MODERLIV

Livmodern; organ i kvinnans kropp där fostret får näring och växer till före födelsen. Jehova är den som har skapat moderlivet (1Mo 2:22), och han är den som kan göra det fruktsamt (1Mo 29:31; 30:22; 49:25) eller ofruktsamt (1Mo 20:18). Saras moderliv var ”dött”, inte längre i stånd att bära ett foster, då Jehova återgav henne förmågan att föda barn. (Rom 4:19; 1Mo 18:11, 12; 21:1–3) Bibeln påpekar att Jehova är den som ligger bakom de processer som äger rum när ett embryo tar form i moderlivet och att fostrets utveckling följer det mönster som han har bestämt och inte beror på tillfälligheter eller en evolution. (Job 31:15; jfr Job 10:8; Ps 139:13–16; Jes 45:9.) Eftersom moderlivet är skapat med tanke på fortplantning, nämns det ”ofruktsamma moderlivet” bland de fyra ting som aldrig säger: ”Nog!” (Ord 30:15, 16)

Eftersom livmodern finns i underlivet, används också det hebreiska ordet för ”mage” eller ”buk” om detta organ. (1Mo 25:23; 5Mo 7:13; Ps 127:3; se BUK, MAGE.)

Gud är den som har skapat moderlivet, och därför kan han också se exakt vad som formas där inne. Han kan urskilja ett ofött barns arvsanlag, och om han så önskar kan han bestämma sig för hur han skall använda den människan. (Jer 1:5; Lu 1:15; jfr Rom 9:10–13.)

Jehova befallde Israel: ”Helga åt mig allt förstfött av hankön, det som öppnar varje moderliv, bland Israels söner, bland människor och husdjur. Det är mitt.” (2Mo 13:2) När det gällde människor avsåg detta faderns förstfödde son. (Se FÖRSTFÖDD.)

Jesus framhöll att hans mor, Maria, inte skulle äras mer än andra som tjänar Gud. Vid ett tillfälle när Jesus undervisade utbrast en kvinna: ”Lyckligt är det moderliv som har burit dig och lyckliga de bröst som du har diat!” Men han svarade: ”Nej, lyckliga är snarare de som hör Guds ord och bevarar det!” (Lu 11:27, 28) Längre fram, när Jesus fördes bort mot tortyrpålen, profeterade han om Jerusalems kommande förstöring och sade till de kvinnor som grät över honom att det skulle komma dagar då man skulle säga: ”Lyckliga är de ofruktsamma kvinnorna och de moderliv som inte har fött barn.” (Lu 23:27–29) Detta uppfylldes år 70 v.t., då över en miljon judar, däribland små barn, dog och tusentals fördes bort i fångenskap och såldes som slavar.

När den judiske styresmannen och farisén Nikodemos hörde Jesus säga: ”Om någon inte föds på nytt, kan han inte se Guds kungarike”, frågade han: ”Hur ...? Inte kan hon väl för andra gången gå in i moderlivet och födas?” Jesus förklarade sedan att det inte handlade om att födas från en människas moderliv, utan att födas av ”vatten och ande”. (Joh 3:1–8)

Bildspråk. Ibland används ordet ”moderliv” eller ”sköte” om källan till något. När Jehova talade om sina skapargärningar med avseende på jorden talade han om att havet ”bröt fram ur moderlivet”. (Job 38:8) Jehova säger till Davids Herre att på den dag då han leder sin militärstyrka till strid skall hans folk erbjuda sig villigt, ”som daggdroppar” ur ”morgonrodnadens sköte” (den plats varifrån morgondaggen kommer). (Ps 110:1–3)