Den största människa som någonsin levat
”Du är den Smorde, den levande Gudens Son.” — MATTEUS 16:16.
1, 2. a) Vad är det som avgör en persons storhet? b) Vilka män i historien har kallats stora, och varför det?
VEM menar du är den största människa som någonsin levat? Hur bedömer man en persons storhet? Är det efter hans militära begåvning, hans överlägsna mentala förmågor eller hans fysiska styrka?
2 Olika härskare har kallats stora — till exempel Cyrus den store, Alexander den store och Karl den store, som kallades ”stor” redan under sin livstid. Genom sin respektingivande närvaro utövade män som dessa stort inflytande på dem som de härskade över.
3. a) Vad är ett kriterium för att mäta en persons storhet? b) Vem är, om man använder det kriteriet, den största människa som någonsin levat?
3 Det är intressant att lägga märke till hur historikern H. G. Wells beskrev det kriterium han gick efter för att mäta en persons storhet. För mer än 50 år sedan skrev han: ”Historikerns kriterium på en individs storhet är: ’Vad har han sått? Har han fått människor att tänka i nya tankebanor med en glöd som består efter honom?’” Wells drog följande slutsats: ”Enligt detta kriterium är Jesus den främste.” Till och med Napoleon Bonaparte konstaterade: ”Jesus Kristus har övat inflytande på sina undersåtar och befallt dem utan att han själv varit synligen närvarande i kroppen.”
4. a) Vilka motstridiga uppfattningar finns det om Jesus? b) Vilken plats i historien ger en icke-kristen historiker Jesus?
4 Men somliga har dock kommit med den invändningen att Jesus inte är någon historisk person, utan bara en myt. Många har gått till den andra ytterligheten och dyrkat Jesus som Gud och menat att det var Gud som kom till jorden som Jesus. Men Wells, som baserade sina slutsatser om Jesu existens som människa enbart på historiska bevis, skrev: ”Det är intressant och betecknande att en historiker, utan att ha några som helst teologiska fördomar, skulle finna att han inte kan skildra mänsklighetens utveckling ärligt utan att ge en utfattig lärare från Nasaret en främsta plats. ... En historiker som jag, som inte ens kallar sig kristen, finner att situationen på ett oemotståndligt sätt kretsar kring denne högst betydelsefulle mans liv och karaktär.”
Levde Jesus verkligen?
5, 6. Vad har historikerna H. G. Wells och Will Durant att säga om Jesu historicitet?
5 Men anta att någon skulle säga till dig att Jesus aldrig har levat, att han i själva verket är en myt, en person som några människor under det första århundradet har diktat upp. Hur skulle du bemöta den anklagelsen? Även om Wells medger att ”vi inte vet så mycket om [Jesus] som vi skulle önska”, konstaterar han ändå: ”De fyra evangelierna ... ger oss en samstämmig bild av en mycket bestämd personlighet; de vittnar om verklighet. Att anta att han aldrig har levat, att skildringarna om hans liv är uppdiktade, är svårare och ger upphov till långt fler problem för en historiker än att godta de väsentliga dragen i evangelieskildringarna som sanning.”
6 Den respekterade historikern Will Durant argumenterade på liknande sätt och förklarade: ”Att några få enkla män [som kallade sig kristna] inom en enda generation kunde dikta ihop en så kraftfull och tilltalande personlighet, en så upphöjd etik och en så inspirerande vision av mänskligt brödraskap skulle vara ett långt otroligare mirakel än något av de underverk som finns omnämnda i evangelierna.”
7, 8. Hur mycket har Jesus påverkat mänsklighetens historia?
7 Du skulle således kunna argumentera på följande sätt med en sådan skeptisk person: Skulle en uppdiktad gestalt — en person som faktiskt aldrig har levat — ha kunnat utöva ett så stort inflytande på den mänskliga historien? Uppslagsverket The Historians’ History of the World förklarar: ”De historiska konsekvenserna av ... [Jesu] verksamhet var mycket mer betydelsefulla, även från rent världslig synpunkt sett, än någon annan historisk persons bedrifter. En ny era, som erkänns av alla världens större civilisationer, daterar sig från hans födelse.” Ja, det är verkligen tänkvärda ord. Till och med vissa av våra dagars kalendrar baserar sig på det år då man menar att Jesus föddes. Som det heter i The World Book Encyclopedia: ”Årtal före det året skrivs som f. Kr., dvs. före Kristus. Årtal efter det året skrivs som e. Kr., dvs. efter Kristus, eller som A.D., dvs. anno Domini (under vår Herres år).”
8 Genom sin dynamiska undervisning och genom att leva som han lärde har Jesus på ett mäktigt sätt påverkat otaliga människors liv i närmare två tusen år. Som en skribent så träffande uttryckte det: ”Alla härar som någonsin marscherat, alla flottor som någonsin byggts, alla regeringar som någonsin suttit vid makten och alla kungar som någonsin härskat har tillsammantagna inte påverkat människans liv här på jorden så mycket som denna enda person.” Men kritikerna säger ändå: ”Allt vi egentligen vet om Jesus står att läsa i Bibeln. Det finns inga andra samtida dokument som talar om honom.” Men är detta sant?
9, 10. a) Vad skrev tidiga profana historiker och skriftställare om Jesus? b) Vilken slutsats drar man av dessa tidiga historikers vittnesbörd i ett respekterat uppslagsverk?
9 Även om hänsyftningar på Jesus Kristus är sällsynta i tidiga profanhistoriska källor, förekommer dock sådana hänsyftningar. Cornelius Tacitus, en ansedd romersk historieskrivare som levde under det första århundradet, skrev att den romerske kejsaren Nero lade skulden för Roms brand på de kristna, och Tacitus förklarade sedan: ”Deras ledare Kristus [som benämningen kristna kommer ifrån] hade under Tiberius’ regering korsfästs av prokuratorn Pontius Pilatus.” Två andra romerska skriftställare från den tiden, Suetonius och Plinius den yngre, nämnde också Kristus. Och när den judiske historieskrivaren Flavius Josephus, som levde under det första århundradet, i sin bok Flavii Josephi Judiska historia nämnde den kristne lärjungen Jakobs död, skrev han förklarande att Jakob var ”Broder med JESUS, hwilken ock kallades CHRISTUS”.
10 Med hänsyftning på dessa profanhistoriska omnämnanden sägs det i The New Encyclopædia Britannica: ”Dessa oberoende skildringar bevisar att det i forntiden var så att inte ens kristendomens motståndare någonsin betvivlade att Jesus var en historisk person, vilket för första gången och på bristfälliga grunder ifrågasattes i slutet av 1700-talet, under 1800-talet och i början av 1900-talet.”
Vem var egentligen Jesus?
11. a) Vad är i själva verket den enda källan till historiska upplysningar om Jesus? b) Vilken fråga ställde Jesu egna efterföljare om hans identitet?
11 Så gott som allt det vi nu vet om Jesus nedtecknades emellertid av hans efterföljare under det första århundradet. Deras redogörelser har blivit bevarade i evangelierna — de bibelböcker som skrivits av två av hans apostlar, Matteus och Johannes, och av två av hans lärjungar, Markus och Lukas. Vad visar dessa mäns skildringar om vem Jesus var? Vem var han egentligen? Jesu efterföljare under det första århundradet ställde sig också den frågan. När de såg hur Jesus stillade en vindpiskad sjö genom att tala strängt till vinden och vågorna, undrade de förvånat: ”Vem är det här egentligen?” Vid ett senare tillfälle frågade Jesus sina apostlar: ”Vem säger ni att jag är?” — Markus 4:41; Matteus 16:15.
12. Hur vet vi att Jesus inte är Gud?
12 Hur skulle du svara, om du fick den frågan? Vem var egentligen Jesus? Många i kristenheten skulle naturligtvis säga att han var den allsmäktige Guden i mänsklig gestalt, dvs. Gud inkarnerad. Men Jesu egna lärjungar trodde aldrig att han var Gud. Aposteln Petrus kallade honom ”den Smorde, den levande Gudens Son”. (Matteus 16:16) Och hur mycket du än letar, kommer du aldrig att kunna läsa att Jesus påstod sig vara Gud. Han sade i stället till judarna att han var ”Guds Son”, inte Gud. — Johannes 10:36.
13. Hur var Jesus annorlunda än alla andra människor?
13 När Jesus gick över en stormig sjö, inskärptes det i lärjungarnas medvetande att han inte var lik någon annan människa. (Johannes 6:18—21) Ja, han var en mycket speciell person, och det på grund av att han tidigare hade levat som andevarelse tillsammans med Gud i himmelen, ja, som en ängel, identifierad som ärkeängeln i Bibeln. (1 Tessalonikerna 4:16; Judas, vers 9) Gud hade skapat honom före allt annat. (Kolosserna 1:15) Jesus hade alltså under oräkneliga tider, innan det materiella universum ens var skapat, åtnjutit en mycket förtrolig gemenskap i himmelen med sin Fader, Jehova Gud, den store Skaparen. — Ordspråksboken 8:22, 27—31; Predikaren 12:1, NW.
14. Hur blev Jesus människa?
14 För närmare två tusen år sedan överförde Gud sedan sin Sons liv till en kvinnas moderliv. Jesus kom därigenom att bli en mänsklig son till Gud, född på vanligt sätt av en kvinna. (Galaterna 4:4) Under fostertiden i sin mors, Marias, moderliv och sedan under sin uppväxt som pojke var Jesus beroende av dem som Gud hade utvalt att vara hans jordiska föräldrar. Så småningom nådde Jesus vuxen ålder och fick då av allt att döma ett förråd av minnen från sitt tidigare liv tillsammans med Gud i himmelen. Detta inträffade när himlarna öppnades för honom vid hans dop. — Matteus 3:16; Johannes 8:23; 17:5.
15. Hur vet vi att Jesus var helt och fullt människa, när han levde här på jorden?
15 Ja, Jesus var verkligen en unik person. Men han var ändå en människa, motsvarigheten till Adam, som Gud ursprungligen hade skapat och satt i Edens trädgård. Aposteln Paulus förklarade: ”’Den första människan, Adam, blev till en levande själ.’ Den siste Adam blev till en livgivande ande.” Jesus kallas ”den siste Adam” därför att han i likhet med den ursprunglige Adam var en fullkomlig människa. Men när Jesus hade dött, blev han uppväckt som andevarelse och återvände till sin Fader i himmelen. — 1 Korintierna 15:45.
Hur man bäst får kunskap om Gud
16. a) Vad var det som gjorde det till ett så stort privilegium att få umgås med Jesus? b) Varför kan det sägas att detta att se Jesus var detsamma som att se Gud?
16 Tänk för ett ögonblick på det underbara privilegium somliga åtnjöt som personliga vänner och lärjungar till Jesus, då han var här på jorden! Tänk att få se, lyssna till, tala med och till och med arbeta med den som hade levat i kanske miljarder år som en nära kamrat till Jehova Gud i himmelen! Som trogen son efterliknade Jesus sin himmelske Fader i allt vad han gjorde. Ja, Jesus efterliknade faktiskt sin Fader så fullkomligt att han kunde säga till sina apostlar strax innan han avrättades: ”Den som har sett mig, han har också sett Fadern.” (Johannes 14:9, 10) Ja, i vilken situation Jesus än hamnade medan han var här på jorden gjorde han precis som hans Fader, den allsmäktige Guden, skulle ha gjort om han hade varit här. När vi studerar Jesu Kristi liv och tjänst, får vi därför faktiskt lära oss precis vad för slags person Gud är.
17. Vilket gott syfte tjänade artikelserien om ”Jesu liv och tjänst” i Vakttornet?
17 Därför gav artikelserien ”Jesu liv och tjänst”, som publicerades i Vakttornet från april 1985 till juni 1991, inte bara en fin bild av Jesus som människa, utan den lärde oss också mycket om hans himmelske Fader, Jehova Gud. Efter de två första avsnitten skrev en pionjär följande uppskattande ord till Sällskapet Vakttornet: ”Vilket bättre sätt finns det att komma närmare Fadern än att lära känna Sonen bättre?” Hur sant är inte det! Faderns ömma omvårdnad om människor och hans storsinthet kommer verkligen till uttryck i Sonens liv.
18. Vem är upphovet till budskapet om Guds rike, och hur erkände Jesus detta?
18 Det är verkligen underbart att se hur Jesus visade sin kärlek till sin Fader genom att fullständigt underordna sig dennes vilja. ”Jag [gör] ingenting ... av eget initiativ”, sade Jesus till de judar som sökte döda honom, ”utan alldeles som Fadern har lärt mig talar jag dessa ting.” (Johannes 8:28) Jesus var således inte upphovet till det budskap om Guds rike som han predikade. Det var Jehova Gud! Och Jesus gav gång på gång äran åt sin Fader. ”Jag ... har [inte] talat av egen ingivelse”, sade han, ”utan Fadern själv, som har sänt mig, han har gett mig en befallning om vad jag skall säga och vad jag skall tala. ... Därför talar jag vad jag talar, alldeles så som Fadern har sagt mig det.” — Johannes 12:49, 50.
19. a) Hur vet vi att Jesus undervisade på samma sätt som Jehova gjorde? b) Varför var Jesus den största människa som någonsin levat?
19 Men Jesus gjorde mer än att bara tala och undervisa om det som Fadern hade sagt honom. Han talade det eller undervisade om det på det sätt som Fadern skulle ha gjort. Och i allt det han gjorde och i alla sina relationer handlade och uppförde han sig också precis så som Fadern skulle ha gjort under samma omständigheter. ”Sonen kan inte göra något alls av eget initiativ”, förklarade Jesus, ”utan bara vad han ser Fadern göra. Vilka ting denne än gör, dessa ting gör nämligen också Sonen på samma sätt.” (Johannes 5:19) Jesus var i alla avseenden en fullkomlig återspegling av sin Fader, Jehova Gud. Det är därför inte underligt att Jesus var den största människa som någonsin levat! Och det är därför livsviktigt att vi noggrant betraktar denna den betydelsefullaste människan av alla!
Guds kärlek sedd i Jesus
20. Hur visste aposteln Johannes att ”Gud är kärleken”?
20 Vad är det i synnerhet som vi lär oss av att grundligt och noggrant studera Jesu liv och tjänst? Jo, trots att aposteln Johannes erkände att ”ingen människa har ... sett Gud” (Johannes 1:18), skrev han ändå med absolut övertygelse i 1 Johannes 4:8 att ”Gud är kärleken”. Johannes kunde skriva så, därför att han hade lärt känna Guds kärlek genom det som han hade sett hos Jesus.
21. Vad var det hos Jesus som gjorde honom till den största människa som någonsin levat?
21 I likhet med Fadern var Jesus medlidsam, omtänksam, ödmjuk och lättillgänglig. De svaga och förtryckta kände sig väl till mods i hans sällskap; ja, alla slags människor — män, kvinnor, barn, rika, fattiga, mäktiga och kända syndare — gjorde det. Ja, det som gjorde Jesus till den största människa som någonsin levat var att han efterliknade sin Fader i att visa en så enastående kärlek. Till och med Napoleon Bonaparte lär ha sagt: ”Alexander, Caesar, Karl den store och jag har grundat stora välden, men på vad grundade vi vårt snilles skapelser? På makt. Jesus Kristus ensam grundade sitt rike på kärlek, och ännu i dag skulle miljoner människor kunna dö för honom.”
22. Vad var så revolutionerande med Jesu undervisning?
22 Jesu undervisning var revolutionerande. ”Stå inte emot den som är ond”, manade Jesus, ”utan vem som än slår dig med flata handen på din högra kind, vänd också den andra mot honom.” ”Fortsätt att älska era fiender och att bedja för dem som förföljer er.” ”Allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem.” (Matteus 5:39, 44; 7:12) Hur annorlunda skulle inte världen vara om alla tillämpade denna storslagna undervisning!
23. Vad gjorde Jesus för att röra människors hjärtan och motivera dem att göra gott?
23 Jesu liknelser rörde människors hjärtan och drev dem till att göra det som är gott och till att undvika det som är ont. Du kanske påminner dig den kända berättelsen om en föraktad samarit som hjälpte en skadad man av en annan ras, när fromma män av den mannens egen ras inte hade gjort det. Eller berättelsen om en medlidsam, förlåtande far och hans förlorade son. Och tänk på berättelsen om kungen som efterskänkte en slav en skuld på 60 miljoner denarer och hur den slaven ändå gick bort och lät kasta en medslav, som inte kunde betala honom en skuld på endast 100 denarer, i fängelse. Med hjälp av enkla liknelser gjorde Jesus själviska och giriga handlingar motbjudande och kärleksfulla och barmhärtiga handlingar tilltalande! — Matteus 18:23—35; Lukas 10:30—37; 15:11—32.
24. Varför kan det sägas att Jesus utan tvivel var den största människa som någonsin levat?
24 Men vad som särskilt drog människor till Jesus och hade ett gott inflytande på dem var att han levde fullkomligt i enlighet med det som han lärde. Han tillämpade det han predikade. Tålmodigt stod han ut med andras tillkortakommanden. När hans lärjungar käbblade om vem som var störst, tillrättavisade han dem vänligt i stället för att hårt förebrå dem. Han sörjde ödmjukt för deras behov och tvättade till och med deras fötter. (Markus 9:30—37; 10:35—45; Lukas 22:24—27; Johannes 13:5) Och till sist var han villig att lida en kvalfull död inte bara för dem, utan för hela människosläktet! Jesus var utan tvivel den största människa som någonsin levat.
◻ Vad finns det för bevis för att Jesus var en verklig historisk person?
◻ Hur vet vi att Jesus var människa, men hur var han annorlunda än alla andra människor?
◻ Varför är det bästa sättet att lära känna Gud att studera Jesu liv?
◻ Vad kan vi lära oss om Guds kärlek genom att studera om Jesus?
[Frågor]
[Bild på sidan 10]
Jesu apostlar undrade förvånat: ”Vem är det här egentligen?”