Bibelns syn
Rättfärdigar fattigdom stöld?
”Fattigdom är en stor fiende till mänsklig lycka; den tillintetgör verkligen friheten och gör vissa dygder omöjliga och andra extremt svåra.” — Samuel Johnson, författare som levde på 1700-talet.
DEN romerske ämbetsmannen Magnus Aurelius Cassiodorus sade: ”Fattigdom är brottets moder.” Dessa uppfattningar tycks antyda att vissa brott är en naturlig följd av fattigdom. Många människor i våra dagar instämmer uppenbarligen i detta — särskilt när brottet är stöld.
Uppfattningen att förtryck och fattigdom rättfärdigar stöld är ganska vanlig. Tänk på de berömda engelska balladerna från 1300-talet om Robin Hood, vilka beskriver en legendarisk laglös som tog från de rika och delade ut bytet till de fattiga. I hundratals år har han betraktats som en hjälte.
Det skall erkännas att många människor i våra dagar drabbas av extrema ekonomiska svårigheter. Världsbanken rapporterade nyligen att 1,3 miljarder människor lever på mindre än en dollar om dagen. I en undersökning sade 70 procent av den filippinska befolkningen att de betraktade sig som fattiga. De 20 procent av Brasiliens invånare som är höginkomsttagare tjänar 32 gånger mer än de fattigaste, som också utgör 20 procent av befolkningen. Sådana förhållanden kan reta upp en del till den grad att de tillgriper alla medel, även stöld, för att helt enkelt tillgodose sina dagliga behov för att överleva.
Bibeln fördömer klart och tydligt stöld. Det åttonde av de tio budorden säger: ”Du skall inte stjäla.” (2 Moseboken 20:15) Ändå är många som tror på Bibeln benägna att rättfärdiga stöld, om tjuven drivs av bedrövliga ekonomiska förhållanden.
Detta ger upphov till viktiga frågor: Rättfärdigar fattigdom verkligen stöld? Vad bör en person göra som lever under extremt ekonomiskt betryck? Hur är det om han har sjuka eller hungriga barn att sörja för? Skulle Jehova Gud tillåta stöld under sådana omständigheter, i synnerhet om de ting som tagits tillhör människor som inte ens saknar dem?
Vad säger Gud?
Eftersom Jesus återspeglar sin Faders personlighet, kan hans exempel hjälpa oss att förstå Guds syn på saken. (Johannes 12:49) Då Jesus var på jorden, var han medlidsam i sitt handlingssätt mot behövande. Bibeln säger att ”när han såg folkskarorna kände han medlidande med dem”. (Matteus 9:36) Ändå såg han aldrig under några omständigheter genom fingrarna med stöld. På samma sätt betraktar inte heller Gud fattigdom som ett rättfärdigande av stöld, även om han har omtanke om de fattiga. I Jesaja 61:8 visar Bibeln att Gud ”hatar röveri jämte orättfärdighet”. Och aposteln Paulus konstaterar klart och tydligt att tjuvar inte skall ärva Guds kungarike. Så vi lämnas inte i tvivelsmål om Guds syn på saken. — 1 Korinthierna 6:10.
Ordspråken 6:30 säger emellertid att ”man föraktar inte en tjuv för att han begår stöld för att fylla sin själ när han är hungrig”. Rättfärdigar detta uttalande stöld? Inte alls. Sammanhanget visar att Gud fortfarande håller tjuven ansvarig för sitt brott. Den följande versen lyder: ”Men när han ertappas, får han gottgöra det sjufalt; alla de värdefulla tingen i sitt hus får han lämna.” — Ordspråken 6:31.
Den tjuv som stjäl på grund av hunger kanske inte är lika klandervärd som den som stjäl av girighet eller med avsikt att vålla sitt offer skada, men de som önskar Guds godkännande får inte göra sig skyldiga till något slag av stöld. Även vid extrem fattigdom är stöld till vanära för Gud. Ordspråken 30:8, 9 uttrycker det så här: ”Låt mig förtära den mat som tillkommer mig, ... så att jag inte råkar i fattigdom och jag rentav stjäl och förgriper mig på min Guds namn.” Ja, en tjuv smädar Guds namn. Eftersom stöld är en kärlekslös handling, är den en synd oavsett om den begås mot rika eller mot fattiga. För dem som älskar Gud och sina medmänniskor är stöld aldrig försvarbart. — Matteus 22:39; Romarna 13:9, 10.
Argumentet att en person som är missgynnad har rätt att stjäla är inte logiskt. Det skulle vara som att säga att en idrottsman med sämre fysik har rätt att ta förbjudna preparat för att vinna. Även om han skulle vinna, har han använt oärliga metoder. Andra skulle med rätta känna att han har tagit ifrån dem segern genom olagliga metoder. Så är det också med tjuven. På ett ohederligt sätt tar han sådant som tillhör andra. Hans missgynnade situation rättfärdigar inte handlingssättet.
En tjuv som önskar få Guds godkännande måste ångra sitt handlingssätt. Bibeln ger förmaningen: ”Må den som stjäl inte stjäla mer utan hellre arbeta strängt och med sina händer utföra gott arbete.” (Efesierna 4:28) Före detta tjuvar som är uppriktigt ångerfulla kan vara övertygade om att Jehova kommer att förlåta dem. — Hesekiel 33:14–16.
Vad kan de fattiga göra?
Bibeln lovar: ”Jehova kommer inte att låta den rättfärdiges själ gå hungrig, men de ondskefullas åstundan kommer han att stöta bort.” (Ordspråken 10:3) Gud kommer inte att hjälpa dem som uppsåtligt bryter hans lag för att tillfredsställa sina önskningar. Men han har medlidande med dem som uppriktigt försöker lyda honom, och han kommer att välsigna deras ansträngningar att skaffa det som de behöver. — Psalm 37:25.
Miljoner människor har redan funnit att när de följer gudaktiga principer, förbättras deras livssituation. Att de exempelvis tillämpar Bibelns råd att vara flitiga och att undvika sådana laster som hasardspel, dryckenskap, rökning och drogmissbruk har gjort det möjligt för dem att ha mer av sådant som de verkligen behöver. (Galaterna 5:19–21) Detta kräver att de utövar tro, och de som har gjort det har lärt sig att ”Jehova är god” och att han verkligen hjälper dem som förtröstar på honom. — Psalm 34:8.
[Bildkälla på sidan 18]
Robin Hood: General Research Division/The New York Public Library/Astor, Lenox and Tilden Foundations