Jehova avskyr ett förrädiskt handlingssätt
Handla inte ”förrädiskt mot varandra”. (MALAKI 2:10)
1. Vad kräver Gud av oss för att vi skall få evigt liv?
SKULLE du vilja leva för evigt? Om du tror på detta hopp så som det är framställt i Bibeln, säger du förmodligen: ”Givetvis.” Men om du önskar att Gud skall ge dig ändlöst liv i hans nya värld, måste du rätta dig efter hans krav. (Predikaren 12:13; Johannes 17:3) Är det orimligt att förvänta att ofullkomliga människor skall göra detta? Nej, det är det inte, för Jehova kommer med de här uppmuntrande orden: ”I kärleksfull omtanke har jag funnit behag och inte i slaktoffer, och i kunskap om Gud mer än i helbrännoffer.” (Hosea 6:6) Även ofullkomliga människor kan således rätta sig efter Guds krav.
2. Hur handlade många israeliter förrädiskt mot Jehova?
2 Men inte alla vill göra Jehovas vilja. Hosea visar att det till och med var många israeliter som inte ville göra det. Som nation hade de samtyckt till att ingå ett förbund, en överenskommelse, om att lyda Guds lagar. (2 Moseboken 24:1–8) Men det dröjde inte länge förrän de hade ”överträtt förbundet” genom att bryta mot hans lagar. Följaktligen sade Jehova att dessa israeliter hade ”handlat förrädiskt” mot honom. (Hosea 6:7) Och så har många människor handlat sedan dess. Men Jehova avskyr ett förrädiskt handlingssätt, oavsett om det är riktat mot honom eller mot dem som älskar och tjänar honom.
3. Vilken analys kommer att göras under det här studiet?
3 Hosea var inte den ende profet som framhöll Guds inställning till förrädiska handlingar, en inställning som också vi måste ha, om vi hoppas på att få leva ett lyckligt liv. I föregående artikel inledde vi en analys av Malakis profetiska budskap, och vi började med det första kapitlet i hans bok. Vi skall nu gå till det andra kapitlet i den här boken, och vi skall se hur Guds syn på förrädiska handlingar får ytterligare uppmärksamhet. Även om Malaki behandlade den situation som rådde bland Guds folk årtionden efter deras återkomst från Babylon, innehåller kapitel 2 viktiga lärdomar för oss.
Klandervärda präster
4. Vilken varning gav Jehova prästerna?
4 Kapitel 2 inleds med att Jehova fördömer de judiska prästerna för att de hade avvikit från hans rättfärdiga väg. Om de inte tog hans råd till hjärtat och rättade till sitt handlingssätt, skulle det utan tvivel få mycket allvarliga konsekvenser. Lägg märke till de två första verserna: ”’Detta bud är till er, o präster. Om ni inte lyssnar och om ni inte lägger det på hjärtat att ge ära åt mitt namn’, har härars Jehova sagt, ’så kommer jag sannerligen att sända förbannelsen över er, och jag skall förbanna era välsignelser.’” Om prästerna hade lärt folket Guds lag och hållit den, skulle de ha blivit välsignade. Men på grund av att de hade ignorerat Guds vilja skulle i stället en förbannelse komma. Också de välsignelser som prästerna uttalade skulle visa sig bli en förbannelse.
5, 6. a) Varför var prästerna särskilt klandervärda? b) Hur uttryckte Jehova förakt för prästerna?
5 Varför var prästerna särskilt klandervärda? Vers 7 ger en klar antydan om det: ”Det är en prästs läppar som bör bevara kunskap, och lagen bör man söka av hans mun; ty han är härars Jehovas budbärare.” Mer än tusen år tidigare hette det i Guds lagar som gavs åt Israel genom Mose att prästerna hade plikten ”att lära Israels söner alla de förordningar som Jehova” hade talat. (3 Moseboken 10:11) Tyvärr kunde den som skrev 2 Krönikeboken 15:3 längre fram rapportera: ”Många dagar var Israel utan sann Gud och utan präst som undervisade och utan Lag.”
6 På Malakis tid, på 400-talet f.v.t., var situationen i fråga om prästerskapet densamma. Prästerna underlät att lära folket Guds lag. Dessa präster förtjänade därför att ställas till svars. Lägg märke till de kraftfulla ord som Jehova riktar mot dem. Malaki 2:3 förklarar: ”Jag skall sprida orenlighet över era ansikten, orenligheten från era högtider.” Vilken förebråelse! Det var meningen att offerdjurens orenlighet skulle föras ut utanför lägret och brännas upp. (3 Moseboken 16:27) Men när Jehova talar om för dem att orenligheten i stället skulle spridas över deras ansikten, visar det tydligt att han föraktade och förkastade dem och deras offergåvor.
7. Varför var Jehova förbittrad på dem som lärde ut Lagen?
7 Hundratals år före Malakis tid hade Jehova gett leviterna i uppdrag att ta hand om tältboningen och senare templet och den heliga tjänst som skulle utföras där. De var nationen Israels lärare. Om de hade fullgjort uppdraget, skulle det ha inneburit liv och frid för dem och nationen. (4 Moseboken 3:5–8) Men leviterna förlorade den fruktan för Gud som de hade till en början. Följaktligen sade Jehova till dem: ”Ni har vikit av från vägen. Ni har fått många att snava i lagen. Ni har fördärvat Levis förbund. ... Ni [höll] inte ... mina vägar.” (Malaki 2:8, 9) Genom att prästerna försummade att lära ut sanningen och genom att de var dåliga exempel vilseledde de många israeliter, och därför var Jehova med rätta förbittrad på dem.
Att hålla fast vid Guds normer
8. Är det för mycket att förvänta att människor skall hålla fast vid Guds normer? Förklara.
8 Låt oss inte tänka att de här prästerna förtjänade förståelse och borde ha fått förlåtelse på grund av att de bara var ofullkomliga människor som inte kunde förväntas hålla fast vid Guds normer. Faktum är att människor kan hålla fast vid Guds bud och befallningar, eftersom Jehova inte förväntar av dem något de inte kan göra. Det är sannolikt att vissa enskilda präster på den tiden höll fast vid Guds normer, och det råder inga tvivel om att en person gjorde det längre fram – Jesus, den store ”översteprästen”. (Hebréerna 3:1) Om honom kunde det verkligen sägas: ”Sanningens lag, den visade sig vara i hans mun, och ingen orättfärdighet stod att finna på hans läppar. I frid och i rättrådighet vandrade han med mig, och många var de som han förde tillbaka från missgärning.” (Malaki 2:6)
9. Vilka har i vår tid troget förmedlat sanningen?
9 På liknande sätt har Kristi smorda bröder, de som har det himmelska hoppet, nu i mer än hundra år tjänat som ”ett heligt prästerskap, för att frambära andliga offer godtagbara för Gud”. (1 Petrus 2:5) De har tagit ledningen i att förmedla bibliska sanningar till andra. Har du inte, allteftersom du har lärt känna sanningar som de lär ut, genom erfarenhet funnit att sanningens lag har visat sig vara i deras mun? De har hjälpt till att föra många tillbaka från religiös villfarelse, så att det nu är miljoner över hela världen som har lärt känna Bibelns sanningar och har hoppet om evigt liv. Dessa har i sin tur privilegiet att lära ut sanningens lag till ytterligare miljoner människor. (Johannes 10:16; Uppenbarelseboken 7:9)
Skäl till vaksamhet
10. Varför har vi anledning att vara vaksamma?
10 Men här har vi anledning att vara vaksamma. Vi skulle kunna missa de underförstådda lärdomar som finns i Malaki 2:1–9. Är vi personligen uppmärksamma, så att ingen orättfärdighet står att finna på våra läppar? Kan våra familjemedlemmar verkligen lita på det vi säger? Kan våra andliga bröder och systrar i församlingen göra det? Vi skulle så lätt kunna skaffa oss vanan att välja våra ord så att de formellt sett är korrekta men ändå vilseleder andra. Eller vi kanske överdriver eller döljer detaljer i en affärsangelägenhet. Skulle inte Jehova se det? Och om vi handlade så, skulle han då godta offer av lovprisning från våra läppar?
11. Särskilt vilka behöver vara försiktiga?
11 För dem som har privilegiet att undervisa i Guds ord i församlingarna i våra dagar bör Malaki 2:7 tjäna som en varning. Det heter där om prästerna att deras läppar ”bör bevara kunskap, och lagen bör man söka” av deras mun. Sådana lärare har ett tungt ansvar, för Jakob 3:1 visar att de ”skall få hårdare dom”. De bör undervisa kraftfullt och entusiastiskt, men deras undervisning måste vara fast grundad på Guds skrivna ord och de anvisningar som kommer genom Jehovas organisation. På så sätt kommer de att vara ”tillräckligt kvalificerade att undervisa andra”. De får således rådet: ”Gör ditt yttersta för att träda fram godkänd inför Gud, en arbetare som inte har något att skämmas för, i det han rätt handskas med sanningens ord.” (2 Timoteus 2:2, 15)
12. Vad bör de som undervisar vara särskilt medvetna om?
12 Om vi inte är noggranna, skulle vi kunna frestas att väva in personliga värderingar eller uppfattningar i den undervisning vi ger. Den risken skulle vara särskilt stor för den som har en benägenhet att lita på sina egna slutsatser även när dessa står i strid med vad Jehovas organisation lär ut. Men Malaki, kapitel 2, visar att vi bör kunna förvänta att församlingens lärare skall hålla sig till kunskapen från Gud och inte till personliga åsikter, sådana som skulle kunna göra att fåren snavar och faller. Jesus sade: ”Den som får en av dessa små, som sätter tro till mig, att snava och falla, för honom är det fördelaktigare att få en kvarnsten, en sådan som dras runt av en åsna, hängd om sin hals och bli sänkt i det vida, öppna havet.” (Matteus 18:6)
Giftermål med en icke troende
13, 14. Nämn ett förrädiskt handlingssätt som Malaki belyste.
13 Från och med vers 10 belyser Malaki, kapitel 2, förrädiska handlingar på ett ännu tydligare sätt. Malaki inriktar sig på två likartade handlingssätt, om vilka han flera gånger använder ordet ”förrädiskt”. Lägg först märke till att Malaki introducerar sitt råd med följande frågor: ”Är det inte en fader vi alla har? Är det inte en Gud som har skapat oss? Hur kommer det sig då att vi handlar förrädiskt mot varandra genom att ohelga våra förfäders förbund?” Sedan tillägger vers 11 att Israels förrädiska handlingssätt är detsamma som att ohelga ”Jehovas helighet”. Vad var det de gjorde som var så allvarligt? Denna vers sätter fingret på en av de orätta sedvänjorna: De hade ”tagit en utländsk guds dotter i besittning som brud”.
14 Med andra ord hade vissa israeliter, som tillhörde en nation som var överlämnad åt Jehova, gift sig med sådana som inte tillbad honom. Sammanhanget hjälper oss att förstå varför detta var så allvarligt. I vers 10 står det att de hade en gemensam fader. Det är inte Jakob som avses (han som fick namnet Israel), inte heller Abraham och inte ens Adam. Malaki 1:6 visar att Jehova var denne ”fader”. Israels nation stod i ett förhållande till honom; de var part i det förbund som Jehova hade slutit med deras förfäder. En av lagarna i det förbundet löd: ”Du skall inte ingå någon äktenskaplig allians med dem. Din dotter skall du inte ge åt hans son, och hans dotter skall du inte ta åt din son.” (5 Moseboken 7:3)
15. a) Hur kan någon försöka rättfärdiga ett giftermål med en icke troende? b) Hur uttrycker Jehova sig i frågan om giftermål?
15 Vissa i vår tid resonerar kanske så här: ”Den som jag tycker om är mycket trevlig. Med tiden kommer han (eller hon) säkert att omfatta den sanna tillbedjan.” Ett sådant tänkesätt bekräftar den inspirerade varningen: ”Hjärtat är mera förrädiskt än något annat och är desperat.” (Jeremia 17:9) Guds syn på giftermål med en icke troende finns uttryckt i Malaki 2:12: ”Jehova kommer att avskära var och en som gör så.” De kristna uppmanas således att gifta sig ”bara ... i Herren”. (1 Korinthierna 7:39) Under den kristna tingens ordning blir en troende inte ”avskuren” på grund av giftermål med en icke troende. Men frågan är: Om den icke troende förblir icke troende, vad kommer då att hända med honom eller henne, när Gud inom kort gör slut på denna tingens ordning? (Psalm 37:37, 38)
Dålig behandling av ens partner
16, 17. Vilket förrädiskt handlingssätt hade somliga börjat med?
16 Malaki tar sedan upp ett annat förrädiskt handlingssätt: att man behandlar sin äktenskapspartner illa, särskilt genom att ta ut skilsmässa på orätta grunder. Vers 14 i kapitel 2 förklarar: ”Jehova själv har vittnat mellan dig och din ungdoms hustru, som du själv har handlat förrädiskt mot, fastän hon är din partner och ditt förbunds hustru.” Genom att judiska äkta män handlade förrädiskt mot sina hustrur var de orsak till att Jehovas altare var täckt ”med tårar”. (Malaki 2:13) De här männen skilde sig på orätta grunder och lämnade sin ungdoms hustru, förmodligen för att gifta sig med yngre eller hedniska kvinnor. Och de korrumperade prästerna tillät detta! Ändå heter det i Malaki 2:16: ”’Han har hatat skilsmässa’, har Jehova, Israels Gud, sagt.” Längre fram visade Jesus att omoraliskhet är den enda orsak till skilsmässa som gör den oskyldiga parten fri att gifta om sig. (Matteus 19:9)
17 Lägg märke till de ord Malaki använde och tänk på hur de vädjar till hjärtat och till de mest grundläggande känslorna av omtänksamhet. Han talar om ”din partner och ditt förbunds hustru”. Var och en av de här männen hade gift sig med en medtroende, en israelitisk kvinna, och valt att ha henne som en kär kamrat, en partner. Det skedde antagligen när han och hon var unga, men tidens gång och begynnande åldrande upphävde inte det förbund de hade ingått, det vill säga äktenskapet.
18. På vilka sätt är Malakis råd angående förrädiskt handlingssätt tillämpligt i dag?
18 Råden i de här frågorna gäller lika mycket i vår tid. Det är tråkigt att somliga inte bryr sig om Guds anvisning att gifta sig bara i Herren. Och det är också beklagligt att somliga inte fortsätter att arbeta på att bevara sitt äktenskap starkt. I stället kommer de med ursäkter och följer ett handlingssätt som Gud hatar genom att de tar ut en oskriftenlig skilsmässa för att gifta sig med någon annan. Genom att göra detta har de ”tröttat ut Jehova”. På Malakis tid hade de som ignorerade Guds råd till och med fräckheten att mena att Jehova var orättvis i sitt synsätt. De sade i själva verket: ”Var är rättvisans Gud?” Vilket förvänt tänkesätt! Låt oss inte gå i den fällan. (Malaki 2:17)
19. Hur kan äkta män och hustrur få Guds ande?
19 Malaki nämner också det positiva, när han visar att en del äkta män inte handlade förrädiskt mot sina hustrur. De ”hade vad som var kvar av” Guds heliga ande. (Vers 15) Lyckligtvis finns det nu i Guds världsvida församling många sådana äkta män som visar sina hustrur ”ära”. (1 Petrus 3:7) De behandlar inte sina hustrur illa, vare sig fysiskt eller med ord, de tvingar inte på dem förnedrande sexuella handlingar, och de vanärar dem inte genom att flörta med andra kvinnor eller genom att se på pornografi. Jehovas organisation är också välsignad genom att den har ett stort antal trogna kristna hustrur som är lojala mot Gud och hans lagar. Alla sådana män och kvinnor vet vad Gud hatar, och de tänker och handlar enligt den vetskapen. Fortsätt att vara som de – lyd ”Gud såsom härskare”, så får du ett rikt mått av hans heliga ande. (Apostlagärningarna 5:29)
20. Vilken tid närmar sig för hela mänskligheten?
20 Inom kort skall Jehova föra fram hela denna värld till domen. Var och en kommer att få svara inför honom för sina trosuppfattningar och handlingar. ”Så skall då var och en av oss avlägga räkenskap för sig själv inför Gud.” (Romarna 14:12) En spännande fråga på detta stadium är därför: Vem kommer att få överleva Jehovas dag? Den tredje och avslutande artikeln i denna serie tar upp detta tema.
Kan du förklara?
• Av vilken grundläggande orsak kritiserade Jehova prästerna i Israel?
• Varför är Guds normer inte för höga för att människor skall kunna hålla fast vid dem?
• Varför bör vi vara omsorgsfulla i vår undervisning i vår tid?
• Vilka två sedvänjor var det som Jehova särskilt fördömde?
[Bild på sidan 15]
På Malakis tid fick prästerna kritik därför att de inte höll fast vid Jehovas vägar
[Bild på sidan 16]
Vi måste vara noga med att lära ut Jehovas vägar och inte främja det vi personligen föredrar
[Bilder på sidan 18]
Jehova fördömde israeliter som skilde sig från sina hustrur på bagatellartade grunder och gifte sig med hedniska kvinnor
[Bild på sidan 18]
Kristna i vår tid ärar sina äktenskapsförbund