Gud — hasardspelare eller Skapare?

”DET råder inget tvivel om att många vetenskapsmän hett motsätter sig varje form av metafysiskt, för att inte tala om mystiskt argumenterande. De föraktar föreställningen att det kan finnas en Gud eller ens en opersonlig skaparprincip. ... Personligen delar jag inte deras förakt.” Så skriver Paul Davies, professor i matematisk fysik vid University of Adelaide i Australien, i sin bok I huvudet på Gud.

Han säger också: ”Ett noggrant studium antyder att universums lagar är anmärkningsvärt lyckligt valda för att det skall uppstå rikedom och variation. I fallet med levande organismer tycks dessas existens bero på ett antal lyckliga sammanträffanden som vissa vetenskapsmän och filosofer valt att kalla förbluffande.”

Davies säger vidare: ”Det naturvetenskapliga sökandet är en resa in i det okända. ... Men genom allt löper förnuftets och ordningens bekanta tråd. Vi skall se att denna kosmiska ordning underbyggs av bestämda matematiska lagar som vävs in i varandra och bildar en underfundig och harmonisk enhet. Lagarna besitter en elegant enkelhet.”

Professor Davies sammanfattar sitt resonemang med orden: ”Varför just Homo sapiens bär den gnista av rationalitet som ger en nyckel till universum ... är en djup gåta. ... Jag kan inte tro att vår existens i universum bara är en ödets nyck, en slump i historien, en tillfällig ljusfläck i det stora kosmiska dramat. Vår inblandning är alltför intim. ... Det är verkligen meningen att vi skall finnas här.” Davies drar emellertid inte slutsatsen att det måste finnas en konstruktör och formgivare, en Gud. Vad tror du? Var det meningen att vi skulle finnas här? Och i så fall, vems mening var det?

Gåtans lösning

Aposteln Paulus ger i Bibeln en ledtråd som kan hjälpa oss att förstå det som Davies kallar ”en djup gåta”. Paulus visar på vilket sätt Gud har uppenbarat sig för oss människor: ”Det som kan vara känt om Gud är uppenbart bland dem [”människor som undertrycker sanningen”]; Gud har ju gjort det uppenbart för dem. Hans osynliga egenskaper ses nämligen tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda, ja, hans eviga makt och gudomlighet, så att de är oursäktliga.” (Romarna 1:18–20)a Ja, den oändliga mångfalden livsformer, deras ofattbart komplicerade beskaffenhet och deras utsökta formgivning bör få en ödmjuk och vördnadsfull person att inse att det finns en överlägsen kraft eller intelligens som vida överträffar allt som människan någonsin kan tänka sig. — Psalm 8:3, 4.

Det Paulus vidare säger beträffande dem som inte vill tro på Gud ger anledning till eftertanke: ”Fastän de påstod att de var visa, blev de dåraktiga ... [och] utbytte Guds sanning mot lögnen och dyrkade det skapade och ägnade detta helig tjänst i stället för Skaparen, som är välsignad för evigt. Amen.” (Romarna 1:22, 25) De som dyrkar ”naturen” och förkastar Gud är verkligen inte visa från Jehovas synpunkt sett. De sitter fast i ett moras av motstridiga evolutionistiska teorier och har tillslutit sina ögon för Skaparen och hans ytterst komplicerade och formfulländade skapelse.

En ”monstruös följd av slumpar”

Aposteln Paulus skrev också: ”Utan tro är det för övrigt omöjligt att behaga honom [Gud] väl, ty den som närmar sig Gud måste tro att han är till och att han blir deras belönare som uppriktigt söker honom.” (Hebréerna 11:6) En tro som är grundad på exakt kunskap och inte på lättrogenhet kan hjälpa oss att förstå varför vi människor finns till. (Kolosserna 1:9, 10) Men man måste sannerligen vara lättrogen för att acceptera vissa forskares påståenden om att livet har uppkommit genom en lycklig slump, ”som om vi hade vunnit en miljon dollar på lotteri en miljon gånger i rad”.

Den brittiske forskaren Fred Hoyle har framlagt teorier om att kärnreaktioner som gav upphov till två grundämnen som är nödvändiga för allt liv, nämligen kol och syre, framställde relativt väl avvägda mängder av dessa grundämnen enbart av en lycklig tillfällighet.

Hoyle ger ännu ett exempel: ”Om protonens och elektronens sammanlagda massa plötsligt skulle bli lite större i stället för lite mindre än neutronens massa, skulle resultatet bli förödande. ... Alla väteatomer i hela universum skulle omedelbart sönderfalla i neutroner och neutriner, och solen, som inte längre hade något kärnbränsle, skulle slockna och kollapsa.” Samma sak skulle ske med alla de andra miljontals stjärnorna i universum.

Hoyle säger vidare: ”Listan över ... till synes slumpvisa händelser av icke-biologisk natur, utan vilka organiskt och därmed också mänskligt liv inte skulle kunna existera, är lång och imponerande.” Han tillägger: ”Sådana egenskaper tycks löpa genom naturens vävnad som en tråd av lyckliga tillfälligheter. Men det finns så många av dessa märkliga sammanträffanden som är nödvändiga för livet att någon form av förklaring tycks krävas för att svara för dem.” — Kursiverat av oss.

Hoyle säger också: ”Problemet är att avgöra huruvida dessa till synes slumpmässiga samspel verkligen är slumpmässiga eller inte och följaktligen också huruvida livet självt har uppkommit av en slump eller inte. Ingen vetenskapsman tycker om att ställa sådana frågor, men de måste ändå ställas. Skulle det kunna vara så att en medveten intelligens ligger bakom?”

Paul Davies skriver: ”Hoyle var så imponerad av denna ’monstruösa följd av slumpar’ att han kände sig tvungen att anmärka att det var som om ’kärnfysikens lagar med avsikt utformats med hänsyn till de följder de har inuti stjärnorna’.” Vem eller vad bär ansvaret för denna ”monstruösa följd av [lyckliga] slumpar”? Vem eller vad har frambringat detta lilla stoftkorn i universum, planeten jorden, som myllrar av ett nästan oändligt antal utsökt formade växter och djur?

Bibelns svar

För omkring tre tusen år sedan skrev psalmisten vördnadsfullt: ”Hur många är inte dina verk, o Jehova! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har frambringat. Vad detta hav beträffar, så stort och vidsträckt, där finns det djur som rör sig — utan tal, levande skapelser, både små och stora.” — Psalm 104:24, 25.

Aposteln Johannes sade: ”Du är värdig, Jehova, ja vår Gud, att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat alla ting, och på grund av din vilja var de till och blev de skapade.” (Uppenbarelseboken 4:11) Livet är inte resultatet av en blind slump, av något slags kosmiskt lotteri som råkade skaka fram vinster åt miljontals livsformer.

Den enkla sanningen är den att Gud ”har skapat alla ting, och på grund av ... [hans] vilja var de till och blev de skapade”. Jesus Kristus själv sade till fariséerna: ”Har ni inte läst att han som skapade dem från början gjorde dem till mankön och kvinnkön?” Och Jesus kände verkligen Skaparen! Han hade under skapelsen varit vid Jehovas sida som en mästerlig arbetare. — Matteus 19:4; Ordspråken 8:22–31.

Det krävs emellertid tro och ödmjukhet för att förstå och godta denna grundläggande sanning om Skaparen. Denna tro är inte någon blind lättrogenhet. Den grundar sig på synbara, konkreta bevis. Ja, Guds ”osynliga egenskaper ses ... tydligt alltifrån världens skapelse”. — Romarna 1:20.

Med den begränsade kunskap som vi människor har kan vi inte förklara hur Gud gick till väga när han skapade. Vi bör därför inse att vi för närvarande inte kan veta eller förstå allting om livets uppkomst. Vi blir påminda om detta när vi läser Jehovas egna ord: ”Era tankar är inte mina tankar, inte heller är mina vägar era vägar. ... Ty liksom himlarna är högre än jorden, så är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar.” — Jesaja 55:8, 9.

Valet är ditt. Du kan tro på en blind och slumpartad evolution, som bygger på en oändlig rad lyckliga tillfälligheter, eller också kan du tro på en intelligent Skapare och Formgivare, Jehova Gud. Den inspirerade profeten sade med rätta: ”Jehova, Skaparen av jordens yttersta ändar, är en Gud till obestämd tid. Han blir inte trött eller utmattad. Det går inte att utforska hans förstånd.” — Jesaja 40:28.

Vad väljer du? Ditt val kommer att ha stor betydelse för ditt framtida liv. Om evolutionsteorin var sann, skulle döden innebära total förintelse, trots de bestickande argument och labyrintiska resonemang som framförs av teologer som försöker föra in begreppet ”själ” i evolutionsteorin.b Men människan har ingen odödlig själ som kan lindra tanken på dödens oundviklighet. — 1 Moseboken 2:7; Hesekiel 18:4, 20.

Om vi godtar Bibeln som sann och inser att den levande Guden är alltings Skapare, har vi löfte om en uppståndelse till evigt liv, fullkomligt liv, på en jord som återställts till sitt ursprungliga tillstånd av balans och harmoni. (Johannes 5:28, 29) Vad väljer du att tro på? På Darwins spekulativa evolutionsteori? Eller på Skaparen, som har ett uppsåt med sin skapelse och kommer att förverkliga detta uppsåt?c

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 14]

En del evolutionister hävdar faktiskt att vår tillvaro här på jorden är resultatet av en lycklig slump, ”som om vi hade vunnit en miljon dollar på lotteri en miljon gånger i rad”.

[Ruta/Bild på sidan 15]

Oändlig variation och formfulländning

Insekter ”Vetenskapsmän upptäcker varje år mellan 7.000 och 10.000 nya insektsarter”, uppger The World Book Encyclopedia. Ändå kan det finnas ”mellan 1 och 10 miljoner arter som fortfarande inte är upptäckta”. Guardian Weekly citerar en artikel i den franska dagstidningen Le Monde, i vilken författaren, Catherine Vincent, säger att de arter som finns dokumenterade representerar ”en ynkligt liten siffra i jämförelse med det verkliga antalet ... som beräknas ligga någonstans mellan 5 och otroliga 50 miljoner”.

Tänk på alla de fantastiska insekter som finns på jorden — bin, myror, getingar, fjärilar, kackerlackor, nyckelpigor, eldflugor, termiter, malar, husflugor, trollsländor, myggor, silverfiskar, gräshoppor, löss, syrsor och loppor — för att bara nämna några få exempel! Listan tycks kunna göras hur lång som helst.

Fåglar Vad sägs om en fågel som inte väger mer än cirka 15 gram? ”Tänk dig att den färdas över 16.000 kilometer varje år, från trädgränsen uppe i Alaska till Sydamerikas regnskogar och sedan tillbaka igen. Den glider fram över skogklädda bergmassiv, stryker förbi storstädernas skyskrapor och flyger långa sträckor över öppet vatten i Atlanten och Mexikanska golfen.” Vad är det för en märklig fågel? ”Den lilla vitkindade skogssångaren Dendroica striata, ett energiknippe vars flyttbedrifter är praktiskt taget oöverträffade bland Nordamerikas landfåglar.” Återigen kan vi ställa oss frågan: Är denna lilla fågel ett resultat av tusentals slumpvisa händelser i naturen som råkade bli lyckosamma, eller är den ett under av intelligent formgivning?

Det finns också fåglar som tycks ha en oändlig mängd sånger på sin repertoar, till exempel näktergalen, som är välkänd i hela Europa och i delar av Afrika och Asien för sina vackra drillar; den nordliga härmtrasten, som är ”en skicklig imitatör och inflikar inlärda fraser i sina sångnummer”, och den australiska praktlyrfågeln, som har en ”högt utvecklad sång med inslag av förvånansvärt skickliga imitationer”. — Birds of the World.

Förutom dessa exempel finns det också många fåglar vars fjäderskrud gör oss stumma av förundran. Många är dessutom oerhört skickliga vävare och byggmästare, oavsett om de bygger sina bon på marken, på klipphällar eller uppe i träd. En sådan nedärvd vishet kan inte undgå att göra intryck på ödmjuka människor. Hur kom detta till? Genom en slump eller genom formgivning?

Människohjärnan ”Det kan finnas mellan tio biljoner och ett hundra biljoner synapser i hjärnan, som var och en fungerar som en liten dator som registrerar signaler i form av elektriska impulser.” (The Brain) Vi har en tendens att ta hjärnans fantastiska egenskaper för självklara, men i själva verket är det en hel värld av ytterst invecklad beskaffenhet som ligger innesluten och skyddad i kraniet. Hur har vi människor fått detta organ, som gör det möjligt för oss att tänka och resonera och tala tusentals språk? Genom miljontals lyckliga sammanträffanden? Eller genom intelligent formgivning?

[Diagram på sidorna 16, 17]

Förenklad schematisk teckning av hjärnan sedd utifrån

Sensoriska barken

Analyserar sensoriska impulser från hela kroppen

Nackloben

Bearbetar synintryck

Lillhjärnan

Kontrollerar balans och koordination

Premotoriskt centrum

Kontrollerar muskelkoordinationen

Motoriskt centrum

Hjälper till att kontrollera viljestyrda rörelser

Pannloben

Hjälper till att kontrollera tankeverksamhet, känslor, tal och rörelser

Tinningloben

Bearbetar ljud; kontrollerar vissa delar av inlärning, minne, språk och känslor

[Diagram på sidan 16]

Axonets yttersta del

Transmittorsubstanser

Dendrit

Synaps

[Diagram på sidorna 16, 17]

Nervcell

Dendriter

Axon

Dendriter

Synaps

Nervcell

Axon

”Det kan finnas mellan tio biljoner och ett hundra biljoner synapser i hjärnan, som var och en fungerar som en liten dator som registrerar signaler i form av elektriska impulser.” — THE BRAIN

[Bildkälla på sidan 13]

Månen och planeterna: NASA photo