Låt oss upphöja Jehovas namn tillsammans

”Prisa Jehovas storhet med mig, och låt oss upphöja hans namn tillsammans.” (PSALM 34:3)

 1. Vilket fint exempel gav Jesus under sin jordiska tjänst?

KVÄLLEN den 14 nisan år 33 v.t. sjöng Jesus och hans apostlar lovsånger till Jehova i en sal i övervåningen i ett hus i Jerusalem. (Matteus 26:30) Det var sista gången Jesus skulle göra det tillsammans med sina apostlar. Men det var passande att han avslutade sitt möte med dem på det här sättet. Från början av sin jordiska tjänst ända till slutet lovprisade Jesus sin Fader och var nitisk i att göra hans namn känt. (Matteus 4:10; 6:9; 22:37, 38; Johannes 12:28; 17:6) I själva verket kom han med samma varma inbjudan som psalmisten, som skrev: ”Prisa Jehovas storhet med mig, och låt oss upphöja hans namn tillsammans.” (Psalm 34:3) Vilket fint exempel för oss att följa!

2, 3. a) Hur vet vi att Psalm 34 har en profetisk innebörd? b) Vad skall vi undersöka i den här artikeln och i nästa?

² Några timmar efter det att aposteln Johannes hade sjungit lovsånger tillsammans med Jesus fick han bevittna något helt annat. Han fick se sin Herre och två brottslingar avrättas på tortyrpålar. Romerska soldater slog sönder benen på de två brottslingarna för att påskynda deras död. Men Johannes skriver att de inte slog sönder Jesu ben. När soldaterna kom fram till Jesus var han redan död. I sitt evangelium visade Johannes att det här uppfyllde en annan del av Psalm 34: ”Inget ben skall krossas på honom.” (Johannes 19:32–36; Psalm 34:20, Septuaginta)

³ I Psalm 34 finns mycket annat som är av intresse för de kristna. I den här artikeln och i nästa skall vi därför undersöka under vilka omständigheter David skrev den här psalmen och sedan se på det uppmuntrande innehållet i själva psalmen.

David flyr undan Saul

 4. a) Varför blev David smord till att bli Israels näste kung? b) Varför kom Saul att få David ”mycket kär”?

⁴ När David var ung var Saul kung i Israel. Men Saul blev olydig och förlorade Jehovas ynnest. Av den orsaken sade profeten Samuel till honom: ”I dag har Jehova slitit Israels kungliga styre ifrån dig, och han skall ge det åt din nästa, en som är bättre än du.” (1 Samuelsboken 15:28) Längre fram uppmanade Jehova Samuel att smörja David, Isais yngste son, till att bli Israels näste kung. Under tiden drabbades Saul av svårmod, eftersom Guds ande hade tagits ifrån honom. David, som var en skicklig musiker, fördes till Gibea för att betjäna kungen, och Davids musik tröstade Saul, som ”fick honom mycket kär”. (1 Samuelsboken 16:11, 13, 21, 23)

 5. Varför ändrade Saul sin inställning till David, och vad tvingades David göra?

⁵ Allteftersom tiden gick visade sig Jehova vara med David. Han hjälpte David att besegra den filisteiske jätten Goljat och gav honom sitt stöd när han ärades i Israel för sin militära skicklighet. Men Saul blev svartsjuk på grund av att Jehova välsignade David, och han började hata David. Två gånger slungade han sitt spjut mot honom, när denne spelade på sin lyra för honom. Båda gångerna lyckades David undvika att bli träffad av spjutet. När Saul gjorde ett tredje försök att döda honom, Israels blivande kung, insåg David att han måste fly för sitt liv. På grund av Sauls fortsatta försök att gripa honom och döda honom beslöt han sig till sist för att söka skydd på en plats utanför Israels område. (1 Samuelsboken 18:11; 19:9, 10)

 6. Varför befallde Saul att invånarna i Nob skulle dödas?

⁶ På väg mot Israels gräns stannade David till i staden Nob, där Jehovas tältboning fanns. Under sin flykt hade David tydligen med sig ett följe av unga män, och han försökte få tag på något att äta till sig och sina män. Saul fick veta att översteprästen hade gett David och hans män lite mat och det svärd som David hade tagit från den döde Goljat. Saul blev rasande och lät döda alla stadens invånare, bland dem 85 präster. (1 Samuelsboken 21:1, 2; 22:12, 13, 18, 19; Matteus 12:3, 4)

Undgår att bli dödad ännu en gång

 7. Varför var Gat inget säkert gömställe för David?

⁷ Från Nob flydde David ungefär fyra mil västerut in i filistéernas område och sökte skydd hos kung Akis i Goljats hemstad, Gat. David trodde kanske att Gat skulle vara den sista plats där Saul skulle leta efter honom. Men snart blev David igenkänd av tjänarna till kungen i Gat. När David hörde att han var igenkänd ”blev [han] mycket rädd för Akis, kungen i Gat”. (1 Samuelsboken 21:10–12)

 8. a) Vad får vi reda på i Psalm 56 om Davids tid i Gat? b) Hur lyckades David med knapp nöd undgå att bli dödad?

⁸ Filistéerna grep sedan David. Det kan ha varit vid den här tidpunkten som David skrev den gripande psalm i vilken han vädjade till Jehova: ”Lägg mina tårar i din skinnlägel.” (Psalm 56:8 och överskriften) Han uttryckte här sin förtröstan på att Jehova inte skulle glömma hans smärta utan kärleksfullt ta hand om honom och beskydda honom. David tänkte också ut en strategi för att vilseleda den filisteiske kungen. Han uppträdde som om han var vansinnig. När kung Akis fick se det förebrådde han sina tjänare för att de hade fört en ”galning” till honom. Det var tydligt att Jehova välsignade Davids strategi. David drevs bort från staden och hade ännu en gång med knapp nöd lyckats undgå att bli dödad. (1 Samuelsboken 21:13–15)

9, 10. Varför skrev David Psalm 34, och vilka kan han ha tänkt på när han skrev psalmen?

⁹ I Bibeln anges inte om de som stödde David flydde till Gat tillsammans med honom eller om de höll vakt i närbelägna byar i Israel för att skydda honom. Hur det än var med den saken måste de ha blivit mycket glada när de åter träffade David och han berättade för dem hur Jehova än en gång hade befriat honom. Den här händelsen ligger till grund för Psalm 34, vilket framgår av överskriften. I psalmens sju första verser lovprisar David Jehova för att han befriat honom och inbjuder sina följeslagare att förena sig med honom i att upphöja Jehova som den store befriaren av sitt folk. (Psalm 34:3, 4, 7)

¹⁰ David och hans män tog sin tillflykt till Adullams grotta i ett bergigt område i Israel, omkring 15 kilometer öster om Gat. Där började israeliter som var missnöjda med förhållandena under kung Sauls styre sluta sig till dem. (1 Samuelsboken 22:1, 2) När David skrev orden i Psalm 34:8–22 kan han ha tänkt på dessa. Påminnelserna i de här verserna är viktiga också för oss i våra dagar, och vi kommer att ha stor nytta av att i detalj behandla den här vackra psalmen.

Har du samma önskan som David?

11, 12. Vad har vi för skäl till att ständigt lovprisa Jehova?

¹¹ ”Jag vill välsigna Jehova vid alla tider, ständigt skall hans lovprisning vara i min mun.” (Psalm 34:1) Som fredlös måste David ha haft stora bekymmer för det materiella, men som de här orden visar överskuggade dessa dagliga bekymmer inte hans beslutsamhet att lovprisa Jehova. Vilket fint exempel för oss när vi drabbas av problem! Vår högsta önskan bör vara att lovprisa Jehova, oavsett om vi är i skolan, på arbetet, tillsammans med medkristna eller tar del i förkunnartjänsten. Tänk på alla de oräkneliga skäl vi har till att göra det! Det finns till exempel ingen ände på allt vi kan upptäcka och njuta av i Jehovas underbara skaparverk. Och tänk på vad han har gjort för oss genom den jordiska delen av sin organisation! Jehova har i våra dagar på ett storslaget sätt använt sig av trogna människor, trots att de är ofullkomliga. Hur är Guds gärningar jämfört med det som uträttas av människor som avgudas av den här världen? Håller du inte med David, som också skrev: ”Det finns ingen som du bland gudarna, Jehova, och inga gärningar är som dina”? (Psalm 86:8)

¹² Precis som David känner vi oss manade att ständigt lovprisa Jehova på grund av hans oförlikneliga gärningar. Det är också spännande att veta att Guds kungarike nu styrs av Davids evige arvinge, Jesus Kristus. (Uppenbarelseboken 11:15) Det innebär att slutet för den här världsordningen är nära. Mer än sex miljarder människors eviga framtid är i fara. Det har aldrig tidigare funnits så stort behov av att tala med andra om Guds kungarike och vad det snart kommer att göra för mänskligheten och att hjälpa dem att lovprisa Jehova tillsammans med oss. Det viktigaste vi kan göra är därför att ta vara på varje tillfälle att uppmuntra andra att ta emot de ”goda nyheterna” innan det är för sent. (Matteus 24:14)

13. a) Vem berömde sig David av, och vilka reagerade positivt? b) Hur dras de som är ödmjuka till den kristna församlingen i våra dagar?

¹³ ”Av Jehova skall min själ berömma sig, de ödmjuka skall höra det och glädja sig.” (Psalm 34:2) David berömde sig inte här av något som han själv hade uträttat. Han skröt till exempel inte om hur han hade vilselett kungen i Gat. Han insåg att Jehova hade beskyddat honom när han var i Gat och att det var med Jehovas hjälp han hade kommit undan. (Ordspråksboken 21:1) Därför berömde sig David av Jehova, inte av det han själv hade gjort. Av den anledningen drogs de som var ödmjuka till Jehova. Jesus upphöjde också Jehovas namn, och detta fick ödmjuka, läraktiga människor att dras till Jehova. I våra dagar dras ödmjuka människor av alla nationer till den internationella församlingen av smorda kristna, som har Jesus som sitt huvud. (Kolosserna 1:18) Sådana människors hjärta påverkas när de hör Guds namn bli ärat av hans ödmjuka tjänare och när de får höra Bibelns budskap, som de kan förstå med hjälp av Guds ande. (Johannes 6:44; Apostlagärningarna 16:14)

Mötena stärker vår tro

14. a) Nöjde sig David med att lovprisa Jehova enbart när han var för sig själv? b) Hur var Jesus ett föredöme när det gäller möten för tillbedjan?

¹⁴ ”Prisa Jehovas storhet med mig, och låt oss upphöja hans namn tillsammans.” (Psalm 34:3) David nöjde sig inte med att lovprisa Jehova enbart när han var för sig själv. Han inbjöd kärleksfullt sina vänner att upphöja Guds namn tillsammans med honom. På samma sätt fann Jesus Kristus, den större David, behag i att lovprisa Jehova offentligt – i synagogan, vid högtiderna i Guds tempel i Jerusalem och tillsammans med sina efterföljare. (Lukas 2:49; 4:16–19; 10:21; Johannes 18:20) Vilken glädjefylld förmån det är att följa Jesu exempel när det gäller att lovprisa Jehova vid varje möjligt tillfälle tillsammans med medtroende, särskilt i den här tiden när vi ”ser dagen närma sig”! (Hebréerna 10:24, 25)

15. a) Vilken inverkan hade Davids erfarenhet på hans män? b) Hur har vi nytta av att vara med vid våra möten?

¹⁵ ”Jag frågade Jehova, och han svarade mig, och från allt som förskräckte mig befriade han mig.” (Psalm 34:4) Den här erfarenheten var viktig för David. Därför fortsatte han med orden: ”Denne nödställde ropade, och Jehova hörde honom. Han räddade honom ur all hans nöd.” (Psalm 34:6) När vi kommer tillsammans med medtroende får vi många tillfällen att berätta uppbyggande erfarenheter om hur Jehova har hjälpt oss att uthärda under svåra förhållanden. Detta stärker tron hos våra medtroende, alldeles som Davids uttalanden stärkte tron hos dem som gav honom sitt stöd. I Davids fall blickade hans vänner ”upp till honom [Jehova] och strålade av glädje, och deras ansikten behövde inte skämmas”. (Psalm 34:5) Trots att de var på flykt undan kung Saul skämdes de inte. De var övertygade om att Gud gav David sitt stöd, och deras ansikten strålade. På samma sätt blickar både de som är nyintresserade och de som länge har varit sanna kristna upp till Jehova för att få stöd. Eftersom de personligen har erfarit hans hjälp, visar deras strålande ansikten att de är beslutna att förbli trogna.

Var tacksam för änglarnas hjälp

16. Hur har Jehova låtit sina änglar komma till vår hjälp?

¹⁶ ”Jehovas ängel lägrar sig runt omkring dem som fruktar honom, och han kommer till deras undsättning.” (Psalm 34:7) David menade inte att det bara var han som kunde undsättas av Jehova. David var Jehovas smorde, Israels blivande kung, men han visste att Jehova använder sina änglar till att vaka över alla sina trogna tillbedjare, oavsett om de är framstående eller ringa. I vår tid har de sanna tillbedjarna också fått erfara det beskydd som Jehova ger. I Nazityskland – och även i Angola, Malawi, Moçambique och många andra länder – har myndigheterna gått till angrepp mot Jehovas vittnen för att utplåna dem. Deras ansträngningar har varit förgäves. Jehovas vittnen i dessa länder fortsätter tvärtom att blomstra när de tillsammans upphöjer Guds namn. Varför det? Därför att Jehova använder sina heliga änglar för att beskydda och vägleda sitt folk. (Hebréerna 1:14)

17. Hur får vi hjälp av Guds änglar?

¹⁷ Jehovas änglar kan också leda händelseutvecklingen så att vem som helst som får andra att snava och falla avlägsnas från Jehovas folk. (Matteus 13:41; 18:6, 10) Och även om vi inte är medvetna om det precis när det händer, avlägsnar änglarna sådant som kan hindra oss från att tjäna Gud, och de beskyddar oss mot sådant som skulle kunna äventyra vårt förhållande till honom. Viktigast av allt är att de vägleder oss i arbetet med att förkunna ”eviga goda nyheter” för människor, också i områden där predikoarbetet utförs under farliga förhållanden. (Uppenbarelseboken 14:6) I den bibliska litteratur som ges ut av Jehovas vittnen berättas det ofta om bevis på änglarnas hjälp.a Det finns alldeles för många sådana erfarenheter för att man skall kunna avfärda dem som enbart tillfälligheter.

18. a) Vad måste vi göra för att få hjälp av änglar? b) Vad skall vi behandla i nästa artikel?

¹⁸ För att vi också i fortsättningen skall få änglarnas beskydd och vägledning måste vi fortsätta att upphöja Jehovas namn trots motstånd. Kom ihåg att Guds ängel lägrar sig endast ”runt omkring dem som fruktar [Jehova]”. Vad betyder det? Vad är gudsfruktan, och hur kan vi uppodla sådan fruktan? Varför skulle en kärlekens Gud vilja att vi fruktar honom? De här frågorna kommer att behandlas i nästa artikel.

[Fotnot]

Hur skulle du svara?

• Vilka prövningar fick David uthärda som ung?

• Vad är vi likt David i första hand intresserade av?

• Hur ser vi på de kristna mötena?

• Hur använder Jehova sina änglar för att hjälpa oss?

[Karta på sidan 21]

(För formaterad text, se publikationen)

Rama

Gat

Siklag

Gibea

Nob

Jerusalem

Betlehem

Adullam

Kegila

Hebron

Sif

Hores

Karmel

Maon

En-Gedi

Salthavet

[Bildkälla]

Karta: Grundad på kartor som Pictorial Archive (Near Eastern History) Est. och Survey of Israel har upphovsrätten till

[Bild på sidan 21]

Också när David var på flykt upphöjde han Jehovas namn

[Bild på sidan 23]

Vår tro stärks när vi får höra uppmuntrande erfarenheter vid våra kristna möten och sammankomster