevis för att det inte finns någon Gud som förtjänar att tillbes eller tjänas. Profetiorna visar att de sedan kommer att vända sig emot Guds vittnen, vilka finns kvar. Som final på sin kampanj mot Gud kommer de att vänta sig att vinna den lättaste av segrar över Jehovas vittnen. — Uppenbarelseboken 17:12—17; Hesekiel 38:10—23.
23, 24. Hur kommer Jehova att reagera på nationernas angrepp mot hans folk?
23 Men de kommer till slut att få erfara det nesliga nederlag som måste drabba den som vågar inlåta sig i strid med härars Jehova, som aldrig har förlorat en strid. Detta kommer att göra det omisskännligt tydligt att de har tjänat dens syften som är den sanne Gudens huvudmotståndare, nämligen ”ormen”, Satan, ”denna tingens ordnings gud”. — 2 Korintierna 4:4.
24 Vilken förödmjukelse kommer inte detta att innebära för dem! Det de hade hoppats att få demonstrera kommer att visa sig vara höjden av fräckhet och uppväcka rättfärdig harm hos himmelens och jordens Gud själv. Han skulle kunna säga till de ynkliga människorna: ”’Ty era tankar är inte mina tankar, inte heller är mina vägar era vägar’, är Jehovas uttalande. ’Ty liksom himlarna är högre än jorden, så är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar. Ty liksom hällregnet, och snön, kommer ner från himlarna och inte vänder tillbaka dit, utan att det verkligen har genomdränkt jorden och fått den att bära frukt och spira, och säd verkligen har getts åt den som sår och bröd åt den som äter, så kommer mitt ord, som utgår ur min mun, att visa sig vara. Det kommer inte att vända tillbaka till mig förgäves, utan det kommer sannerligen att utföra det som jag har funnit behag i, och det kommer att ha säker framgång i det vartill jag har sänt ut det.’” — Jesaja 55:8—11, NW.
25. Varför har vi således nu goda skäl att förtrösta på Jehova som ”hoppets Gud”?
25 Denne människans Skapare har lagt i människans hjärta en intensiv känslighet, precis som han själv har. ”Ty detta är vad härars Jehova har sagt: ’Efter äran har han sänt mig till de nationer som plundrade er; ty den som rör vid er rör vid min ögonsten.’” (Sakarja 2:8, NW) Då måste alltså Jehovas vittnen hoppas på Jehova. Han kommer att motsvara det hoppet på ett sätt som till fullo motsvarar den allra skönaste beskrivningen av hans universella suveränitet. Han kommer utom all vidare diskussion att bevisa att han är den högste, allsmäktige och evige Guden, som har motsvarat de allra största förhoppningar som hans skapelser i himmel och på jord kan ha haft! Halleluja! — Psalm 150:6.
Hur skulle du vilja svara?
◻ Varför är nationernas hopp bedrägligt?
◻ Hur gav Gud en grundval till hopp i 1 Moseboken 3:15?
◻ Vad kan sägas om Jesus i samband med Psalm 37:34?
◻ Varför har vi nu skäl till att hoppas?
[Bild på sidan 10]
Precis som får följer sin herde förtröstade David på och satte sitt hopp till Jehova
[Bildkälla]
Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.