Organiserade att tjäna ”fridens Gud”

1, 2. Vilken förändring genomgick Zion’s Watch Tower i januari 1895, och hur togs den emot?

NÄR bibelforskaren John A. Bohnet fick Zion’s Watch Tower för januari 1895 i sin hand blev han stormförtjust över det han såg. Tidskriften hade en helt ny framsida – en illustration av ett fyrtorn som reste sig över ett stormpiskat hav och som svepte sin ljuskägla över en mörk himmel. I tidskriften kommenterades det nya utseendet under rubriken ”Vår nya kostym”.

² Broder Bohnet blev så imponerad att han skickade ett brev till broder Russell. ”Härligt att se TORNET i full galamundering”, skrev han. ”Tjusigt!” En annan bibelforskare, John H. Brown, skrev så här om framsidan: ”Den är mitt i prick. Tornet står verkligen på stabil grund trots stormar och piskande vågor som slår mot det.” Den nya framsidan var den första förändring som våra bröder fick uppleva det året – men inte den sista. I november kom ytterligare en stor förändring. Intressant nog fanns återigen ett stormigt hav med i bilden.

3, 4. Vilket problem uppmärksammades i Zion’s Watch Tower för 15 november 1895, och vilken omfattande förändring meddelades?

³ I en utförlig artikel i Zion’s Watch Tower för 15 november 1895 (på svenska mars 1905) lyftes ett problem fram i ljuset: Stormiga oroligheter slog in som vågor och störde friden bland bibelforskarna. Det förekom allt oftare diskussioner bland vännerna om vem som skulle ta ledningen i den lokala församlingen. För att hjälpa dem att komma till rätta med den här splittrande andan av rivalitet jämfördes organisationen med ett skepp. I artikeln erkändes det öppet att de som tog ledningen inte hade lyckats förbereda organisationen för stormiga tider. Något behövde göras, men vad?

⁴ Artikeln visade att en vis kapten ser till att det finns livräddningsutrustning ombord och att besättningen är redo att täta luckorna när ett oväder närmar sig. På liknande sätt behövde de som tog ledningen i organisationen se till att alla församlingar var förberedda för stormiga förhållanden. Därför meddelades en omfattande förändring som omedelbart skulle träda i kraft: ”Vi ... rekommendera ... att i hvarje församling äldsta utväljas, som skola ’föda’ och ’hafva akt’ på hjorden.” (Apg. 20:28)

 5. a) Varför var den första äldsteanordningen ett steg i rätt riktning? b) Vilka frågor ska vi se närmare på?

⁵ Den här första anordningen med äldste kom i rätt tid och var ett steg framåt mot en stabil församlingsstruktur. Den hjälpte våra bröder att hålla kursen genom de stormiga vågor som första världskriget piskade upp. Tack vare ytterligare organisatoriska förändringar under årtiondena som följde blev Guds folk ännu bättre rustade att tjäna Jehova. Vilken biblisk profetia hade förutsagt den utvecklingen? Vilka organisatoriska förändringar har du upplevt? Vilken nytta har du haft av dem?

6, 7. a) Vad betyder Jesaja 60:17? b) Vad förstår vi av uttrycken ”tillsyningsmän” och ”arbetsledare”?

⁶ Som vi såg i kapitel 9 förutsade Jesaja att Jehova skulle välsigna sitt folk med stor tillväxt. (Jes. 60:22) Men Jehova lovade att göra ännu mer. I samma profetia sa han: ”I stället för koppar skall jag föra in guld, och i stället för järn skall jag föra in silver, och i stället för trä koppar och i stället för sten järn; och jag skall insätta frid som dina tillsyningsmän och rättfärdighet som dina arbetsledare.” (Jes. 60:17) Vad betyder den här profetian, och hur berör den oss i dag?

⁷ I profetian sägs det att ett material skulle ersättas av ett annat. Men lägg märke till att det inte handlar om förändringar från dåligt till bra, utan från bra till bättre. Att ersätta koppar med guld är en förbättring, och samma sak gäller de andra materialen som nämns. Så med det här bildspråket förutsade Jehova att tillståndet bland hans folk skulle förbättras steg för steg. Vilka förbättringar syftar profetian på? Eftersom Jehova nämnde ”tillsyningsmän” och ”arbetsledare”, förstår vi att det som successivt skulle bli bättre var hur hans folk skulle få tillsyn och organiseras.

 8. a) Vem ligger bakom de förbättringar som nämns i Jesajas profetia? b) Hur får vi nytta av dessa förbättringar? (Se också rutan ”Han tog ödmjukt emot tillrättavisning”.)

⁸ Vem ligger bakom de här organisatoriska förbättringarna? Jehova sa: ”Jag [skall] föra in guld, ... jag [skall] föra in silver ... och jag skall insätta frid.” Ja, det är Jehova – inte människor – som har sett till att det gjorts förbättringar i församlingsorganisationen. Och alltsedan Jesus insattes som kung har Jehova använt honom för att genomföra detta. Vilken nytta får vi av de här förändringarna? I samma bibelställe sägs det att de skulle leda till ”frid” och ”rättfärdighet”. När vi tar emot Guds vägledning och gör de justeringar som behövs bevaras friden bland oss. Och vår kärlek till rättfärdighet får oss att tjäna Jehova, som aposteln Paulus beskrev som ”fridens Gud”. (Fil. 4:9)

 9. Vad utgör den rätta grunden för ordning och enhet i församlingen, och varför det?

⁹ Paulus skrev också om Jehova: ”Gud är ju inte oordningens Gud, utan fridens.” (1 Kor. 14:33) Lägg märke till att det är frid som ställs i kontrast till oordning, inte ordning. Varför det? Därför att ordning i sig inte nödvändigtvis leder till fridfulla förhållanden. Vi kan ta ett exempel: En grupp soldater kan marschera ordningsfullt mot fronten, men deras frammarsch leder till krig, inte fred. Som kristna behöver vi därför komma ihåg en mycket viktig sak: En organisationsstruktur som inte är grundad på frid kommer förr eller senare att kollapsa. Men å andra sidan bidrar frid till bestående ordning. Visst är vi tacksamma för att vår organisation vägleds och förbättras av ”den Gud som ger frid”! (Rom. 15:33) Sådan frid är grunden för den fina ordning och enhet som vi har i våra församlingar världen över och som vi uppskattar så mycket. (Ps. 29:11)

10. a) Vilka förbättringar ägde rum i vår organisation i ett tidigt skede? (Se rutan ”Hur äldsteanordningen förbättrades”.) b) Vilka frågor ska vi nu få svar på?

¹⁰ I rutan ”Hur äldsteanordningen förbättrades” finns en översikt över förändringar som gjordes i vår organisation i ett tidigt skede. Men vilka förändringar från ”koppar” till ”guld” har Jehova genomfört genom sin son på senare tid? Hur har dessa justeringar när det gäller församlingarnas tillsyn bidragit till friden och enheten världen över? Och hur hjälper de dig personligen att tjäna ”fridens Gud”?

11. a) Vad framkom under ett omfattande bibelstudieprojekt? b) Vad var bröderna i den styrande kretsen beslutna att göra?

¹¹ Från 1964 till 1971 pågick under den styrande kretsens ledning ett omfattande bibelstudieprojekt. Man studerade bland annat hur församlingen under det första århundradet fungerade.a Det framkom att det inte bara var en äldste eller tillsyningsman som hade tillsyn över en församling på den tiden, utan en krets av äldste. (Läs Filipperna 1:1; 1 Timoteus 4:14.) När den tanken blev tydligare insåg bröderna i den styrande kretsen att deras kung, Jesus, ledde dem och visade hur de kunde göra organisatoriska förbättringar, och de var beslutna att följa hans vägledning. De började genast göra förändringar för att organisationen skulle komma mer i linje med den äldsteanordning som beskrivs i Bibeln. Vilka var några av de förändringar som gjordes i början på 70-talet?

12. a) Vilken förändring gjordes i den styrande kretsen? b) Beskriv hur den styrande kretsen är organiserad i dag. (Se rutan ”Hur den styrande kretsen tar hand om Guds rikes intressen”.)

¹² Den första förändringen gällde den styrande kretsen. Fram till dess hade den här gruppen av smorda bröder bestått av de sju styrelsemedlemmarna i Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Men 1971 utökades den styrande kretsen från 7 till 11 medlemmar, och från och med då var den styrande kretsen inte längre identisk med styrelsen. Den styrande kretsens medlemmar såg sig som jämlikar och beslutade att ordförandeskapet skulle rotera varje år i alfabetisk ordning.

13. a) Vilken anordning hade varit i funktion i 40 år? b) Vad gjorde den styrande kretsen 1972?

¹³ Nästa förändring berörde varje enskild församling. Hur då? Från 1932 till 1972 hade i princip en enda broder haft tillsynen över en församling. Fram till 1936 kallades en sådan förordnad broder tjänstedirektör. Därefter ändrades namnet till grupptjänare, sedan till församlingstjänare och slutligen till församlingstillsyningsman. De här bröderna arbetade hårt med hjordens andliga bästa för ögonen. Församlingstillsyningsmannen fattade ofta beslut utan att rådgöra med andra bröder i församlingen. Men 1972 började den styrande kretsen dra upp riktlinjerna för en historisk förändring. Vilken då?

14. a) Vilken ny anordning trädde i kraft den 1 oktober 1972? b) Hur tillämpar samordnaren för äldstekretsen rådet i Filipperna 2:3?

¹⁴ I stället för att en enda broder tjänade som församlingstillsyningsman skulle nu även andra bröder som uppfyllde Bibelns krav för tillsyningsmän förordnas som äldste. De skulle tillsammans utgöra en äldstekrets och ha tillsynen över den lokala församlingen. Den här nya äldsteanordningen trädde i kraft den 1 oktober 1972. Samordnaren för äldstekretsen i dag anser sig inte vara förmer än de andra äldste, utan ser sig i stället som ”en av de mindre”. (Luk. 9:48) Sådana ödmjuka bröder är verkligen en välsignelse för vår världsvida familj av bröder och systrar! (Fil. 2:3)

15. a) Vilka fördelar har äldsteanordningen? b) Hur har vår kung varit förutseende?

¹⁵ Anordningen med en äldstekrets som delar på ansvaret i församlingen har verkligen visat sig vara en stor förbättring. Tänk på tre fördelar: För det första hjälper den här anordningen alla äldste – oavsett vilken ansvarsuppgift de har i församlingen – att aldrig glömma att det är Jesus som är församlingens huvud. (Ef. 5:23) För det andra är det som det sägs i Ordspråksboken 15:22: ”Där det finns många rådgivare blir det resultat.” När de äldste rådgör med varandra i frågor som påverkar församlingens andliga välfärd och lyssnar på varandras synpunkter, hjälper det dem att fatta beslut som är i linje med bibliska principer. (Ords. 27:17) Jehova välsignar sådana beslut, och de leder till framgång. Och för det tredje: Tack vare att det finns fler kvalificerade bröder har organisationen kunnat hålla jämna steg med det växande behovet av tillsyn och herdeomvårdnad i församlingarna. (Jes. 60:3–5) Tänk bara – antalet församlingar jorden runt har ökat från 27 000 år 1971 till mer än 113 000 år 2013! Vår kung har helt klart varit förutseende och fyllt behovet av herdar i precis rätt tid. (Mik. 5:5)

16. a) Vilket ansvar har de äldste? b) Hur såg bibelforskarna på Jesus uppmaning att ta hand om hans får?

¹⁶ Redan i början av bibelforskarnas verksamhet kände de äldste ett ansvar att hjälpa sina medtroende att fortsätta tjäna Gud. (Läs Galaterna 6:10.) År 1910 behandlade en artikel i Vakt-Tornet Jesus uppmaning: ”Var en herde för mina små får.” (Joh. 21:15–17) I artikeln sades det till de äldste: ”Det är särdeles viktigt, att Mästarens uppdrag med hänsyn till hjorden får intaga ett framstående rum i våra hjärtan, på det vi rätt må värdera det såsom en stor förmån att föda och vårda Herrens efterföljare.” År 1926 betonade Vakt-Tornet återigen hur viktigt herdearbetet var genom att påminna de äldste: ”Guds församling är hans egen, ... och han skall hålla alla ansvariga för deras förmån att tjäna bröderna.”

17. Hur har tillsyningsmännen fått hjälp att bli bättre herdar?

¹⁷ Hur har Jehovas organisation hjälpt äldstebröderna att gå från ”järn” till ”silver” i sin herdeomvårdnad? Genom att ge dem utbildning. År 1959 hölls den första Skolan i rikets tjänst för tillsyningsmän. En lektion behandlade ämnet ”Visa personligt intresse”. Bröderna uppmuntrades att ”ha ett schema för att besöka förkunnarna i deras hem”. Under lektionen gavs flera förslag på hur de kunde bygga upp vännerna vid dessa besök. År 1966 kom en uppdaterad version av Skolan i rikets tjänst. I den behandlades ämnet ”Vikten av herdearbetet”. Vad var huvudtanken med den lektionen? De som tar ledningen ”bör ge Guds hjord kärleksfull omvårdnad men samtidigt inte underlåta att ägna tillbörlig uppmärksamhet åt sitt eget hushåll och åt tjänsten på fältet”. På senare år har ytterligare skolor hållits för de äldste. Vad har den här fortlöpande utbildningen från Jehovas organisation lett till? I dag har den kristna församlingen tusentals kvalificerade bröder som tjänar som andliga herdar.

18. a) Vilken viktig uppgift har de äldste fått? b) Varför känner Jehova och Jesus så varmt för de äldste?

¹⁸ Genom vår kung, Jesus, har Jehova tillsatt de äldste för att de ska utföra en viktig uppgift. Vad är det för uppgift? Att leda Guds får genom den mest kritiska tiden i människans historia. (Ef. 4:11, 12; 2 Tim. 3:1) Jehova och Jesus känner mycket varmt för de hårt arbetande äldste, eftersom de följer den bibelenliga uppmaningen: ”Var herdar för Guds hjord som är i er vård, ... villigt; ... med iver; ... [och] genom att bli exempel för hjorden.” (1 Petr. 5:2, 3) Vi ska se närmare på två av de områden där de äldste är exempel för hjorden och verkligen bidrar till friden och glädjen i församlingarna.

19. Hur känner vi för de äldste som samarbetar med oss i tjänsten?

¹⁹ För det första samarbetar de äldste med församlingsmedlemmarna. Evangelieskribenten Lukas sa om Jesus: ”Han [gav] sig ut på en färd från stad till stad och från by till by och predikade och förkunnade de goda nyheterna om Guds kungarike. Och de tolv var med honom.” (Luk. 8:1) Precis som Jesus predikade tillsammans med sina apostlar, så arbetar de äldste i vår tid sida vid sida med sina medtroende i tjänsten. De inser att de på det sättet bidrar mycket till den goda andan i församlingen. Hur känner vännerna för sådana äldstebröder? Jeannine, en syster som är närmare 90, säger: ”När jag får samarbeta med en äldstebroder i tjänsten ser jag det som ett fint tillfälle att få samtala med honom och lära känna honom bättre.” Och Steven, som är i 35-årsåldern, säger: ”När en äldstebroder samarbetar med mig i tjänsten från hus till hus känner jag att han verkligen vill hjälpa mig. Det är så uppmuntrande.”

20, 21. Hur kan de äldste efterlikna herden i Jesus liknelse? Ge ett exempel. (Se också rutan ”Besök som gör nytta”.)

²⁰ För det andra har Jehovas organisation övat de äldste att visa omtanke om dem som tappat kontakten med församlingen. (Hebr. 12:12) Varför behöver de äldste hjälpa dem som har blivit andligt svaga, och hur ska de gå till väga? Svaret finns i Jesus liknelse om herden och det förlorade fåret. (Läs Lukas 15:4–7.) När herden upptäcker att ett av hans får saknas, letar han efter det som om det var hans enda får. Hur följer de äldste i dag den här herdens exempel? Precis som det förlorade fåret fortfarande var värdefullt i herdens ögon, så är de som har tappat kontakten med Guds folk fortfarande värdefulla i de äldstes ögon. De ser en andligt svag person som ett förlorat får – inte som ett hopplöst fall. Och precis som herden ”ger sig av efter det förlorade [fåret], tills han finner det”, tar de äldste initiativet att söka upp och hjälpa dem som är svaga.

²¹ Vad gör herden i liknelsen när han finner fåret? Han lyfter försiktigt upp det, ”lägger ... det på sina axlar” och bär det tillbaka till hjorden. På liknande sätt kan en äldste som visar uppriktig omtanke försiktigt lyfta upp någon som är andligt svag och hjälpa honom att komma tillbaka till församlingen. Det var precis det Victor fick uppleva, en broder i Afrika som hade slutat komma tillsammans med församlingen. Han säger: ”Under de åtta år jag var overksam försökte de äldste hjälpa mig.” Vad var det som särskilt berörde honom? Han förklarar: ”En dag kom John förbi, en äldstebroder som jag hade gått Pionjärskolan med, och visade några bilder som han tagit på oss under skolan. Det väckte många härliga minnen, och jag började längta efter den glädje jag kände när jag tjänade Jehova.” Kort efter Johns besök kom Victor tillbaka till församlingen, och nu har han börjat som pionjär igen. Ja, omtänksamma äldste bidrar verkligen till vår glädje. (2 Kor. 1:24)b

22. Hur stärks enheten i församlingen? (Se också rutan ”Det var så fascinerande”.)

²² Som vi såg tidigare förutsade Jehova att friden och rättfärdigheten skulle bli mer och mer påtaglig bland Guds folk. (Jes. 60:17) Båda dessa egenskaper stärker enheten i församlingen. Hur då? Om vi börjar med rättfärdighet, så är ”Gud ... en enda Jehova”. (5 Mos. 6:4) Hans normer skiljer sig inte från ett land till ett annat. Nej, han har bara en måttstock för rätt och fel, och den gäller ”i de heligas alla församlingar”. (1 Kor. 14:33) Så för att församlingen ska må bra måste vi följa hans rättfärdiga normer. När det sedan kommer till frid vill vår kung att vi inte bara ska njuta av friden i församlingen, utan också själva vara fredsstiftare. (Matt. 5:9) Vi vill därför ”jaga efter det som leder till frid”. Vi tar initiativet till att reda ut missförstånd som kan uppstå ibland. (Rom. 14:19) På så sätt bidrar vi till både friden och enheten i församlingen. (Jes. 60:18)

23. Vad upplever vi som tillber Jehova i dag?

²³ I november 1895, när den första äldsteanordningen presenterades i Zion’s Watch Tower, berättade de ansvariga bröderna också vad som var deras uppriktiga önskan och bön – att den här nya anordningen skulle hjälpa Guds folk att ”snabbt nå fram till enheten i tron”. När vi ser tillbaka på de årtionden som gått är vi tacksamma för de organisatoriska förbättringar som Jehova har gjort genom sin son, förbättringar som verkligen har stärkt vår enhet. (Ps. 99:4) Det här har lett till att alla som tillhör Jehovas folk världen över med glädje vandrar ”i samma ande”, följer ”i samma fotspår” och tjänar ”fridens Gud” ”skuldra vid skuldra”. (2 Kor. 12:18; läs Sefanja 3:9.)