De ”kommer att bli tvungna att inse att jag är Jehova”
”Jag kommer inte mer att låta mitt heliga namn bli vanhelgat; och nationerna kommer att bli tvungna att inse att jag är Jehova.” — HESEKIEL 39:7, NW.
1, 2. Hur vet vi att Jehova inte kommer att tolerera vanhelgandet av sitt namn hur länge som helst?
JEHOVAS heliga namn blev vanhelgat av de forntida israeliterna, vilket Hesekiels bok klargör. Men människorna i kristenheten vanhelgar också den Guds namn som de påstår sig tillbe.
2 Kommer den universelle Suveränen att tillåta att hans namn blir vanhelgat hur länge som helst? Nej, för han har förklarat: ”Jag kommer inte mer att låta mitt heliga namn bli vanhelgat; och nationerna kommer att bli tvungna att inse att jag är Jehova, den Helige i Israel.” (Hesekiel 39:7, NW; se också Hesekiel 38:23, NW.) Vad kommer detta att innebära? Och vilka lärdomar kan vi hämta från de senare kapitlen i Hesekiels bok?
Profetior mot andra
3. a) Hur reagerade andra nationer för Juda lidande? b) För vilken andas skull avsattes Tyrus’ kung, och hur bör detta påverka oss?
3 Efter Jerusalems ödeläggande blev Ammon fördömt för att det hade gett uttryck åt munterhet över Juda lidande och Moab för att det hade antagit en hånfull inställning till Juda. Edom förklarades skyldigt till skadeglädje, och filistéernas hämndlystna anda skulle medföra ”raseriets tillrättavisningar” (NW) från Gud. (Hesekiel 25:1—17; Ordspråksboken 24:17, 18) Staden Tyrus skulle falla för Nebukadnessar eller Nebukadressar (en stavning närmare den babyloniska), därför att den hade jublat över Jerusalems olycka. (Hesekiel 26:1—21) Den var lik ett skepp, som säkert skulle komma att sjunka. (Hesekiel 27:1—36) Tyrus’ ”kung” (antagligen dess härskarätt) avsattes för att han hade samma stolta anda som Satan. (Hesekiel 28:1—26) Därför bör vi verkligen undvika syndigt högmod som kan få oss att vanhelga Jehovas namn. — Psalm 138:6; Ordspråksboken 21:4.
4. Vad väntade Farao och Egypten?
4 Hesekiel förutsade att Egypten skulle ligga öde i 40 år. Dess rikedomar skulle bli Nebukadressars betalning för den militära tjänst han utförde, när han verkställde Jehovas dom över Tyrus. (Hesekiel 29:1—21) När Gud ombesörjde att egyptierna blev ”kringspridda” (NW), skulle de ”bli tvungna att inse” (NW) att han var Jehova. (Hesekiel 30:1—26) Den stolte Farao, som representerade Egypten, liknades vid en hög ceder, som skulle huggas ner. (Hesekiel 31:1—18) Slutligen stämde Hesekiel upp ”sorgesånger” (NW) om Farao och om Egyptens nedstigande i ”sheol” (NW). — Hesekiel 32:1—32.
Väktarens plikt
5. a) Vad måste en andlig väktare göra för att bli godkänd av Gud? b) Vad innebär det att vandra ”i livets stadgar”?
5 Hesekiel påmindes om sin plikt som väktare. (Hesekiel 33:1—7) Gud godkänner naturligtvis en andlig väktare bara om denne gör sin plikt och varnar de ”ondskefulla”. (Läs Hesekiel 33:8, 9.) Likt Hesekiel förkunnar därför den smorda ”väktar”-klassen modigt gudomliga varningar. Eftersom Gud inte finner ”behag” (NW) i de ondskefullas död, kommer han inte att lasta dem för deras förflutna, om de lyssnar till varningar och ”vandrar i livets stadgar” (NW). Att vandra i dessa stadgar på Hesekiels tid innebar att hålla lagen, men nu innebär det att acceptera Kristi lösen och bli hans efterföljare. (1 Petrus 2:21) Det finns inget felaktigt i Guds sätt att straffa eller belöna människor, och för att bli bevarad genom den ”stora vedermödan” måste man rätta sig efter hans stadgar. — Hesekiel 33:10—20; Matteus 24:21.
6. Hur är många i våra dagar lika de judiska landsflyktingarna på Hesekiels tid?
6 Nära slutet av år 607 f.v.t. rapporterade en flykting om Jerusalems ödeläggande, och Hesekiel förkunnade återigen Jehovas budskap. (Hesekiel 33:21—29, NW) Hur reagerade de landsflyktiga? (Läs Hesekiel 33:30—33.) I våra dagar finns det många som liknar de judiska landsflyktingar för vilka Hesekiel var som en som sjöng ”en sång om sensuell kärlek” (NW). När de smorda och deras medförbundna predikar från hus till hus, tycker sådana personer om att höra Rikets budskap, men de omfattar det inte. För dem liknar det bara en behaglig kärlekssång, men de överlämnar sig inte åt Jehova, och de kommer inte att få överleva den ”stora vedermödan”.
Jehovas ende herde
7. Vilka åtgärder av Jehova i vår tid kan jämföras med det han gjorde för fåren på Hesekiels tid?
7 I ett budskap till Hesekiel efter Jerusalems fall fördömde Jehova dem som vanhelgade hans heliga namn, nämligen Israels styrande ”herdar”. Hur väl passar inte dessa ord in på styresmännen i kristenheten! (Läs Hesekiel 34:1—6.) Till skillnad från den rätte herden, Jesus Kristus, göder sig kristenhetens politiska ledare materiellt på ”fåren”. (Johannes 10:9—15) Men precis som Gud befriade sina får genom att han tog makten från de själviska herdarna, när Juda blev ödelagt, så kommer han återigen att befria sina får genom att beröva kristenhetens härskare deras makt under den ”stora vedermödan”. (Uppenbarelseboken 16:14—16; 19:11—21) Jehova visade sitt fårlika folk kärlek, när han befriade dem ur Babylon år 537 f.v.t., precis som han också visade den egenskapen, när han använde den större Cyrus, Jesus Kristus, till att befria kvarlevan av det andliga Israel från slaveri under det stora Babylon år 1919. — Hesekiel 34:7—14.
8. Vad skulle Jehova göra, om ett ”fett” får förtryckte hjorden, och hur måste kristna underherdar behandla fåren?
8 Gud ger sina får öm omvårdnad. (Läs Hesekiel 34:15, 16.) Om ett ”fett” får förtryckte Guds hjord i våra dagar, skulle Jehova ”föda” (NW) honom med uteslutning nu och med tillintetgörelse i den ”stora vedermödan”. År 1914 satte Jehova ”en enda herde” (NW), Jesus Kristus, över den smorda kvarlevan. Sedan år 1935 har han lett församlandet av en ”stor skara” av ”andra får”, vilka nu tjänar tillsammans med de smorda fåren på Jehovas ”betesmark” (NW). Likt Gud och Kristus måste kristna underherdar behandla alla dessa får skonsamt. — Hesekiel 34:17—31; Uppenbarelseboken 7:9; Johannes 10:16; Psalm 23:1—4; Apostlagärningarna 20:28—30.
En Edens trädgård
9. Vad gjorde Jehova, eftersom han hade bestämt att Juda och Israels land skulle hålla sabbat?
9 Tänk återigen på Juda och Israels ödelagda land. Eftersom Gud hade bestämt att landet skulle hålla sabbat genom att förbli obebott i 70 år, vidtog han åtgärder för att förhindra att Edom och andra nationer tog detta område i besittning. (2 Krönikeboken 36:19—21; Daniel 9:2) Precis som det hade förutsagts blev Edom och dess bergstrakt, Seir, faktiskt också ödelagda genom att de blev underkuvade av babylonierna år 602/601 f.v.t. — Hesekiel 35:1—36:5; Jeremia 25:15—26.
10. Vilka nutida händelser pekade återförandet av en kvarleva till Juda år 537 f.v.t. fram emot?
10 Återförandet av en kvarleva till Juda år 537 f.v.t. pekade fram emot spännande händelser i vår tid. År 1919 började ”Israels berg”, eller Jehovas smorda vittnens andliga område, återigen att bli befolkat med en andligen återupplivad kvarleva. (Hesekiel 36:6—15) Gud renade dem från religiös orenhet och ingav dem ”en ny ande”, som satte dem i stånd att frambringa hans heliga andes frukt. (Galaterna 5:22, 23) Och för att Jehovas namn inte skulle bli vanhelgat av världsmänniskor på grund av att han hade tuktat sitt folk, har han rikligen välsignat kvarlevan. — Hesekiel 36:16—32.
11. Vad har Gud i enlighet med Hesekiel 36:33—36 gjort med den smorda kvarlevans andliga område?
11 Efter det att en kvarleva hade återvänt till Juda, förvandlades detta ödelagda land till en bördig ”Edens trädgård” (NW). (Läs Hesekiel 36:33—36.) Sedan år 1919 har Jehova likaså förvandlat den smorda kvarlevans en gång ödelagda område till ett bördigt andligt paradis, som kvarlevan nu delar med den ”stora skaran”. Detta andliga paradis har befolkats med ett heligt folk, och må därför varje överlämnad kristen arbeta på att bevara det rent. — Hesekiel 36:37, 38.
Endräkten återställd
12. Hur illustrerades återupplivandet av den forntida judiska nationen i Hesekiel 37:1—14, och vilken nutida motsvarighet hade detta?
12 När judarna var i fångenskap i Babylon, var de nästan en död nation; de var bara som ben på ett fält. (Hesekiel 37:1—4) Men vad fick Hesekiel därefter se? (Läs Hesekiel 37:5—10.) Dessa ben täcktes åter med senor, kött och hud, och de aktiverades återigen med livets ”andedräkt” (NW). (Hesekiel 37:11—14) Gud återuppväckte den judiska nationen, när 42.360 personer ur alla Israels stammar och omkring 7.500 icke-israeliter grep tillfället att få återbefolka Juda, återuppbygga Jerusalem och dess tempel och återställa den sanna tillbedjan i sitt hemland. (Esra 1:1—4; 2:64, 65) År 1918 blev också den förföljda kvarlevan av det andliga Israel lik dessa torra ben — den var dödad med avseende på sitt offentliga vittnande. Men år 1919 återupplivade Jehova dess medlemmar som Rikets förkunnare. (Uppenbarelseboken 11:7—12) Denna parallell bör styrka oss i vår övertygelse att dessa smorda och deras medförbundna utgör den jordiska organisation som Jehova använder i våra dagar. — Se 1975 Yearbook of Jehovah’s Witnesses, sidorna 87—125.
13. Hur illustrerades återställandet av den organisatoriska endräkten bland Jehovas forntida folk i Hesekiel 37:15—20, och vilken motsvarighet fanns det till detta?
13 Hur illustrerades återställandet av den organisatoriska endräkten bland Jehovas forntida folk? (Läs Hesekiel 37:15—20.) Det finns en nutida motsvarighet till förenandet av de båda stavarna (den ena var märkt för tvåstammarsriket Juda och den andra för tiostammarsriket Israel). Under första världskriget försökte ärelystna män fördärva Guds tjänares endräkt, men år 1919 förenades de trogna smorda under Kristus, deras ende kung och ende herde. Likt de över 7.500 icke-israeliter som återvände till Juda är nu också den ”stora skarans” medlemmar förenade med den smorda kvarlevan. Vilken glädje är det inte att få vara i det andliga paradiset och tjäna Jehova i endräkt under vår ende kung! — Hesekiel 37:21—28.
Gog angriper!
14. Vem är Gog i Magog, och vilken åtgärd kommer han att vidta? (Hesekiel 38:1—17)
14 Därefter förutsägs en dramatisk händelse. Gog i Magog hoppas kunna vanhelga Guds namn och fördärva hans folk, och därför kommer han att angripa kvarlevan av det andliga Israel, som representerar Jehovas ”kvinna” eller himmelska organisation. (Uppenbarelseboken 12:1—17) Gog är ”den här världens härskare”, Satan, djävulen. Han fick namnet Gog sedan han efter Rikets födelse år 1914 hade blivit utdriven ur himmelen. (Johannes 12:31) ”Magogs land” är det område i närheten av jorden som Gog och hans demoner måste hålla sig inom. När de antireligiösa styrkorna förstör kristenheten och resten av det stora Babylon, kommer Jehova att föra Gog mot den till synes försvarslösa kvarlevan av det andliga Israel och dess överlämnade medförbundna. — Hesekiel 38:1—17; Uppenbarelseboken 17:12—14.
15. Vad kommer att hända, när Gog angriper Jehovas vittnen?
15 Vad kommer att hända när Gog angriper Jehovas vittnen? (Läs Hesekiel 38:18—23.) Jehova kommer att rädda sitt folk! Hans vapen kommer att vara översvämmande skyfall, stora hagelstenar, svepande eld och grasserande pest. I sin förvirring kommer Gogs styrkor att vända sina svärd mot varandra. Men innan Gud utrotar dem, kommer de att bli tvungna att ”inse” (NW) att han är Jehova.
16. a) Vad kommer att hända med ”Magogs land”? b) Hur bör vår kunskap om de händelser som förutsagts i samband med Gog påverka oss?
16 När Satan och hans demoner har slungats i avgrunden, kommer ”Magogs land”, deras förnedrade område vid jorden, att vara borta för evigt. (Uppenbarelseboken 20:1—3) Gogs krigsutrustning kommer att vara så omfattande att det kommer att ta tid att göra sig av med den. Fåglar och djur kommer att frossa på Gogs hops obegravda kroppar. Hur bör kunskap om allt detta påverka oss? Jo, när vi får reda på att Gogs angrepp är nära förestående och att Jehova kommer att rädda sitt folk, bör detta öka vår tro och få oss att glädja oss över att sådana händelser kommer att leda till att Guds sedan länge vanhelgade namn kommer att helgas! — Hesekiel 39:1—29.
Jehovas helgedom
17. a) Vilken syn fick Hesekiel se år 593 f.v.t.? b) Vad bevisas genom templet i synen?
17 År 593 f.v.t., det 14:e året efter förstöringen av Jerusalems tempel, fick Hesekiel se en syn av en ny helgedom för Jehovas tillbedjan. Profetens änglaguide mätte den, och den hade väldiga dimensioner. (Hesekiel 40:1—48:35) Detta tempel var en bild av ”det sanna tält, som Jehova har uppfört”, och det hade ”de symboliska framställningarna av tingen i himlarna”. År 33 v.t. gick Jesus Kristus in i dess allraheligaste, i ”själva himmelen”, för att åt Gud överlämna värdet av sitt lösenoffer. (Hebréerna 8:2; 9:23, 24) Templet i synen bevisar att sann tillbedjan kommer att överleva Gogs angrepp. Vilken tröst för dem som älskar Jehovas namn!
18. Nämn något av det som kännetecknade templet i synen.
18 Templet hade många kännetecken. Det fanns till exempel sex portar i dess yttre och inre murar. (Hesekiel 40:6—35) Det fanns trettio ”matsalar” (NW) (antagligen för att människor skulle kunna äta sina gemenskapsoffer där) i den yttre förgården. (40:17) Brännoffersaltaret fanns i den inre förgården (43:13—17), och i templets första rum fanns det ett träaltare, antagligen för att man där skulle kunna bränna rökelse. (41:21, 22) Det allraheligaste var 20 alnar i kvadrat, och muren runt om templet var 500 stänger (1.600 m) på var sida. Vilket storslaget hus uppfyllt med Guds härlighet! — Hesekiel 41:4; 42:16—20; 43:1—7.
19. Hur bör vi påverkas av detaljerna om templet och av det förhållandet att de som gjorde tjänst där måste uppfylla Guds normer?
19 Alla dessa detaljer i samband med templet, offren och högtiderna bör inskärpa hos oss vikten av att noggrant följa anvisningar från Guds organisation och inse att vi bör göra alla ansträngningar för att upphöja Jehova och hans tillbedjan. (Hesekiel 45:13—25; 46:12—20) De som gjorde tjänst i templet måste uppfylla Guds höga normer, och de skulle undervisa folket om ”skillnaden mellan det som är heligt och det som är profant” (NW). (Hesekiel 44:15, 16, 23) Detta bör få oss att bevara vår helighet som Jehovas folk. — Efesierna 1:3, 4.
20. a) Vad symboliseras av det vatten som flöt från templet i synen? b) Vilken verkan kommer detta symboliska vatten att få?
20 Från templet flöt en ström, som ”helade” (NW) eller sötade Döda havets salthaltiga vatten, så att det kom att myllra av fisk. (Hesekiel 47:1—11) Detta vatten symboliserar allt det som Gud har tillhandahållit för evigt liv, inbegripet Jesu offer, vilket gott och väl räcker till både för dem som överlever Gogs angrepp och för andra, inbegripet dem som uppväcks. (Johannes 5:28, 29; 1 Johannes 2:2; Uppenbarelseboken 22:1, 2) Döda havet representerar det element i vilket mänskligheten har existerat — den har varit dömd till nedärvd synd och död såväl som till att leva under Satans styre. Likt all fisken i Döda havets sötade vatten kommer den återlösta mänskligheten att blomstra under de helade förhållanden som kommer att råda under det messianska styret.
21. Vad visar Hesekiel 47:12 att den lydiga mänskligheten kommer att få åtnjuta i den nya världen?
21 Helande är också förbundet med de träd som växer längs strömmen i synen. (Läs Hesekiel 47:12.) I den nya världen kommer den lydiga mänskligheten att åtnjuta fullkomlig fysisk och andlig hälsa. Och varför inte? ”Lövverket” (NW) på fruktträden i synen har ständigt verkande helande egenskaper. Vilka välsignelser är inte detta för dem som känner och tjänar Jehova!
Därefter kommer de att inse!
22. Vad antyder att Gud kommer att placera människor där han finner för gott i paradiset?
22 Genom att nu samarbeta med Jehovas organisation kan vi utveckla egenskaper som kommer att göra oss samarbetsvilliga, när Gud placerar människor där han finner för gott i det jordiska paradiset. Att det kommer att bli ett sådant utplacerande av människor antyds av det förhållandet att de olika stammarna blev tilldelade land norr och söder om den administrationsremsa, som Hesekiel fick se i sin syn. Detta det tredelade ”bidraget” (NW) av land inbegrep en sektion för de icke-prästerliga leviterna och en prästerlig del, som rymde templet i synen. I centrum av den södra sektionen fanns en stad med en arbetsstyrka ur de olika stammarna under en kollektiv ”hövding” (NW), Messias’ furstliga representanter på den ”nya jorden”. — Hesekiel 47:13—48:34; 2 Petrus 3:13; Psalm 45:17.
23. Vad måste vi göra nu för att få bli en del av den återlösta mänskligheten i paradiset?
23 Från tronen i sin himmelska helgedom kommer Gud att välsigna den symboliska stad som Hesekiel fick se. (Läs Hesekiel 48:35.) Detta jordiska administrationscentrum kommer att kallas ”Jehova-Shamma” (NW, fotnot) eller ”Jehova själv är där” (NW). Fortsätt att visa orubblig kärlek till Gud, så kan du få bli en del av den återlösta mänskligheten, som får leva i paradiset då ingen på jorden kommer att vara i andligt mörker, utan då alla kommer att inse att Jehova är den ende levande och sanne Guden. (Habackuk 2:14) Undvik att mot din vilja tvingas erkänna Guds namn, när de ondskefulla tillintetgörs. Utöva tro och visa att du hoppas på att få vara bland dem som överlever, när han uppfyller följande ord: ”Nationerna kommer att bli tvungna att inse att jag är Jehova.” — Hesekiel 36:23, NW.
Vad skulle du svara?
◻ Vad måste en andlig väktare göra för att bli godkänd av Gud?
◻ Hur behandlar Jehova sina får, och hur bör kristna herdar uppträda mot dem?
◻ Hur illustrerades återupplivandet av den judiska nationen? (Hesekiel 37:1—14) Vad är den nutida motsvarigheten till detta?
◻ Vem är Gog i Magog, och vad kommer att hända, när han angriper Jehovas vittnen?
◻ Vad symboliserar det vatten som flyter från templet i synen?
[Karta/Bild på sidan 25]
(för formaterad text, se publikationen)
Det heliga bidraget och stammarnas tilldelning
STORA HAVET
”DÄR VÄGEN GÅR TILL HAMAT”
DAN
ASER
NAFTALI
MANASSE
EFRAIM
RUBEN
JUDA
HÖVDINGEN
Det heliga bidraget
En Eglaim
BENJAMIN
SIMEON
En-Gedi
ISASKAR
SEBULON
Tamar
GAD
”Meribots vatten vid Kades
Salthavet
Jordan
Galileiska sjön
[Bild på sidan 23]
Jehova ger sina får öm omvårdnad, precis som forntida herdar gjorde. Kristna herdar bör således behandla Guds hjord skonsamt