Stå fasta för gudagiven frihet!
”Till en sådan frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta, och låt er inte sättas fast i ett slavok igen.” — GALATERNA 5:1.
1, 2. Hur gick gudagiven frihet förlorad?
JEHOVAS folks medlemmar är fria. Men de söker inte oberoende från Gud, eftersom det skulle innebära slaveri under Satan. De uppskattar sitt nära förhållande till Jehova och gläds över den frihet han ger dem.
2 Våra första föräldrar, Adam och Eva, förlorade sin gudagivna frihet genom att de syndade och blev slavar under synden, döden och djävulen. (1 Moseboken 3:1—19; Romarna 5:12) Ja, Satan förde ju in hela världen på en syndig väg till tillintetgörelse! Men de som står fasta för gudagiven frihet vandrar på vägen till evigt liv. — Matteus 7:13, 14; 1 Johannes 5:19.
Frihet från slaveri
3. Vilket hopp gav Gud i Eden?
3 Jehova avsåg att låta människor som ärade hans namn bli fria från slaveriet under Satan och synden och döden. Det hoppet gavs, när Gud sade följande till den orm som Satan använde i Eden: ”Jag kommer att sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Han kommer att krossa huvudet på dig, och du kommer att krossa hälen på honom.” (1 Moseboken 3:14, 15, NW) Jesus Kristus, Säden från Jehovas himmelska organisation, fick sin häl krossad när han dog på pålen, men Gud tillhandahöll därigenom ett lösenoffer för att befria den troende mänskligheten från synd och död. (Matteus 20:28; Johannes 3:16) Och Jesus kommer med tiden att krossa huvudet på Satan, den ursprunglige ormen. — Uppenbarelseboken 12:9.
4. Vilken frihet åtnjöt Abraham, och vad lovade Jehova honom?
4 Omkring 2.000 år efter det att löftet i Eden hade getts lydde ”Jehovas vän”, Abraham, Gud och lämnade staden Ur för att bege sig till en annan ort. (Jakob 2:23; Hebréerna 11:8) Han fick därigenom gudagiven frihet och levde inte längre som slav under Satans värld av falsk religion, korrumperad politik och girig kommersialism. Till profetian i Eden fogade Gud nu löften om att alla familjer och nationer skulle välsigna sig genom Abraham och dennes Säd. (1 Moseboken 12:3; 22:17, 18; NW) Eftersom Abraham ”satte tro till Jehova” och Jehova tillräknade ”honom det som rättfärdighet”, var han fri från fördömelse. (1 Moseboken 15:6, NW) I våra dagar skänker ett nära förhållande till Jehova också gudagiven frihet från fördömelse och från slaveri under den värld som ligger i Satans våld.
Ett gripande symboliskt drama
5. Med vilka omständigheter var Isaks födelse förknippad?
5 För att Abraham skulle kunna få en säd erbjöd hans ofruktsamma hustru, Sara, honom sin tjänsteflicka, Hagar, som barnaföderska. Genom henne blev Abraham far till Ismael, men Gud lät inte Ismael bli den utlovade säden. När Abraham var 100 år och Sara var 90 år, gjorde Jehova det i stället möjligt för dem att få en son som fick namnet Isak. När Ismael gjorde narr av Isak, skickades Hagar och hennes son i väg, och därigenom lämnades Abrahams son med den fria kvinnan Sara som Abrahams obestridda säd. Likt Abraham utövade Isak också tro och åtnjöt gudagiven frihet. — 1 Moseboken 16:1—16; 21:1—21; 25:5—11.
6, 7. Vad hade falska lärare fått vissa kristna i Galatien att tro, men vad förklarade aposteln Paulus?
6 Dessa händelser förebildade sådant som är av stor betydelse för personer som älskar gudagiven frihet. Detta påpekade aposteln Paulus i det brev som han omkring åren 50—52 v.t. skrev till församlingarna i Galatien. Den styrande kretsen hade då beslutat att de kristna inte behövde omskäras. Men falska lärare hade fått några av galaterna att tro att detta var ett absolut nödvändigt inslag i kristendomen.
7 Paulus talade om följande för galaterna: En person förklaras rättfärdig genom tro på Kristus och inte genom gärningar enligt den mosaiska lagen. (1:1—3:14) Lagen gjorde inte det löfte som var förknippat med det abrahamitiska förbundet ogiltigt, utan gjorde överträdelserna påtagliga och tjänade som en uppfostrare som ledde till Kristus. (3:15—25) Genom sin död befriade Jesus dem som var under lag och gjorde det möjligt för dem att bli Guds söner. Att återgå till att ge akt på dagar, månader, särskilda tider och år skulle därför innebära att återvända till slaveri. (4:1—20) Paulus skrev därefter:
8, 9. a) Förklara helt kort och med egna ord det som Paulus säger i Galaterna 4:21—26. b) Vem och vad förebildade Abraham och Sara i detta symboliska drama, och vem är den utlovade Säden?
8 ”Säg mig, ni som vill vara under lag: Hör ni inte lagen? Det är till exempel skrivet att Abraham fick två söner, en [Ismael] med tjänsteflickan [Hagar] och en [Isak] med den fria kvinnan [Sara]; men den med tjänsteflickan var i själva verket född på köttets sätt, den med den fria kvinnan däremot på grund av ett löfte. Detta är ett symboliskt drama; dessa kvinnor betyder nämligen två förbund, det ena [lagförbundet] från berget Sinai [där Gud invigde det förbundet med israeliterna], som föder barn till slaveri; det är Hagar. [Det andra förbundet var det som slöts med Abraham om hans säd.] Denna Hagar betyder då Sinai, ett berg i Arabien, och hon svarar mot det nuvarande Jerusalem, för det är i slaveri med sina barn [avkomlingar av Abraham, Isak och Jakob]. Men Jerusalem där ovan är fritt, och det är vår moder.” — Galaterna 4:21—26.
9 I detta symboliska drama var Abraham en bild av Jehova. ”Den fria kvinnan”, Sara, var en bild av Guds ”kvinna” eller heliga universella organisation. Den frambringade Kristus, den symboliska kvinnans och den större Abrahams säd. (Galaterna 3:16) För att visa människor hur de skulle kunna befrias från oren tillbedjan och från synden och Satan undervisade Jesus om sanningen och avslöjade falsk religion, men eftersom Jerusalem och hennes barn förkastade Jesus, förblev de i religiöst slaveri. (Matteus 23:37, 38) Jesu judiska efterföljare blev fria från lagen, som avslöjade att de var slavar under ofullkomlighet, synd och död. De människor som tar emot Jesus som den som är född av Guds ”kvinna” till att bli den messianske kung och befriare som predikar frihet för de fångna blir verkligen fria! — Jesaja 61:1, 2; Lukas 4:18, 19.
Undvik ett förslavande ok
10, 11. Från vilket slavok har Kristus befriat sina efterföljare, och vilka paralleller kan man se i våra dagar?
10 Till dem som tillsammans med Kristus, den större Isak, utgör Abrahams säd skriver Paulus följande: ”Jerusalem där ovan är fritt, och det är vår moder. ... Vi, bröder, är barn som hör löftet till på samma sätt som Isak var. Men alldeles som på den tiden den som var född på köttets sätt [Ismael] började förfölja den som var född på andens sätt [Isak], så är det också nu. ... Vi [är] inte en tjänsteflickas barn, utan den fria kvinnans. Till en sådan frihet [från lagen] har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta, och låt er inte sättas fast i ett slavok igen.” — Galaterna 4:26—5:1.
11 Jesu efterföljare skulle ha satts fast i ett slavok, om de hade underkastat sig lagen. I våra dagar är den falska religionen ett förslavande ok, och kristenheten motsvarar det forntida Jerusalem och dess barn. Men de smorda är barn till Jerusalem där ovan, Guds fria himmelska organisation. De och deras medtroende med ett jordiskt hopp är inte någon del av denna världen och är inte i slaveri under Satan. (Johannes 14:30; 15:19; 17:14, 16) Låt oss, befriade genom sanningen och Jesu offer, stå fasta för vår gudagivna frihet.
Att ta ståndpunkt för den gudagivna friheten
12. Vilken kurs tar de troende, och vad skall vi nu dryfta?
12 Miljontals människor åtnjuter nu frihet som Jehovas vittnen, och man studerar Bibeln med miljontals andra. Många av dessa är ”inordnade rätt för evigt liv”. När de blir troende kommer de att ta ståndpunkt för gudagiven frihet genom att bli döpta. (Apostlagärningarna 13:48; 18:8) Men vilka steg föregår då kristet dop?
13. Vilket förhållande råder mellan kunskap och dop?
13 Innan en person blir döpt måste han skaffa sig exakt kunskap i Bibeln och handla enligt den. (Efesierna 4:13) Jesus sade därför till sina efterföljare: ”Gå ... och gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn och lär dem att hålla allt som jag har befallt er.” — Matteus 28:19, 20.
14. Vilken kunskap måste man ha för att kunna bli döpt i Faderns, Sonens och den heliga andens namn?
14 Att bli döpt i Faderns namn innebär att erkänna Jehovas ställning och myndighet som Gud, Skapare och universums suverän. (1 Moseboken 17:1; 2 Kungaboken 19:15; Uppenbarelseboken 4:11) Dop i Sonens namn kräver att man erkänner Kristi ställning och myndighet som en upphöjd andeskapelse, den messianske kungen, och den genom vilken Gud har tillhandahållit ”en motsvarande lösen”. (1 Timoteus 2:5, 6; Daniel 7:13, 14; Filipperna 2:9—11) En person som blir döpt i den heliga andens namn erkänner att den är Jehova Guds verksamma kraft, som han använde i skapelsen, till att inspirera bibelskribenterna och på andra sätt. (1 Moseboken 1:2; 2 Petrus 1:21) Det finns naturligtvis mycket mer att lära om Gud, Kristus och den heliga anden.
15. Varför måste en person utöva tro innan han blir döpt?
15 Före dopet måste en person utöva tro grundad på exakt kunskap. ”Utan tro är det ... omöjligt att behaga honom [Jehova] väl.” (Hebréerna 11:6) En person som utövar tro på Gud, Kristus och Guds uppsåt kommer att vilja bli ett Jehovas vittne, leva i enlighet med Guds ord och ha en meningsfull andel i predikandet av de goda nyheterna. Han kommer att tala om Jehovas kungaväldes härlighet. — Psalm 145:10—13, NW; Matteus 24:14.
16. Vad är sinnesändring, och vilket samband har den med det kristna dopet?
16 Sinnesändring är en annan nödvändig förutsättning för dop. Att ändra sinne innebär att ”på grund av ånger eller otillfredsställelse ändra sitt sinne med avseende på ett tidigare (eller planerat) handlande eller uppförande” eller att ”känna ånger, förkrosselse eller samvetskval över vad man har gjort eller har underlåtit att göra”. Judarna under det första århundradet behövde ändra sinne i fråga om sina synder mot Jesus Kristus. (Apostlagärningarna 3:11—26) Somliga troende i Korint ändrade sinne när det gällde otukt, avgudadyrkan, äktenskapsbrott, homosexualitet, stöld, girighet, dryckenskap, smädelse och utpressning. Detta ledde till att de ”tvättades rena” i Jesu blod, ”helgades”, såsom de som avskildes för Jehovas tjänst, och ”förklarades rättfärdiga” i Jesu Kristi namn och med Guds ande. (1 Korintierna 6:9—11) Sinnesändring är således ett steg mot ett gott samvete och gudagiven frihet från oroande skuldkänslor över synd. — 1 Petrus 3:21.
17. Vad innebär omvändelse, och vad kräver den av en person som planerar att bli döpt?
17 En person måste också omvända sig innan han kan bli döpt som ett Jehovas vittne. För en person som ändrar sinne äger omvändelsen rum då han förkastar sin felaktiga kurs och bestämmer sig för att göra det som är rätt. De hebreiska och grekiska verb som har avseende på omvändelse betyder ”vända tillbaka, vända om eller återvända”. När dessa ord används i en god andlig betydelse, betyder de att man från att ha varit inne på en felaktig kurs vänder sig till Gud. (1 Kungaboken 8:33, 34) Omvändelse kräver ”gärningar som svarar mot sinnesändringen”, att man gör det som Gud befaller, överger falsk religion och utan att vika av riktar sitt hjärta mot Jehova så att man endast tjänar honom. (Apostlagärningarna 26:20; 5 Moseboken 30:2, 8, 10; 1 Samuelsboken 7:3) Detta kräver ”ett nytt hjärta och en ny ande”, ett förändrat tänkesätt, sinnelag och mål i livet. (Hesekiel 18:31) Den nya personlighet som blir följden ersätter ogudaktiga karaktärsdrag med gudaktiga egenskaper. (Kolosserna 3:5—14) Ja, sann sinnesändring får verkligen en person att ”vända om”. — Apostlagärningarna 3:19.
18. Varför skall man överlämna sig åt Gud i bön, och vad är innebörden i detta steg?
18 Överlämnande åt Gud i bön måste föregå dopet. (Jämför Lukas 3:21, 22.) Överlämnande innebär ett avskiljande för ett heligt syfte. Detta steg är så viktigt att vi i bön till Gud bör uttrycka vårt beslut att ägna honom odelad hängivenhet och tjäna honom för evigt. (5 Moseboken 5:8, 9; 1 Krönikeboken 29:10—13; NW) Vi överlämnar oss naturligtvis inte åt ett arbete, utan åt Gud själv. Den saken klargjordes vid begravningen av Sällskapet Vakttornets förste president, Charles Taze Russell. Vid det tillfället år 1916 sade Sällskapets dåvarande sekreterare och kassaförvaltare, W. E. Van Amburgh, följande: ”Detta stora världsvida verk är inte en enda människas verk. Det är alldeles för stort för det. Det är Guds verk, och det förändras inte. Gud har använt många tjänare i det flydda, och han kommer utan tvivel att använda många i framtiden. Vi har inte vigt oss [överlämnat oss] åt en människa eller åt en människas verk, utan åt att göra Guds vilja, så som han kommer att uppenbara den för oss genom sitt ord och sin försyns ledning. Gud sitter fortfarande vid rodret.” Men vad mer måste man göra i förbindelse med sitt överlämnande åt Gud?
19. a) Hur visar en person offentligt att han har överlämnat sig åt Jehova? b) Vad är vattendopet en symbol av?
19 Dopet är ett offentligt bevis på att en person har överlämnat sig åt Jehova. Dopet är en symbol som visar att den person som underkastar sig nedsänkning i vatten utan förbehåll har överlämnat sig åt Jehova Gud genom Jesus Kristus. (Jämför Matteus 16:24.) När en dopkandidat begravs under vatten och därefter lyfts upp ur det, dör han symboliskt talat i förhållande till sin tidigare livskurs och reses upp till ett nytt levnadssätt, till att nu oförbehållsamt göra Guds vilja. (Jämför Romarna 6:4—6.) När Jesus blev döpt, framställde han sig oförbehållsamt för sin himmelske Fader. (Matteus 3:13—17) Och Bibeln visar gång på gång att troende som uppfyller kraven för detta bör bli döpta. (Apostlagärningarna 8:13; 16:27—34; 18:8) För att bli ett Jehovas vittne i våra dagar måste därför en person vara en troende som verkligen utövar tro och blir döpt. — Jämför Apostlagärningarna 8:26—39.
Stå fasta!
20. Nämn exempel på personer i Bibeln som bevisar att vi kommer att bli välsignade för att vi som döpta Jehovas vittnen tar ståndpunkt för gudagiven frihet.
20 Om du har tagit fast ståndpunkt för gudagiven frihet genom att bli ett döpt Jehovas vittne, kommer Jehova att välsigna dig precis som han har välsignat sina tjänare i det flydda. Jehova välsignade till exempel den åldrige Abraham och den åldriga Sara med en gudfruktig son, Isak. Genom tro valde profeten Mose att hellre bli illa behandlad tillsammans med Guds folk ”än att ha den tillfälliga njutningen av synd, eftersom han höll den Smordes [eller Kristi] smälek [den smälek det innebar att vara en forntida förebild till den Smorde] för en större rikedom än Egyptens skatter”. (Hebréerna 11:24—26) Jehova gav Mose privilegiet att få leda israeliterna ut ur slaveriet i Egypten. Och på grund av att han troget tjänade Gud kommer han att uppväckas och få tjäna som en av ”furstarna på hela jorden” under den större Mose, Jesus Kristus. — Psalm 45:17, NW; 5 Moseboken 18:17—19.
21. Vilka uppmuntrande exempel på gudaktiga kvinnor i forntiden nämns?
21 Överlämnade kristna i våra dagar kan också få uppmuntran av att tänka på kvinnor som blev verkligt fria och glada. Bland dessa var moabitiskan Rut, som både fick uppleva den hjärtesorg det innebär att bli änka och den glädje som den gudagivna friheten från falsk religion skänker. Hon övergav sitt folk och sina gudar och höll sig till sin svärmor, Noomi, som också var änka. Rut sade: ”Dit du går vill också jag gå, och där du stannar vill också jag stanna. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud.” (Rut 1:16) Som hustru till Boas blev Rut mor till Davids farfar, Obed. (Rut 4:13—17) Ja, Jehova gav denna ödmjuka icke-israelitiska kvinna ”full lön” genom att låta henne bli stammoder till Jesus, Messias! (Rut 2:12) Hur glad kommer inte Rut att bli, när hon får uppstå och får veta att hon hade ett sådant privilegium! Och eftersom både den före detta skökan Rahab, som befriades från omoraliskhet och falsk tillbedjan, och den syndande men ångerfulla Bat-Seba vid uppståndelsen också kommer att få reda på att Jehova lät dem få bli stammödrar till Jesus Kristus, kommer deras hjärtan säkert att också fyllas av en liknande glädje. — Matteus 1:1—6, 16.
22. Vad skall vi behandla i följande artikel?
22 Vi skulle kunna hålla på länge och räkna upp sådana som fått gudagiven frihet. Deras antal inbegriper till exempel de trons män och kvinnor som finns omnämnda i Hebréerna, kapitel 11. De utstod vedermödor och blev misshandlade, ”och världen var dem inte värdig”. Lägg till deras antal Kristi lojala efterföljare under det första århundradet och andra trogna personer sedan dess, inbegripet de miljoner som nu tjänar Jehova som hans vittnen. Och om du tillsammans med dem har tagit ståndpunkt för gudagiven frihet, har du, som vi skall se i följande artikel, många orsaker till glädje.
◻ Vilket hopp gav Gud, när den gudagivna friheten gick förlorad?
◻ Från vilket ”slavok” befriade Kristus sina efterföljare?
◻ Vilka steg föregår dopet som ett Jehovas vittne?
◻ Vilka exempel från Bibeln bevisar att vi kommer att bli välsignade för att vi tar ståndpunkt för gudagiven frihet?
[Frågor]
[Bild på sidan 16]
Vet du vilka steg som föregår dopet som ett Jehovas vittne?