CEDER

(hebr.: ’ẹrez)

Cedrar, i synnerhet Libanons cedrar, var kända vida omkring på Bibelns tid och nämns särskilt i samband med byggandet av Salomos tempel.

Libanoncedern (Cedrus libani) är ett kraftigt, majestätiskt träd med djupa, starka rötter. Stora skogar av dessa cedrar täckte en gång Libanons berg, men på grund av att man avverkat urskillningslöst och försummat att trygga återväxten genom lämplig naturvård och nyplantering återstår i dag endast några få dungar. Krigens härjningar har utan tvivel också bidragit till att reducera beståndet. (Jes 14:5–8) De få träd som ännu finns kvar utgör emellertid fortfarande en imponerande syn. (Jfr HV 5:15.)

Cedern kan bli över 35 m hög och ha en stam som är upp till 12 m i omkrets. De långa grenarna, som sträcker sig horisontellt ut från stammen i alla riktningar, kan ge kronan en omkrets på 60–90 m. Unga träd är koniska, men allteftersom träden blir äldre blir kronan bredare och mer tillplattad. Barrverket växer i tydliga vågräta skikt eller lager (i stället för att vara sammanflätat). Grenarna bär runda, blomliknande knippen av mörkgröna barr, som är ett par cm långa, och ljusbruna kottar som avsöndrar ett väldoftande harts. Barken är rödbrun och ganska skrovlig. Stammen blir knotig med åren.

Cederträ är kvistfritt och har en varmt röd färgton, och det var högt värderat som byggnadsmaterial på grund av sin skönhet, väldoft, hållbarhet och motståndskraft mot skadeinsekter. (HV 1:17; 4:11) Feniciska skeppsbyggare använde det till sina master. (Hes 27:5) Hiram, kungen i Tyros, bidrog med hantverkare och material till Jerusalem för att bygga ”ett hus av cederträ” åt David. (2Sa 5:11; 7:2; 2Kr 2:3) Längre fram använde Salomo cederträ i templet till bjälkarna (1Ku 6:9), till att klä rökelsealtaret med (1Ku 6:20) och till panel invändigt i hela templet så att ”ingen sten syntes”. (1Ku 6:15–18) ”Libanonskogshuset”, som byggdes senare, fick förmodligen sitt namn på grund av sina 45 pelare av cederträ. (1Ku 7:2, 3) Cederträ användes också till Tronhallen och templets förgård. (1Ku 7:7–12)

De stora mängder cederträ som användes i samband med denna byggnadsverksamhet krävde en arbetsstyrka på tusentals personer för att fälla träden, transportera dem till Tyros eller Sidon vid Medelhavskusten, samla ihop dem till timmerflottar och bogsera dem söderut längs kusten, förmodligen till Joppe. Därefter fraktades de landvägen till Jerusalem. Allt detta kunde genomföras tack vare ett handelsavtal mellan Salomo och Hiram. (1Ku 5:6–18; 2Kr 2:3–10) Den stora importen av timmer från Libanon fortsatte, och till sist kunde det sägas att Salomo under sin regeringstid gjorde cederträ lika vanligt i Jerusalem som sykomorträd i Shefela. (1Ku 10:27; jfr Jes 9:9, 10.)

Efter landsflykten importerades återigen cederträ från Libanon till arbetet med att återuppbygga templet. (Esr 3:7)

Bildspråk. I Bibelns bildspråk används den majestätiska cedern för att beskriva värdighet, upphöjdhet och styrka, antingen verklig eller skenbar. (Hes 31:2–14; Am 2:9; Sak 11:1, 2) När Jehoas, Israels kung, i sitt svar till Amazja, Judas kung, liknade Amazjas rike vid ett törnigt ogräs och sitt eget vid en av Libanons majestätiska cedrar, var detta således avsett som en svidande förolämpning. (2Ku 14:9; jfr Dom 9:15, 20.) Cedern figurerar också i Hesekiels gåta (kap. 17), där kungen och furstarna i Juda liknas vid toppen av en ceder från Libanon som förs bort till Babylon. (Hes 17:1–4, 12, 13) Därefter beskrivs Messias profetiskt som en kvist från cederns topp som Jehova planterar på ett upphöjt berg. (Hes 17:22–24; jfr Jes 11:1; Jer 23:5; 33:15; Ps 2:6; Upp 14:1; Dan 4:17.)

Det cederträ som israeliterna använde i vildmarken kom förmodligen inte från libanoncedern, utan från en helt annan växt. Möjligtvis rör det sig om Juniperus oxycedrus (spansk en) eller J. phoenicea (fenicisk en), eftersom båda dessa arter är välkända i Sinais ökentrakter och kallas ceder på en del språk. Vissa reningsritualer inbegrep bruket av cederträ, och det är möjligt att detta träslag, som var välkänt för sin motståndskraft mot röta, var en symbol för frihet från fördärv eller sjukdom. (3Mo 14:2–7, 49–53; 4Mo 19:6)

Det är tydligt att cedern användes bildligt i både positiv och negativ bemärkelse. Den blev en statussymbol för Judas trolösa och materialistiska kungar och var en sinnebild för deras självupphöjelse och falska trygghetskänsla. (Jer 22:13–15, 23; Jes 2:11–13) Å andra sidan liknas en rättfärdig mans fysiska och mentala tillväxt vid en fast rotad ceders tillväxt. (Ps 92:12; jfr Jes 61:3 med Ps 104:16.) Samtidigt som Jehova visar sin makt genom att bryta Libanons mäktiga cedrar och få dem att ”hoppa omkring som en kalv” (Ps 29:4–6) förutsäger han också en tid då han skall få cedrar att växa även i vildmarken (Jes 41:19, 20). Han nämner speciellt detta träd som ett av de många skaparverk som kommer att lovprisa hans stora namn. (Ps 148:9, 13)