Jesu liv och tjänst

Ännu en predikofärd i Galileen

KOMMER Jesus nu, efter omkring två års intensivt predikande, att börja sakta farten och ta det lite lugnare? Nej, han utvidgar tvärtom sin verksamhet genom att ge sig ut på ännu en predikofärd, den tredje i Galileen. Han besöker alla städer och byar i området, undervisar i synagogorna och predikar de goda nyheterna om Riket. Det han ser på denna färd gör honom mer övertygad än någonsin om behovet av att intensifiera predikoverket.

Vart Jesus än kommer, ser han människoskaror som är i behov av andlig läkedom och tröst. De är som får utan herde, skinnade och skuffade hit och dit, och han känner medlidande med dem. Han säger till sina lärjungar: ”Ja, skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför ivrigt skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.”

Jesus har ett handlingsprogram. Han kallar till sig de tolv apostlarna, som han hade valt ut nästan ett år tidigare. Han delar upp dem två och två i sex predikolag och ger dem följande föreskrifter: ”Gå inte bort till nationernas väg och gå inte in i en samaritisk stad, utan gå i stället ständigt till de förlorade fåren av Israels hus. Medan ni går, predika och säg: ’Himmelriket har kommit nära.’”

Detta rike som de skall predika om är det som Jesus lärde dem att be om i mönsterbönen. Riket hade kommit nära i den betydelsen att Guds förordnade kung, Jesus Kristus, var närvarande. För att visa att hans lärjungar har befogenhet att verka som representanter för denna övermänskliga regering ger Jesus dem makt att bota sjuka och till och med uppväcka döda. Han ger dem anvisning om att utföra dessa tjänster fritt och för intet.

Därefter uppmanar han sina lärjungar att inte göra några praktiska förberedelser för sin predikofärd: ”Skaffa er inte guld eller silver eller koppar till era gördelbörsar eller en matpåse för färden eller två underklädnader eller sandaler eller en stav; för arbetaren gör sig förtjänt av sin mat.” De som uppskattar budskapet kommer att visa sin erkänsla genom att ge dem mat och husrum. Som Jesus säger: ”I vilken stad eller by ni än kommer in, så utforska vem i den som är förtjänt, och stanna där tills ni går vidare.”

Jesus ger dem därefter instruktioner om hur de skall nalkas människorna med Rikets budskap. ”När ni kommer in i huset”, säger han, ”så hälsa det; och om huset är förtjänt, då må den frid ni önskar det komma över det; men om det inte är förtjänt, då må friden från er vända åter över er. Varhelst man inte tar emot er eller hör på era ord, där skall ni gå ut ur det huset eller den staden och skaka dammet av era fötter.”

Om en sådan stad, som förkastar deras budskap, säger Jesus: ”Det skall vara uthärdligare för Sodoms och Gomorras land på domens dag än för den staden.” Detta visar att åtminstone somliga orättfärdiga människor som hans lärjungar skulle predika för kommer att få uppleva domens dag. När de tidigare invånarna i den nämnda staden blir uppväckta under domens dag, kommer det emellertid att bli ännu svårare för dem att ödmjuka sig och ta emot Kristus som kung än det kommer att bli för uppväckta personer från de forntida omoraliska städerna Sodom och Gomorra. Matteus 9:35—10:15; Markus 6:6—12; Lukas 9:1—5.

◆ När påbörjar Jesus sin tredje predikofärd i Galileen, och vad övertygar den honom om?

◆ Vilka föreskrifter ger han sina tolv apostlar, när han sänder ut dem för att predika?

◆ Varför kunde lärjungarna med rätta säga att Riket hade kommit nära?

◆ På vilket sätt kommer det att bli uthärdligare för Sodom och Gomorra än för dem som avvisade Jesu lärjungar?