”Livets bröd” tillgängligt för alla

”Jag är det levande brödet som har kommit ner från himmelen; om någon äter av det brödet, skall han leva för alltid; och faktum är att det bröd som jag skall ge är mitt kött till förmån för världens liv.” — JOHANNES 6:51.

1. Vilken tragisk situation står mänskligheten i våra dagar inför?

BRÖD, det mest allmänt utbredda födoämnet på jorden, har länge gett näring åt världen av människor. Det har passande kallats för ett baslivsmedel. Men i våra dagar har hunger efter bröd blivit en tragisk stridsfråga. En fjärdedel av jordens befolkning berörs nu av hunger och svält. Nyligen kunde man läsa följande i tidningen The Globe and Mail i Toronto i Canada: ”I likhet med krig vet inte svält av några gränser.” Tidningen citerade en chefstjänsteman för FN:s hjälpverksamhet i Afrika som varnade för att Afrika står inför ”en av de största mänskliga tragedier, en av de största mänskliga utmaningar, som vi någonsin har ställts inför”.

2, 3. a) Av vilket tecken är hungersnöd en del? b) Hur kommer livsmedelsproblemen att lösas? c) Vad mer behövs det, och vilken glädjande försäkran ger Jesaja 25:8?

² Jesus profeterade om att hungersnöd skulle vara en del av tecknet på hans närvaro i Rikets makt. (Matteus 24:3, 7, 32, 33; 25:31, 32; Lukas 21:11) Hur glada kan vi inte vara över att hans rike nu är nära! Denne härlige kung kommer inom kort att besegra mänsklighetens alla fiender och göra slut på de politiska och ekonomiska orättvisor som har orsakat så mycket grymt lidande. Då kommer alla människor att kunna glädja sig åt att få sitt bröd för varje dag. — Matteus 6:10, 11; 24:21, 22; Daniel 2:44; Ordspråksboken 29:2.

³ Under en rättfärdig styrelse kommer vår goda jord att kunna frambringa ”ett överflöd” (NW) av mat, tillräckligt för att mätta många fler än jordens nuvarande befolkning. (Psalm 72:12—14, 16, 18) Jehova kommer att göra ”ett gästabud” med goda ting för sitt folk. (Jesaja 25:6) Men det behövs något mer. Kommer människor då att under årens gång fortfarande bli sjuka och dö? Jesaja fortsätter glädjande nog med att säga följande om Jehova i Jesaja 25:8 (NW): ”Han kommer verkligen att uppsluka döden för alltid, och den suveräne Herren Jehova kommer sannerligen att torka bort tårarna från alla ansikten.” Hur går detta till?

Jehovas kärleksfulla anordning

4. Vilken kärleksfull anordning gjorde Jehova i Egypten?

⁴ När Josef var livsmedelsförvaltare i Egypten fanns det säd i överflöd, därför att Josef, sedan han hade förordnats av Farao, gjorde förståndiga förberedelser för de förutsagda sju åren av hungersnöd, och Jehova välsignade kärleksfullt det hela. (1 Moseboken 41:49) Det fanns rikligt för alla; det räckte till och blev över. När Josefs far, Jakob, och Josefs bröder och deras familjer kom ner till Egypten för att förena sig med Josef, fick de stort gagn av detta uttryck för Guds omtänksamhet. De där israeliterna blev utan tvivel också väl bekanta med jäst vetedegsbröd i Egypten, eftersom detta av allt att döma har sitt ursprung där.

5. a) Hur sörjde Jehova för mat i öknen? b) Vilka fick tillsammans med Israel del i denna välsignelse, och varför det?

⁵ Senare gjorde Jehova ytterligare en kärleksfull anordning för sitt folk. Det var när de miljontals israeliterna lämnade Egypten för att färdas genom Sinai öken. Hur skulle denna stora skara kunna finna mat i denna kala, ogästvänliga öken? Trots att Jehova hade blivit vred på grund av deras brist på tro, så öppnade han ”himlens själva dörrar. Och han fortsatte att låta manna regna över dem till att äta, och säd från himlen gav han dem.” ”Med bröd från himlen fortsatte han att mätta dem” i 40 långa år. (Psalm 78:22—24; 105:40; NW; 2 Moseboken 16:4, 5, 31, 35) Och glöm inte heller att israeliterna inte var ensamma om att äta manna. ”En väldig blandad hop” av icke-israeliter utövade tro på Jehova och slöt sig till dem vid uttåget ur Egypten. Gud försåg också dem med manna. — 2 Moseboken 12:38, NW.

6. a) Vilket större behov har människan, och varför det? b) Vad framhävde israeliternas offer, och vad förebildade de?

⁶ Men mänskligheten har alltid haft ett behov som har varit större än behovet av bokstavligt ”bröd från himlen”. Också de som åt detta manna, som de fick genom ett underverk, blev gamla och dog, eftersom människans nedärvda syndfulla tillstånd gör döden ofrånkomlig, vad hon än har för kost. (Romarna 5:12) Offren gav israeliterna möjlighet att bevara ett gott förhållande till Gud, men dessa slaktoffer framhävde också nationens syndfullhet. De kunde ”inte någonsin ... ta bort synder helt och hållet”. Vidare förebildade de där offren Jesu ”enda slaktoffer”, varigenom synder kan avlägsnas ”för beständigt”. Från sin upphöjda ställning i himmelen kan Jesus nu förvalta värdet av det offret. — Hebréerna 10:1—4, 11—13.

”Det sanna brödet från himmelen”

7. a) I vilket nytt sammanhang måste Jesu ord i kapitel 6 i Johannes ses? b) Varför tillrättavisade Jesus folkskaran?

⁷ Låt oss nu gå till kapitel 6 i Johannes. Det Jesus säger här är inte en fortsättning av det som finns nedtecknat i kapitel 5. Sammanhanget är nu ett annat — det har ju gått ytterligare ett år. Det är nu år 32 v.t., och Jesus befinner sig inte längre bland de egenrättfärdiga judarna i Jerusalem, utan bland vanliga människor i Galileen. Han har just utfört underverket med att ge 5.000 personer mat från fem kornbröd och två små fiskar. Följande dag följer folkskaran Jesus och väntar sig att få ytterligare ett fritt mål mat. Jesus säger därför till dem: ”Ni söker efter mig, inte därför att ni såg tecken, utan därför att ni åt av bröden och blev mätta. Arbeta inte för den mat som fördärvas, utan för den mat som består till evigt liv.” Jesus hade blivit sänd av sin Fader för att sörja för sådan mat åt alla som skulle utöva tro på honom. Detta skulle bli ”det sanna brödet från himmelen” med mer bestående verkningar än det bokstavliga mannat som de forntida israeliterna åt. — Johannes 6:26—32.

8. Hur kan man vinna evigt liv?

⁸ Jesus fortsätter med att förklara vilket gagn den ”maten” ger och säger till dem: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall alls inte bli hungrig, och den som utövar tro på mig skall aldrig någonsin bli törstig. ... Detta är nämligen min Faders vilja: att var och en som betraktar Sonen och utövar tro på honom må ha evigt liv, och jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen.” — Johannes 6:35—40.

9, 10. a) Hur skiljer sig ”livets bröd” från mannat? b) För vilka gav Jesus sitt kött enligt Johannes 6:42—51? c) Hur ”äter” dessa hans kött?

⁹ Dessa materialistiska judar är av en annan uppfattning. De ser Jesus blott och bart som Josefs och Marias son. Jesus varnar dem: ”Sluta upp med att muttra ibland er. Ingen kan komma till mig, om inte Fadern, som har sänt mig, drar honom; och jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen.” Därefter upprepar han: ”Jag är livets bröd. Era förfäder åt mannat i öknen, och ändå dog de. Detta är det bröd som kommer ner från himmelen, så att vemhelst må äta av det och inte dö. Jag är det levande brödet som har kommit ner från himmelen; om någon äter av det brödet, skall han leva för alltid; och faktum är att det bröd som jag skall ge är mitt kött till förmån för världens liv.” — Johannes 6:42—51.

¹⁰ Det var följaktligen för ”världens liv” — för hela världen av återlösningsbara människor — som Jesus gav sitt kött. Och var och en av världen av människor som äter symboliskt av det ”brödet” genom att visa tro på Jesu offers återlösande förmåga kan träda in på vägen till evigt liv. Här förebildar den ”väldiga blandade hop”, som tillsammans med israeliterna åt mannat i öknen, den stora skaran av Jesu ”andra får”, vilka tillsammans med den smorda kvarlevan av ”Guds Israel” nu äter Jesu kött i symbolisk bemärkelse. De gör detta genom att utöva tro på hans offer. — Galaterna 6:16; Romarna 10:9, 10.

11. Vad var det mer av det Jesus sade som chockerade judarna, och varför det?

¹¹ För att nu återgå till Galileen, så är många av Jesu åhörare där chockerade av hans tal. Medan han fortfarande håller på med att tala om sitt kött, går han till och med ett steg längre och säger till dem: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inget liv i er själva. Den som äter av mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen; ty mitt kött är sann mat, och mitt blod är sann dryck.” (Johannes 6:53—55) Verkligen chockerande! Inte bara det att tanken på kannibalism är motbjudande för dessa judar, utan i 3 Moseboken 17:14 (NW) förbjöd lagen också bestämt att man åt ”blodet av något slags kött”.

12. a) Vad framhåller Jesus här? b) Vilka skriftställen visar att detta inte är begränsat till Jesu medarvingar?

¹² Det Jesus här framhåller är naturligtvis att alla som skall vinna evigt liv måste göra så på grundval av att de utövar tro på det offer som Jesus senare frambar, när han offrade sin fullkomliga mänskliga kropp och utgöt sitt livsblod. (Hebréerna 10:5, 10; 1 Petrus 1:18, 19; 2:24) Denna anordning är inte begränsad till Jesu medarvingar. Den måste också inbegripa den ”stora skaran”, som överlever ”den stora vedermödan”, eftersom dessa ”har tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i Lammets blod”. De har tro på Jesu offer, vilket framgår av att de ägnar Gud ”helig tjänst”, och detta får till följd att de bevaras genom jordens största tid av nöd. På liknande sätt blev Rahab förklarad rättfärdig och överlevde, när Josua gav Jeriko till spillo. — Uppenbarelseboken 7:9, 10, 14, 15; Josua 6:16, 17; Jakob 2:25.

”Liv i er själva”

13. a) Vad skall man lägga märke till, när man jämför Johannes 5:26 och Johannes 6:53? b) Vilken vanlig grekisk grammatisk konstruktion hjälper oss att förstå Johannes 6:53? c) Vad betyder uttrycket att ha ”liv i er själva”, och på vilka är dessa ord tillämpliga?

¹³ I Johannes 6:53, 54 sätter Jesus likhetstecken mellan att ha ”evigt liv” och att ha ”liv i er själva”. I det här sammanhanget verkar således uttrycket ”liv i er själva” ha en annan innebörd än det uttryck som Jesus använder i Johannes 5:26. Uttryck med samma grammatiska konstruktion som att ha ”liv i er själva” förekommer på andra ställen i de grekiska skrifterna. Till exempel: ”Ha salt i er” (Markus 9:50) och ”på sig själva fick den fulla vedergällning” (Romarna 1:27).a I dessa exempel betyder inte uttryckssättet förmåga att ge salt eller vedergällning åt andra. Det anger i stället inre fullständighet eller fullhet. I Johannes 6:53 skulle således uttrycket att ha ”liv i er själva” enligt sammanhanget betyda att till sist få träda in i livets själva fullhet. Den ”lilla hjorden” av Rikets arvingar upplever detta vid sin uppståndelse till himmelen. De ”andra fåren” upplever det efter slutet av de tusen åren, när de blir prövade och förklarade rättfärdiga för evigt liv på den paradisiska jorden. — 1 Johannes 3:2; Uppenbarelseboken 20:4, 5.

14. Vilka andra kommer att få gagn av ”brödet från himmelen”, och hur då?

¹⁴ Andra kan också få gagn av ”brödet från himmelen”. Så här sade Jesus om den som ”äter” hans ”kött” och ”dricker” hans ”blod”, men som dör: ”Jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen.” Det är underförstått att smorda kristna som sover i döden uppväcks vid ljudet av ”den sista trumpeten”, vilket äger rum under Jesu Kristi ”tydliga framträdande” i Rikets härlighet. (1 Korintierna 15:52; 2 Timoteus 4:1, 8) Men hur är det då med de ”andra får” som kan somna in i döden? Martas ord när Lasarus dog är av intresse här, eftersom gudfruktiga judar på den tiden inte hade något annat hopp än en jordisk uppståndelse. Marta uttryckte sin tro i följande ord: ”Jag vet att han [Lasarus] skall uppstå i uppståndelsen på den yttersta dagen.” (Johannes 11:24) Vi som lever nu vid Kristi närvaro kan därför hoppas att trogna medlemmar av den ”stora skaran” som somnar in i döden skall få en tidig uppståndelse här på jorden, så att de återigen kan äta av ”brödet från himmelen” med utsikt till evigt liv. Vilket storslaget hopp är inte detta, ett hopp garanterat genom att Jesus själv uppväcktes från de döda! — 1 Korintierna 15:3—8.

”I gemenskap med Kristus”

15. Paulus’ ord ”i gemenskap med Kristus” är tillämpliga på vilka, och varför svarar du så?

¹⁵ Jesus fortsätter: ”Den som äter av mitt kött och dricker mitt blod, han förblir i gemenskap med mig och jag i gemenskap med honom.” (Johannes 6:56) Detta är alltså sant om var och en som utövar tro på Jesu offer med utsikten att ha liv i sig själv. Alla som ådagalägger sådan tro kan komma att vara ”i gemenskap med” Jesus. Den ”stora skarans” medlemmar, vilka har jordiska förhoppningar, är naturligtvis inte ”i gemenskap med Kristus” i den bemärkelsen att de blir medarvingar med honom, medlemmar av hans brud, vilka får en himmelsk uppståndelse lik hans. (Romarna 8:1, 10; 1 Korintierna 1:2; 2 Korintierna 5:17; 11:2; Galaterna 3:28, 29; Efesierna 1:1, 4, 11; Filipperna 3:8—11) Men precis som den ”lilla hjorden” kan och måste faktiskt alla med jordiska förhoppningar vara i fullständig harmoni med Fadern och Sonen i fråga om att veta och utföra Guds ”fullkomliga vilja”. — Romarna 12:2; jämför Johannes 17:21.

16. a) I vilka viktiga avseenden är alla som utövar tro på Kristi offer ”i gemenskap med” Jesus? b) På vad sätt återspeglas deras enhet i uppsåt och strävan?

¹⁶ Följaktligen står offervärdet av Kristi kött och blod till förfogande för alla i våra dagar som utövar tro, och alla som utnyttjar det kan i många viktiga avseenden vara ”i gemenskap med” Jesus. Alla skall bli en del av Jehova Guds universella familj. I dessa kritiska ”yttersta dagar” åtnjuter de en världsomfattande endräkt i fråga om tro, uppsåt och verksamhet. På grund av att de utövar tro på Jesus kan de göra ”gärningar” som är ”större” i omfattning än de som Jesus utförde här på jorden. Och observera att den ”stora skarans” miljoner nu utgör 99,7 procent av dem som utför Jehovas verk i den här tiden. (Johannes 14:12; Romarna 10:18) Denna enhet i fråga om uppsåt och strävan återspeglas i det storslagna världsomfattande vittnandet och det villiga stödet till Sällskapet Vakttornets byggnadsprogram. (Psalm 110:3) Hur många av världen av människor som ännu skall komma till tro och komma in i denna dyrbara endräkt återstår att se. En färsk rapport visar att det finns 3.024.131 verksamma vittnen.

17. Vad är det för saker som alla som är närvarande vid Åminnelsen bör förstå?

¹⁷ Vi hoppas att antalet närvarande vid firandet av Åminnelsen år 1986 skall öka genom att det kommer många intresserade personer. Miljoner av de ”andra fåren” kommer att vara närvarande tillsammans med den ”lilla hjordens” krympande tusental — alla med djup uppskattning av Jehovas kärleksfulla anordning genom Kristus, eftersom de inser av vilken livsviktig betydelse Kristi kött och blod är. Men alla bör tydligt inse var de står. Att man tar del av emblemen vid Åminnelsen ger inte evigt liv. Dessa är symboler av Jesu offer, vilket först tillämpades i förbindelse med det ”nya förbundet”. Dessa smorda som förts in i det förbundet, och endast de, tar med rätta del av emblemen. Antingen är man i det nya förbundet eller också är man det inte. (1 Korintierna 11:20, 23—26) De som inte är i det nya förbundet och som Jesus inte har fört in i ett förbund om ett rike tar inte del av emblemen vid Åminnelsen, men de bör ändå inse av vilken betydelse Jesu offrade kött och blod är för dem. (Lukas 22:14—20, 28—30) Detta offer är det medel varigenom de kan vinna evigt liv på jorden.

18. Vilken lycka blir följden av att man tydligt förstår allt det som Jesu offer innebär?

¹⁸ Må vi därför nalkas denna åminnelsehögtid med klar insikt om allt det som Jesu offer betyder för mänskligheten. Må de som tillhör den ”lilla hjorden” sätta värde på sin kallelse, och må den växande skaran av de ”andra fåren” glädja sig åt utsikten att få fullkomligt jordiskt liv i sig själva, medan de högt värdesätter den gemenskap de har just nu med Fadern, Sonen och det minskande antalet av den smorda kvarlevans medlemmar, som finns kvar på jorden. Hur glada är vi inte över att ”livets bröd” nu är tillgängligt för alla!

[Fotnot]

Repetitionsfrågor

◻ Vilka två slags manna som var till gagn för vilka talade Jesus om år 32 v.t.?

◻ Vilka inbjuder Jesus att äta av hans kött och dricka hans blod, och hur gör de detta?

◻ Vad menas med uttrycket att ha ”liv i er själva”, och hur och när uppnås detta?

◻ Vilken lycka kan alla nu få uppleva med avseende på ”livets bröd”?