”Detta är dagen framför alla dagar”
”Genom inspiration kom jag att vara på Herrens dag.” — UPPENBARELSEBOKEN 1:10.
1. Vilken ”dag” lever vi på, och varför är detta så hänförande?
”DETTA är dagen framför alla dagar. Se, Konungen regerar!” Dessa dramatiska ord, som Sällskapet Vakttornets andre president yttrade år 1922, är fortfarande hänförande. De fortsätter att påminna oss om att vi lever i den mest spännande tiden i hela historien, den tid som bibeln kallar ”Herrens dag”. (Uppenbarelseboken 1:10) Det är i sanning ”dagen framför alla dagar”, eftersom det är den tid då Jehova genom Kristi rike kommer att föra alla sina storslagna uppsåt till fullbordan och kommer att helga sitt heliga namn inför hela skapelsen.
2, 3. a) Hur lång är Herrens dag? b) Var kan vi få upplysningar om den dagen?
2 Denna dag började år 1914, då Jesus blev insatt som kung i Guds rike. Och den kommer att fortsätta ända fram till slutet av tusenårsriket, då Kristus kommer att överlämna ”riket åt sin Gud och Fader”. (1 Korintierna 15:24) Trogna kristna har sett fram emot Herrens dag under många århundraden. Nu är den äntligen här! Vad har denna ”dag framför alla dagar” betytt för Guds folk och för världen i allmänhet?
3 Den bibelbok som berättar mest för oss om Herrens dag är Uppenbarelseboken. Nästan alla profetiorna i denna bok uppfylls under Herrens dag. Men Uppenbarelseboken är bara höjdpunkten på en rad profetiska böcker, som också berättar för oss om den dagen. Bland andra berättar Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel om den. Det de säger är ofta till hjälp för oss att bättre förstå profetiorna i Uppenbarelseboken. Låt oss nu se hur framför allt Hesekiels bok kastar ljus över uppfyllelsen av Uppenbarelseboken under Herrens dag.
De fyra ryttarna
4. Vad hände i början av Herrens dag enligt kapitel 6 i Uppenbarelseboken?
4 I det sjätte kapitlet i Uppenbarelseboken beskriver aposteln Johannes en dramatisk syn: ”Jag såg, och se, en vit häst; och han som satt på den hade en båge; och en krona gavs åt honom, och han red ut segrande och för att göra sin seger fullständig.” (Uppenbarelseboken 6:2) Vem är denne segerrike ryttare? Ingen annan än Jesus Kristus, insatt som kung i Guds rike och ridande för att besegra sina fiender. (Psalm 45:4—7; 110:2, NW) Jesu triumferande ritt började år 1914, vid själva början av Herrens dag. (Psalm 2:6) Hans allra första seger bestod i att kasta ner Satan och hans demoner till jorden. Och vad blev resultatet för mänskligheten? ”Ve jorden och havet.” — Uppenbarelseboken 12:7—12.
5. Vilka hemska figurer följer ryttaren på den vita hästen, och vilken myndighet har var och en av dessa figurer?
5 I synen följer tre hemska figurer: en eldfärgad häst som symboliserar krig, en svart häst som symboliserar hungersnöd och en blek häst, vars ryttare kallas ”Döden”. Om denna fjärde häst läser vi: ”Jag såg, och se, en blek häst; och han som satt på den hade namnet Döden. Och hades följde tätt efter honom. Och det gavs dem myndighet över fjärdedelen av jorden, att döda med ett långt svärd och med hungersnöd och med dödlig hemsökelse och genom vilddjuren på jorden.” — Uppenbarelseboken 6:3—8; Matteus 24:3, 7, 8; Lukas 21:10, 11.
6. Vilken verkan har dessa tre förskräckliga hästar och ryttare haft på jorden?
6 Sedan år 1914 har mänskligheten, precis som profetian förutsade, fått lida fruktansvärt genom krig, hungersnöd och sjukdomar. Men den fjärde ryttaren dödar också genom ”vilddjuren på jorden”. Har detta varit ett framträdande drag sedan år 1914? Genom att begrunda en liknande profetia i Hesekiel får vi hjälp att ställa denna sida av profetian i rätt perspektiv.
7. a) Vilken profetia uttalade Hesekiel om Jerusalem? b) Hur uppfylldes den profetian?
7 Hesekiel skrev kanske fem år före Jerusalems förstöring år 607 f.v.t. och profeterade om ett hemskt straff som skulle drabba judarna för deras otrohet. Så här skrev han under inspiration: ”Så kommer det också att vara när mina fyra straffdomar som vållar skada kommer — svärd och hungersnöd och skadegörande vilt djur och pest — vilka jag verkligen sänder över Jerusalem, för att avskära från det jordemänniska och husdjur.” (Hesekiel 14:21, NW; 5:17) Uppfylldes detta bokstavligen på den tiden? Jerusalem drabbades utan tvivel av hungersnöd och krig, när dess slut närmade sig. Och hungersnöd vållar vanligtvis sjukdomar. (2 Krönikeboken 36:1—3, 6, 13, 17—21; Jeremia 52:4—7; Klagovisorna 4:9, 10) Plågades man också av bokstavliga vilda djur på den tiden? Det förekom antagligen fall då människor släpades bort eller kanske rentav dödades av djur, eftersom Jeremia också förutsade detta. — 3 Moseboken 26:22—33; Jeremia 15:2, 3.
8. Vilken roll har vilddjuren spelat hittills under Herrens dag?
8 Hur är det då i våra dagar? I industriländerna är inte vilda djur det problem som de en gång var. Men i andra länder fortsätter vilda djur att kräva sina offer, särskilt om vi inbegriper ormar och krokodiler bland ”vilddjuren på jorden”. Den internationella pressen rapporterar sällan om sådana tragiska dödsfall, men dessa är betydande. Boken Planeten Jorden — översvämningar berättar om många människors ”plågsamma död” i Indien och Pakistan, sedan de blivit ”bitna av giftormar”, när de sökte skydd i höga träd under en svår översvämning. India Today rapporterade om en by i Västbengalen, där man beräknade att 60 kvinnor hade förlorat sina män genom angrepp från tigrar. Sådana tragedier kan komma att bli ännu vanligare i framtiden, när det mänskliga samhället bryter samman och hungersnöden ökar.
9. Vilket annat slags ”djur” har anställt förödelse och vållat lidande bland mänskligheten under detta århundrade?
9 Men Hesekiel åsyftade ett annat slags ”djur”, när han sade: ”Det är en konspiration av hennes profeter i hennes mitt, såsom det rytande lejonet, som sliter sönder rov. En själ förtär de verkligen. ... Hennes furstar i hennes mitt är som vargar som sliter sönder rov.” (Hesekiel 22:25, 27, NW) Människor kan således också handla som djur, och hur har inte mänskligheten under vårt århundrade fått lida på grund av sådana rovdjur! Många har dödats av djuriska brottslingar och terrorister. Ja, på mer än ett sätt har döden skördat en rik skörd av offer genom ”vilddjuren på jorden”.
10. Vad hjälper oss Johannes’ uppräkning av sådana dödsorsaker som krig, hungersnöd, sjukdom och vilddjur att inse?
10 Uppräkningen av krig, hungersnöd, sjukdom och vilddjur i Johannes’ syn hjälper oss att förstå att de svåra plågor, som Jerusalem fick utstå år 607 f.v.t., skulle få sin motsvarighet vid många tillfällen i vår tid. Herrens dag har således redan inneburit lidande för världen, i huvudsak därför att mänsklighetens styresmän har vägrat att underkasta sig den förste ryttaren, den på tronen uppsatte kungen, Jesus Kristus. (Psalm 2:1—3) Men hur är det då med Guds folk? Vad har Herrens dag inneburit för dem?
Mätandet av templet
11. Vad blev Johannes befalld att göra i Uppenbarelseboken 11:1, och vilket tempel gällde detta?
11 I Uppenbarelseboken 11:1 säger aposteln Johannes följande: ”En rörstav lik en mätstång gavs åt mig, och han sade: ’Res dig upp och mät Guds tempelhelgedom och altaret och dem som tillber i den.’” Att Johannes fick mäta templet i synen hade en mycket stor innebörd för Guds folk. Vilken tempelhelgedom mätte Johannes? Inte det bokstavliga judiska templet, där Johannes hade tillbett innan han blev kristen. Det templet hade förkastats av Jehova, och det förstördes år 70 v.t. (Matteus 23:37—24:2) Det var i stället Jehovas stora andliga tempelordning. I detta symboliska tempel tjänar smorda kristna som underpräster i den jordiska förgården. — Hebréerna 9:11, 12, 24; 10:19—22; Uppenbarelseboken 5:10.
12. När blev det templet till, och vad hände med det under det första århundradet?
12 Det templet blev till år 29 v.t., när Jesus smordes som överstepräst. (Hebréerna 3:1; 10:5) Det skulle ha 144.000 underpräster, och många av dessa utvaldes och försågs med sigill under det första århundradet och dog sedan trogna. (Uppenbarelseboken 7:4; 14:1) Men när dessa kristna under det första århundradet dog, blev de inte omedelbart uppväckta till himmelen, utan de sov i graven. (1 Tessalonikerna 4:15) Efter det första århundradet började dessutom ett stort avfall, och de till präster smorda kristna blev omgivna av frodigt ”ogräs”, avfällingar. (Matteus 13:24—30) Under de århundraden som gått sedan dess skulle man mycket väl ha kunnat fråga: Kommer alla de 144.000 underprästerna någonsin att bli försedda med sigill? Kommer de som har dött trogna någonsin att bli uppväckta för att få tjäna i den himmelska helgedomen? Mätandet av templet i synen visade att svaret på var och en av dessa frågor är ja. Varför det?
13. Vad garanterade Johannes’ mätande av tempelhelgedomen, och vad hände tidigt på Herrens dag?
13 Därför att i bibelns profetior anger vanligtvis mätandet av något att Jehovas uppsåt med den saken med säkerhet kommer att bli grundligt genomfört. (2 Kungaboken 21:13; Jeremia 31:39; Klagovisorna 2:8) Johannes’ mätande av tempelhelgedomen i synen var således en garanti för att alla Jehovas uppsåt angående det templet skulle komma att uppfyllas under Herrens dag. Enligt detta och enligt allt bevismaterial började de av de smorda som redan hade dött trogna att år 1918 uppväckas till sin utlovade plats i den himmelska helgedomen. (1 Tessalonikerna 4:16; Uppenbarelseboken 6:9—11) Men hur var det då med resten av de 144.000?
14. Vad hände med de smorda kristna före och under första världskriget?
14 Redan innan Herrens dag tog sin början började smorda kristna, som hade kommit ut ur den avfälliga kristenheten, att församlas in i en särskild organisation. De hade skaffat sig goda meriter genom att troget förkunna vikten av år 1914, men när första världskriget började det avgörande året, började de få lida förtryck eller bli trampade. Detta nådde sin klimax år 1918, när Sällskapet Vakttornets styrelseledamöter fängslades och det organiserade predikoarbetet nästan helt upphörde. Då var de praktiskt taget ”dödade”. (Uppenbarelseboken 11:2—7) Vad innebar då mätandet av tempelhelgedomen för dessa kristna?
15. Vad betydde mätandet av templet i synen för Guds folk på Hesekiels tid?
15 År 593 f.v.t., 14 år efter det att Jehovas tempel i Jerusalem hade förstörts, fick Hesekiel se en syn av ett Jehovas hus. Han fick en omfattande rundtur i detta tempel och fick se på när vart och ett av dess grunddrag noggrant mättes. (Hesekiel, kapitel 40—42) Vad betydde detta? Jehova själv förklarade: Mätandet av templet innebar ett prov för Hesekiels folk. Om de ödmjukade sig, ångrade sina missgärningar och rättade sig efter Jehovas lagar, skulle de få reda på templets mått. Detta skulle tydligen uppmuntra dem i deras hopp om att Jehovas folk en dag skulle befrias från Babylon och än en gång få tillbe Jehova i hans bokstavliga tempel. — Hesekiel 43:10, 11.
16. a) Vad försäkrade Johannes’ mätande av templet Guds folk om år 1918? b) Hur uppfylldes detta?
16 Om de modfällda kristna år 1918 på liknande sätt ödmjukade sig och ångrade alla de missgärningar de hade begått, skulle de också befrias för att få Jehovas välsignelse och ha hel och full andel i hans tempelordning. Och detta är vad som hände. Enligt Uppenbarelseboken 11:11 ”reste” de sig eller blev symboliskt uppväckta. I en besläktad syn i Hesekiel var uppståndelsen en bild av hur judarna skulle återföras till sitt eget land. (Hesekiel 37:1—14) Denna nutida ”uppståndelse” visade sig bli ett återställande av Guds folk från deras modfällda och nästan overksamma tillstånd till ett levande och vibrerande tillstånd, i vilket de kunde ha hel och full andel i Jehovas tjänst. En sådan ”uppståndelse” ägde rum år 1919.
Den lilla skriftrullen
17. a) Beskriv Johannes’ syn i Uppenbarelseboken 10:1. b) Vem var den ängel som Johannes såg, och under vilken dag skulle synen uppfyllas?
17 I Uppenbarelseboken 10:1 såg Johannes en ”stark ängel komma ner från himmelen, klädd i en molnsky, och en regnbåge var på hans huvud, och hans ansikte var såsom solen, och hans fötter var såsom eldpelare”. Detta påminner lite om de syner från Jehova som både Hesekiel och Johannes tidigare hade fått se. (Hesekiel 8:2; Uppenbarelseboken 4:3) Men Johannes såg här en ängel, inte Jehova. Det måste därför ha varit Jehovas store änglalike Son, Jesus Kristus, som ”är den osynlige Gudens avbild”. (Kolosserna 1:15) Uppenbarelseboken 10:2 beskriver dessutom Jesus som stående i en ställning av stor myndighet, med ”sin högra fot på havet, men sin vänstra på jorden”. Ängeln representerar således Jesus under Herrens dag. — Se Psalm 8:5—9; Hebréerna 2:5—9.
18. a) Vad blev Johannes befalld att äta? b) Vad blev Hesekiel befalld att äta i en liknande syn, och med vilken verkan?
18 I denna storslagna gestaltning i synen har Jesus en liten skriftrulle i sin hand, och Johannes får anvisningar om att ta skriftrullen och äta upp den. (Uppenbarelseboken 10:8, 9) På så sätt får Johannes en erfarenhet som mycket liknar Hesekiels, som i en syn också fick befallning att äta upp en skriftrulle. I Hesekiels fall var det Jehova själv som räckte profeten skriftrullen, och Hesekiel såg att ”det var skrivet i den på framsidan och på baksidan; och i den var det skrivet sorgesånger och jämmer och klagan”. (Hesekiel 2:8—10, NW) Hesekiel rapporterar: ”Jag började äta den, och den blev i min mun som honung vad sötma angår.” (Hesekiel 3:3, NW) Vad innebar ätandet av skriftrullen för Hesekiel?
19. a) Vad symboliserade Hesekiels ätande av skriftrullen? b) Vilka skulle få motta de bittra budskap som Hesekiel fick i uppdrag att predika?
19 Det är tydligt att skriftrullen innehöll inspirerade profetiska upplysningar. När Hesekiel åt skriftrullen, accepterade han i så hög grad uppdraget att förkunna dessa upplysningar att det blev en del av honom. (Jämför Jeremia 15:16.) Men skriftrullens innehåll var inte sött för andra. Skriftrullen var full av ”sorgesånger och jämmer och klagan” (NW). För vilka var detta bittra budskap avsett? Hesekiel blev i första hand tillsagd: ”Människoson, ge dig av, gå in till Israels hus, och du skall tala till dem med mina ord.” (Hesekiel 3:4, NW) Senare utvidgades Hesekiels budskap till att inbegripa de hedniska nationerna runt omkring. — Hesekiel, kapitel 25—32.
20. Vad hände när Johannes åt den lilla skriftrullen, och vad blev resultatet av att han gjorde detta?
20 Att Johannes åt skriftrullen fick ett liknande resultat. Han rapporterar: ”Jag tog den lilla skriftrullen ur ängelns hand och åt upp den, och i min mun var den söt som honung; men när jag hade ätit upp den, gjordes min mage bitter.” (Uppenbarelseboken 10:10) Ätandet av skriftrullen var sött för Johannes också. Det var hänförande för honom att få Jehovas ord att bli en del av honom själv. Men budskapet hade ändå en bitter ton. Bitter för vilka? Johannes fick höra: ”Du måste på nytt profetera med avseende på folk och nationer och tungomål och många kungar.” — Uppenbarelseboken 10:11.
21. a) Vad gjorde de smorda kristna år 1919, som motsvarar att Johannes åt den lilla skriftrullen, och vilken verkan fick det? b) Vad blev resultatet för kristenheten och för världen i allmänhet?
21 Hur har då allt detta uppfyllts under Herrens dag? Enligt historiska fakta antog de trogna kristna år 1919 så fullständigt privilegiet att få tjäna Jehova att det blev en del av dem, och det var verkligen sött. Men deras välsignelse och privilegium visade sig vara bittert för andra — särskilt för kristenhetens prästerskap. Varför det? Därför att dessa trogna smorda kristna modigt förkunnade hela Jehovas budskap för mänskligheten. De predikade inte bara de goda nyheterna om riket, utan de avslöjade också det andligen döda tillståndet i kristenheten och i världen i allmänhet. — Matteus 24:14; Uppenbarelseboken 8:1—9:21; 16:1—21.
22. a) På vilket storslaget sätt har de smorda blivit använda av Jehova hittills under Herrens dag? b) Vad har Herrens dag inneburit för Satans värld och för Guds folk?
22 Denna trogna skara av kristna användes av Jehova till att församla de sista av de 144.000 för att bli försedda med sigill, och de gick också i spetsen för församlandet av den stora skaran, som har ett jordiskt hopp. (Uppenbarelseboken 7:1—4, 9, 10) Denna stora skara spelar en viktig roll i Jehovas uppsåt med den här jorden, och dess framträdande har gett upphov till stor glädje både i himmelen och på jorden. (Uppenbarelseboken 7:11—17; Hesekiel 9:1—7) Denna ”dag framför alla dagar” har således redan inneburit lidande för Satans värld, men rika välsignelser för Jehovas folk. Låt oss nu se hur detta kommer att fortsätta att vara sant, när Herrens dag fortsätter.
Kan du förklara?
◻ Vad är Herrens dag?
◻ Vilken roll i fråga om att fördärva spelar ”vilddjuren på jorden” under Herrens dag?
◻ Vilken försäkran gav Jehova genom att Johannes mätte tempelhelgedomen?
◻ Vad innebar det för den smorda kvarlevan år 1919 att Johannes åt den lilla bokrullen?
◻ Vad har Herrens dag hittills inneburit för Guds folk och för världen i allmänhet?
[Bild på sidan 13]
Att Johannes mätte templet gav de smorda säkra garantier på Herrens dag