Kapitel 33

Den beryktade skökan blir dömd

Syn 11 Uppenbarelseboken 17:1–18

Innehåll: Det stora Babylon rider på ett scharlakansrött vilddjur, som slutligen vänder sig mot henne och gör henne öde

Tid för uppfyllelsen: Från och med år 1919 till den stora vedermödan

1. Vad uppenbarar en av de sju änglarna för Johannes?

JEHOVAS rättfärdiga förbittring måste gjutas ut fullständigt, med sju skålar! När den sjätte ängeln tömde sin skål på platsen för det forntida Babylon, var det en passande symbol av de hemsökelser som drabbar det stora Babylon, medan händelserna snabbt rör sig mot det slutliga kriget vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 16:1, 12, 16) Det är antagligen samme ängel som nu uppenbarar varför och hur Jehova verkställer sina rättmätiga domar. Johannes slås av förundran vid det som han härnäst får höra och se: ”Och en av de sju änglar som hade de sju skålarna kom och talade med mig och sade: ’Kom, jag skall visa dig domen över den stora skökan som sitter på många vatten; med henne har jordens kungar begått otukt, medan de som bor på jorden blev berusade av hennes otukts vin.’” – Uppenbarelseboken 17:1, 2.

2. Vilka bevis finns det för att ”den stora skökan” a) inte är det forntida Rom? b) inte är en bild av affärsvärlden? c) är en religiös företeelse?

² ”Den stora skökan”! Varför används en så chockerande benämning? Vem är hon? Somliga har identifierat den här symboliska skökan med det forntida Rom. Men Rom var ett politiskt välde. Skökan begår otukt med jordens kungar, bland vilka uppenbarligen Roms kungar ingår. För övrigt sägs det att ”jordens kungar” efter hennes tillintetgörelse sörjer hennes bortgång. Följaktligen kan hon inte vara något politiskt välde. (Uppenbarelseboken 18:9, 10) Eftersom hon därtill också sörjs av jordens köpmän, kan hon inte vara någon bild av affärsvärlden. (Uppenbarelseboken 18:15, 16) Vi läser emellertid att ”alla nationer blev vilseledda” av hennes ”utövande av spiritism”. (Uppenbarelseboken 18:23) Detta klargör att den stora skökan måste vara en världsomfattande religiös företeelse.

3. a) Varför måste den stora skökan symbolisera mer än den romersk-katolska kyrkan eller till och med hela kristenheten? b) Vilka babyloniska läror kan man träffa på i de flesta orientaliska religioner såväl som i kristenhetens sekter? c) Vad erkände den romersk-katolske kardinalen John Henry Newman i fråga om ursprunget till många av kristenhetens läror, ceremonier och sedvänjor? (Se fotnoten.)

³ Vad är hon för en religiös företeelse? Är hon den romersk-katolska kyrkan, som vissa har velat göra gällande? Eller är hon hela kristenheten? Nej, hon måste vara större än så, om hon skall kunna vilseleda alla nationer. Hon är i själva verket hela världsväldet av falsk religion. Att hon har sitt ursprung i Babylons mysterier visas av att många babyloniska läror och sedvänjor är vanligt förekommande i religionerna runt om i världen. Sådana läror som att människan har en inneboende odödlig själ, att det finns ett pinohelvete och triader av gudar kan man träffa på i de flesta orientaliska religioner såväl som i kristenhetens sekter. Den falska religionen, som för mer än 4.000 år sedan uppstod i den forntida staden Babylon, har utvecklats till den nutida mastodontlika organisation som så träffande kallas det stora Babylon.a Men varför beskrivs religionen med den frånstötande benämningen ”den stora skökan”?

4. a) På vilka sätt begick det forntida Israel otukt? b) På vilket framträdande sätt har det stora Babylon begått otukt?

⁴ Babylon (eller Babel, som betyder ”förbistring”) nådde toppen av sin storhet på Nebukadnessars tid. Det var en religiös och politisk stat med mer än 1.000 tempel och kapell. Dess prästerskap utövade stor makt. Även om Babylon sedan länge har upphört att finnas till som en världsmakt, fortlever det religiösa stora Babylon, och efter det forntida mönstret försöker det alltjämt påverka och prägla politiska angelägenheter. Men godkänner Gud att religionen blandar sig i politik? I de hebreiska skrifterna sades Israel prostituera sig, när det beblandade sig med falsk gudsdyrkan och när det, i stället för att förtrösta på Jehova, ingick allianser med nationerna. (Jeremia 3:6, 8, 9; Hesekiel 16:28–30) Även det stora Babylon begår otukt. Det har på ett framträdande sätt gjort allt som det anser vara lämpligt i syfte att vinna inflytande och makt över de härskande kungarna på jorden. – 1 Timoteus 4:1.

5. a) Vilket rampljus tycker de religiösa prästerna om? b) Varför är önskan att få världslig bemärkthet i direkt strid med Jesu Kristi ord?

⁵ I vår tid kämpar religiösa ledare ofta för att få höga statliga befattningar, och i vissa länder deltar de i styret och innehar till och med regeringsposter. Under år 1988 ställde två välkända protestantiska prästmän upp som kandidater till presidentposten i Förenta staterna. Det stora Babylons ledare älskar att stå i rampljuset. I pressen ser man ofta bilder på dem när de sammanträffar med framstående politiker. Jesus däremot undvek politisk inblandning och sade om sina lärjungar: ”De är inte någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen.” – Johannes 6:15; 17:16; Matteus 4:8–10; se också Jakob 4:4.

Omoraliska förbindelser i vår tid

6, 7. a) Hur kom Hitlers nazistparti till makten i Tyskland? b) Hur hjälpte det konkordat som Vatikanen slöt med Nazisttyskland Hitler i hans strävan att uppnå världsherravälde?

⁶ Genom att blanda sig i politiken har den stora skökan dragit omätlig sorg över mänskligheten. Tänk till exempel på omständigheterna kring Hitlers väg till makten i Tyskland – obehagliga fakta som några skulle vilja utplåna ur historieböckerna. I maj 1924 hade nazistpartiet 32 platser i den tyska riksdagen. I maj 1928 hade antalet sjunkit till 12 platser. Men år 1930 kom den stora depressionen som uppslukade världen, och i dess kölvatten lyckades nazisterna på ett märkligt sätt återhämta sig, så att de fick 230 av 608 platser vid de tyska valen i juli 1932. Inte långt därefter kom den före detta rikskanslern Franz von Papen, som beklätts med påvlig riddartitel, till nazisternas hjälp. Enligt historiker drömde von Papen om ett nytt heligt romerskt rike. Hans egen korta ämbetsperiod som rikskansler hade varit ett misslyckande, men nu hoppades han vinna makt genom nazisterna. I januari 1933 hade han samlat stöd åt Hitler bland industrimagnaterna, och med hjälp av illistiga intriger ordnade han det så att Hitler blev Tysklands rikskansler den 30 januari 1933. Han själv gjordes till vicekansler och utnyttjades av Hitler för att vinna stöd i de katolska delarna av Tyskland. Inom två månader efter maktövertagandet upplöste Hitler riksdagen, skickade tusentals oppositionsledare till koncentrationslägren och påbörjade en öppen förföljelsekampanj mot judarna.

⁷ Den 20 juli 1933 visade Vatikanen sitt intresse för nazisternas ökande makt genom att kardinal Pacelli (sedermera påven Pius XII) i Rom undertecknade ett konkordat mellan Vatikanen och Nazisttyskland. von Papen undertecknade dokumentet som Hitlers representant, och Pacelli tilldelade von Papen den höga påvliga utmärkelsen Piusordens stora kors.b I sin bok Satan in Top Hat (Satan i cylinderhatt) skriver Tibor Koeves om detta och säger: ”Konkordatet var en stor seger för Hitler. I och med det fick han sitt första moraliska stöd från yttervärlden, och detta från den mest upphöjda källa.” Enligt konkordatet ålades Vatikanen att dra tillbaka sitt stöd från Tysklands katolska centrumparti, och på så sätt sanktionerades Hitlers enpartistyrda ”totala stat”.c Vidare sades det i artikel 14 i konkordatet: ”Utnämning av ärkebiskopar, biskopar [och liknande] skall utfärdas först sedan namnet på den utsedde kandidaten meddelats riksståthållaren i den aktuella delstaten och det fastställts att inga betänkligheter förefinnes med hänsyn till dennes allmänna politiska åsikter.” Vid slutet av år 1933 (som av påven Pius XI utropats som ett ”heligt år”) hade stödet från Vatikanen blivit en viktig faktor i Hitlers strävan att uppnå världsherravälde.

8, 9. a) Hur reagerade Vatikanen såväl som katolska kyrkan och dess präster på den nazistiska tyrannin? b) Vad sades i den skrivelse som de tyska katolska biskoparna sände ut vid början av andra världskriget? c) Vad har detta förhållande mellan religionen och politiken medfört?

⁸ Även om en handfull präster och nunnor protesterade mot Hitlers illdåd – och fick lida för det – gav Vatikanen såväl som katolska kyrkan och dess här av präster antingen aktivt eller stillatigande sitt stöd åt den nazistiska tyrannin, som de betraktade som ett bålverk mot världskommunismens frammarsch. Medan påven Pius XII själv hade det bra där borta i Vatikanen, lät han förintelsen av judarna och den grymma förföljelsen av Jehovas vittnen och andra fortgå utan att protestera. Det är ironiskt att påven Johannes Paulus II, när han besökte Tyskland i maj 1987, lovordade den antinazistiska ståndpunkt en viss uppriktig präst hade intagit. Vad gjorde de övriga tusentals tyska prästerna under Hitlers terrorvälde? Ett herdabrev som sändes ut av de tyska katolska biskoparna i september 1939 vid andra världskrigets utbrott kastar ljus över denna fråga. Däri sades bland annat: ”Vid denna avgörande tidpunkt förmanar vi våra katolska soldater att göra sin plikt i lydnad för Führern och att vara redo att offra hela sin person. Vi vädjar till de troende att förena sig i innerlig bön om att Guds försyn må välsigna detta krig med framgång.”

⁹ Sådan katolsk diplomati illustrerar det slag av otukt som religionen har bedrivit de senaste 4.000 åren, när den friat till den politiska staten i syfte att uppnå makt och vissa fördelar. Detta förhållande mellan religionen och politiken har gett upphov åt krig, förföljelse och mänskligt lidande i enorm skala. Människor kan sannerligen vara lyckliga över att Jehovas dom över den stora skökan är nära förestående. Må den snart bli verkställd!

Sitter på många vatten

10. Vad är de ”många vatten” som det stora Babylon litar på som skydd, och vad händer med dem?

¹⁰ Det forntida Babylon var beläget vid många vatten – floden Eufrat och talrika kanaler. De utgjorde ett skydd såväl som att de möjliggjorde en handel som bidrog till stadens rikedom, ända tills de en natt torkade bort. (Jeremia 50:38; 51:9, 12, 13) Även det stora Babylon litar på att ”många vatten” skall skydda och berika det. Dessa symboliska vatten är ”folk och skaror och nationer och tungomål”, det vill säga alla de tusentals miljoner människor som det har behärskat och som det har fått sitt materiella stöd ifrån. Men också dessa vatten håller på att torka bort, det vill säga dra tillbaka sitt stöd. – Uppenbarelseboken 17:15; jämför Psalm 18:5 (4); Jesaja 8:7.

11. a) Hur gjorde det forntida Babylon hela jorden drucken? b) Hur har det stora Babylon gjort hela jorden drucken?

¹¹ Vidare beskrivs forntidens Babylon som ”en gyllene bägare i Jehovas hand” – ”hon gör hela jorden drucken”. (Jeremia 51:7, NW) Det forntida Babylon tvingade intilliggande nationer att svälja uttryck för Jehovas förbittring, när det vann sina militära segrar över dem, något som gjorde dem lika svaga som druckna personer. I det avseendet var Babylon Jehovas redskap. Även det stora Babylon har vunnit segrar och blivit ett världsomfattande välde. Men det är sannerligen inte Guds redskap. Det har i stället tjänat ”jordens kungar”, med vilka det begår religiös otukt. Det har betjänat dessa kungar genom att utnyttja sina lögnaktiga läror och förslavande sedvänjor för att få folkmassorna, ”de som bor på jorden”, att förbli svaga, som om de var druckna, så att dessa passivt underkastat sig sina härskare.

12. a) På vilket sätt var en sektor av det stora Babylon i Japan ansvarig för mycket blodsutgjutelse under andra världskriget? b) På vilket sätt drog sig de ”vatten” som stödde det stora Babylon i Japan tillbaka, och vad har det fått till resultat?

¹² Det shintoistiska Japan är ett framträdande exempel på detta. Den indoktrinerade japanske soldaten betraktade det som den största ära att få ge sitt liv för kejsaren – den högste guden inom shintoismen. Under andra världskriget dog omkring 1.500.000 japanska soldater i strid. Kapitulation betraktades nästan undantagslöst som en vanära. Men till följd av Japans nederlag tvingades kejsar Hirohito avsäga sig sina anspråk på gudomlighet. Detta resulterade i att de ”vatten” som stödde den shintoistiska sektorn inom det stora Babylon märkbart drog sig tillbaka – men dessvärre först efter att shintoismen hade sanktionerat utgjutandet av hinkvis med blod på Stilla havets krigsskådeplats. Detta försvagande av shintoismens inflytande har på senare år också öppnat vägen för mer än 200.000 japaner, av vilka flertalet är före detta shintoister och buddister, att bli överlämnade och döpta tjänare åt den suveräne Herren Jehova.

Skökan rider på ett vilddjur

13. Vilken förbluffande syn får Johannes se, när ängeln i andens kraft för honom till en öken?

¹³ Vad är det mer som i profetian avslöjas om den stora skökan och hennes öde? Enligt Johannes’ skildring framträder nu ytterligare en livfull scen: ”Och han [ängeln] förde mig bort i andens kraft till en öken. Och jag fick syn på en kvinna som satt på ett scharlakansrött vilddjur, som var fullt av hädiska namn och som hade sju huvuden och tio horn.” – Uppenbarelseboken 17:3.

14. Varför är det passande att Johannes fördes till en öken?

¹⁴ Varför förs Johannes till en öken? Ett tidigare uttalande av straffdom mot det forntida Babylon beskrevs som en ”utsaga om Öknen vid havet”. (Jesaja 21:1, 9) Det här var en berättigad varning om att det forntida Babylon, trots alla sina försvarsverk av vatten, skulle bli en livlös ödemark. Därför är det passande att Johannes i sin syn förs till en öken för att bevittna det stora Babylons öde. Även hon måste bli övergiven och förödd. (Uppenbarelseboken 18:19, 22, 23) Men Johannes blir mycket förvånad över det som han får se där i öknen. Den stora skökan är inte ensam! Hon sitter på ett monstruöst vilddjur!

15. Vilka skillnader är det mellan vilddjuret i Uppenbarelseboken 13:1 och det som beskrivs i Uppenbarelseboken 17:3?

¹⁵ Det här vilddjuret har sju huvuden och tio horn. Betyder det att det är samma vilddjur som Johannes såg tidigare, som också hade sju huvuden och tio horn? (Uppenbarelseboken 13:1) Nej, de skiljer sig från varandra. Det här vilddjuret är scharlakansrött och har enligt beskrivningen, till skillnad från det tidigare vilddjuret, inga diadem. I stället för att ha hädiska namn enbart på sina sju huvuden, är det ”fullt av hädiska namn”. Men det måste ändå finnas något samband mellan det här nya vilddjuret och det förra, för likheterna mellan dem är alltför påfallande för att kunna bero på slumpen.

16. Vad är det scharlakansröda vilddjurets identitet, och vad har man sagt beträffande dess syfte?

¹⁶ Vad är då det här nya scharlakansröda vilddjuret? Det måste vara den bild av vilddjuret som frambringades på tillrådan av det anglo-amerikanska vilddjuret, det som har två horn likt ett lamm. När bilden var klar fick det tvåhornade vilddjuret ge andedräkt åt vilddjurets bild. (Uppenbarelseboken 13:14, 15) Johannes ser nu denna levande bild som andas. Den är en symbol av Nationernas förbund, som det tvåhornade vilddjuret blåste liv i år 1920. USA:s president, Wilson, drömde om att förbundet ”skulle utgöra ett forum för skipande av rättvisa för alla människor och undanröja hotet om krig för evigt”. När det efter andra världskriget återuppstod som Förenta nationerna, var dess syfte enligt stadgarna att ”upprätthålla internationell fred och säkerhet”.

17. a) På vilket sätt är det symboliska scharlakansröda vilddjuret fullt av hädiska namn? b) Vem rider på det scharlakansröda vilddjuret? c) Hur förenade sig babylonisk religion med Nationernas förbund och dess efterträdare från första början?

¹⁷ På vilket sätt är det här symboliska vilddjuret fullt av hädiska namn? På så sätt att människor har ställt upp denna multinationella avgud som ett surrogat för Guds rike – i syfte att åstadkomma det Gud säger att endast hans rike kan åstadkomma. (Daniel 2:44; Matteus 12:18, 21) Något som man slås av i Johannes’ syn är att det stora Babylon rider på det scharlakansröda vilddjuret. Precis som det framställs i profetian har babylonisk religion, i synnerhet inom kristenheten, förenat sig med Nationernas förbund och dess efterträdare. Redan den 18 december 1918 antog det organ som kallas Förbundsrådet för Kristi kyrkor i Amerika en förklaring som delvis löd: ”Ett sådant förbund är inte enbart ett politiskt hjälpmedel; det är rättare sagt det politiska uttrycket för Guds rike på jorden. ... Kyrkan kan skänka en anda av god vilja, utan vilken inget förbund av nationer kan bestå. ... Nationernas förbund har sin rot i evangelium. Det strävar efter att åstadkomma detsamma som evangelium, nämligen ’frid på jorden, till människor ett gott behag’.”

18. Hur visade kristenhetens präster sitt stöd för Nationernas förbund?

¹⁸ Den 2 januari 1919 hade tidningen San Francisco Chronicle denna förstasidesrubrik: ”Påven vädjar om att Wilsons Nationernas förbund skall antas.” Den 16 oktober 1919 undertecknade 14.450 präster inom ledande samfund en petition som lades fram för USA:s senat och som uppmanade den ”att ratificera Versaillestraktaten som inbegriper avtalet om Nationernas förbund”. Trots att USA:s senat vägrade att ratificera traktaten, fortsatte kristenhetens präster att ivra för förbundet. Hur invigdes då förbundet? Ett nyhetsmeddelande från Schweiz, daterat den 15 november 1920, löd: ”Öppnandet av Nationernas förbunds första sammankomst påannonserades klockan 11.00 denna förmiddag med klockringning i alla kyrkor i Genève.”

19. Vilket handlingssätt valde Johannesklassen, när det scharlakansröda vilddjuret framträdde?

¹⁹ Förenade sig Johannesklassen, den enda grupp på jorden som ivrigt tog emot det tillträdande messianska riket, med kristenheten i att hylla det scharlakansröda vilddjuret? Tvärtom! Söndagen den 7 september 1919 hölls vid Jehovas folks konvent i Cedar Point i Ohio det offentliga talet ”Hoppet för den betryckta mänskligheten”. Följande dag skrev tidningen Star-Journal i Sandusky att J. F. Rutherford i sitt tal till närmare 7.000 personer hade framhållit ”att Herrens misshag med visshet kommer att utgjutas över Nationernas förbund, ... eftersom prästerna – katolska såväl som protestantiska –, vilka gör anspråk på att vara Guds representanter, har övergett hans plan och uttalat sig gillande om Nationernas förbund genom att hälsa det som ett politiskt uttryck för Kristi rike på jorden”.

20. Varför var det hädiskt av prästerna att hylla Nationernas förbund som ”det politiska uttrycket för Guds rike på jorden”?

²⁰ Nationernas förbunds sorgliga misslyckande borde ha gett prästerna en fingervisning om att sådana människogjorda organ inte är någon del av Guds rike på jorden. Vilken hädelse att påstå något sådant! Det får det att se ut som om Gud medverkat till det enorma fuskverk som förbundet visade sig vara. ”Fullkomlig är hans verksamhet”, sägs det om Gud. Jehovas himmelska rike under Kristus – och inte en samling käbblande politiker, av vilka många är ateister – är det medel med vilket han kommer att införa fred och få sin vilja utförd på jorden såsom i himmelen. – 5 Moseboken 32:4, NW; Matteus 6:10.

21. Vad är det som visar att den stora skökan stöder och beundrar Nationernas förbunds efterträdare, Förenta nationerna?

²¹ Vad kan då sägas om Nationernas förbunds efterträdare, Förenta nationerna? Även den organisationen har från första början haft den stora skökan ridande på sin rygg, ja hon har varit tydligt förbunden med den och försökt styra dess öde. I samband med dess 20-årsjubileum i juni 1965, för att ta ett exempel, samlades representanter för romersk- katolska kyrkan och grekisk-ortodoxa kyrkan såväl som protestanter, judar, hinduer, buddister och muslimer – vilka sades representera två miljarder av jordens alla människor – i San Francisco för att högtidligen ge uttryck åt sitt stöd åt och sin beundran för FN. När påven Paul VI besökte FN i oktober 1965 beskrev han det som ”den största av alla internationella organisationer” och tillade: ”Folken på jorden vänder sig till Förenta nationerna som det sista hoppet om fred och endräkt.” En annan påvlig besökare, påven Johannes Paulus II, sade i ett tal inför FN i oktober 1979: ”Jag hoppas att Förenta nationerna alltid kommer att förbli det högsta forumet för fred och rättvisa.” Betecknande nog nämnde påven mycket lite om Jesus Kristus eller om Guds rike i sitt tal. I samband med hans besök i Förenta staterna i september 1987 sades det i ett reportage i The New York Times att ”Johannes Paulus talade länge och ingående om Förenta nationernas positiva roll i att befrämja ... ’ny världsvid solidaritet’”.

Ett namn, en hemlighet

22. a) Vilket slags djur har den stora skökan valt att rida på? b) Hur beskriver Johannes den symboliska skökan, det stora Babylon?

²² Aposteln Johannes får snart veta att den stora skökan har valt ett farligt djur att rida på. Men först riktas hans uppmärksamhet mot det stora Babylon självt. Hon är rikt smyckad, men usch så motbjudande hon är! ”Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och var smyckad med guld och dyrbara stenar och pärlor och hade i sin hand en gyllene bägare som var full av vämjeligheter och hennes otukts orenligheter. Och på hennes panna var det skrivet ett namn, en hemlighet: ’Det stora Babylon, modern till skökorna och till vämjeligheterna på jorden.’ Och jag såg att kvinnan var berusad av de heligas blod och av Jesu vittnens blod.” – Uppenbarelseboken 17:4–6a.

23. Vad är det stora Babylons fullständiga namn, och vad är innebörden i namnet?

²³ Enligt forntida romersk sed identifieras den här prostituerade kvinnan med att namnet står på pannan.d Det är ett långt namn: ”Det stora Babylon, modern till skökorna och till vämjeligheterna på jorden.” Namnet är ”en hemlighet”, något med dold innebörd. Men vid Guds fastställda tid kommer hemligheten att få sin förklaring. Ängeln ger i själva verket tillräckligt många upplysningar åt Johannes för att Jehovas tjänare i vår tid skall kunna urskilja den fulla innebörden i detta beskrivande namn. Vi känner igen det stora Babylon som hela den falska religionen. Det är ”modern till skökorna”, eftersom var och en av de falska religionerna i världen, däribland de många sekterna inom kristenheten, är som döttrar som efterliknar sin moder i att begå andlig otukt. Det stora Babylon är också moder till ”vämjeligheterna”, genom att det har frambringat sådan motbjudande avkomma som avgudadyrkan, spiritism, olika former av spådom, astrologi, människooffer, tempelprostitution, druckenhet till ära för falska gudar och andra vidriga sedvänjor.

24. Varför är det träffande att det stora Babylon ses vara klätt i ”purpur och scharlakan” och smyckat med ”guld och dyrbara stenar och pärlor”?

²⁴ Det stora Babylon är klätt i ”purpur och scharlakan”, de kungliga färgerna, och är smyckat med ”guld och dyrbara stenar och pärlor”. Så träffande! Tänk bara på alla de praktfulla byggnader, de unika statyer och målningar, de ovärderliga ikoner och andra religiösa inventarier såväl som de astronomiska mängder egendomar och kontanta medel som den här världens religioner har samlat på hög. Vare sig vi går till Vatikanen, till det imperium som TV-evangelisterna i Förenta staterna har byggt upp eller till de exotiska templen och helgedomarna i Orienten, så har det stora Babylon hopat – och ibland förlorat – ofattbara rikedomar.

25. a) Vad är innehållet i den ”gyllene bägare som var full av vämjeligheter” en symbol av? b) I vilket avseende är den symboliska skökan berusad?

²⁵ Titta nu på det som skökan har i handen. Johannes måste ha kippat efter andan när han fick se det – en gyllene bägare ”full av vämjeligheter och hennes otukts orenligheter”! Det här är den bägare som innehåller hennes ”otukts förbittrings vin”, med vilket hon har gjort alla nationer berusade. (Uppenbarelseboken 14:8; 17:4) Den ser dyrbar ut på utsidan, men dess innehåll är vämjeligt och orent. (Jämför Matteus 23:25, 26.) Den innehåller alla de smutsiga sedvänjor och lögner som den stora skökan har använt för att förleda nationerna och få in dem under sitt inflytande. Ännu mer upprörande är att Johannes ser skökan själv vara i ett rus, drucken av Guds tjänares blod. Längre fram står det faktiskt att ”i henne fann man blod av profeter och av heliga och av alla som blivit slaktade på jorden”. (Uppenbarelseboken 18:24) Vilken enorm blodskuld!

26. Vilka vittnesbörd finns det om det stora Babylons blodskuld?

²⁶ Under århundradenas lopp har världsväldet av falsk religion utgjutit oceaner av blod. Som exempel kan nämnas att i medeltidens Japan gjordes tempel i Kyoto om till fästningar, och krigarmunkar som åkallade ”Buddhas heliga namn” stred mot varandra tills gatorna färgades röda av blod. Under 1900-talet marscherade kristenhetens präster med arméerna i sina respektive länder, och dessa slaktade varandra, vilket ledde till att minst 100 miljoner liv gick till spillo. I oktober 1987 sade en av USA:s före detta presidenter, Nixon: ”Vårt 1900-tal har varit det blodigaste i historien. Fler människor har dödats i krigen under detta århundrade än i alla de krig som utkämpats före århundradets början.” Världens religioner får en ogynnsam dom av Gud för sin medverkan i allt detta. Jehova avskyr ”händer som utgjuter oskyldigt blod”. (Ordspråksboken 6:16, 17) Tidigare hade Johannes hört ett rop från altaret: ”Hur länge, suveräne Herre, helig och sann, skall du avhålla dig från att döma och att hämnas vårt blod på dem som bor på jorden?” (Uppenbarelseboken 6:10) Det stora Babylon, modern till skökorna och till vämjeligheterna på jorden, kommer att i hög grad beröras när det blir dags att besvara den frågan.

[Fotnoter]

I stället för att rättfärdiga sådan avgudadyrkan ger ”Jehova, den Allsmäktige”, kristna förmaningen: ”Gå ut ifrån dem och avskilj er, ... och sluta upp med att röra vid det orena.” – 2 Korintierna 6:14–18.

[Ruta på sidan 237]

Churchill avslöjar skökans otukt

I sin bok Stormmolnen hopas (1948) berättar Winston Churchill att Hitler utnämnde Franz von Papen till att som tysk minister bege sig till Wien för att ”mjuka upp och värva ledande personer inom den österrikiska politiken”. Churchill citerar vad den amerikanske ministern i Wien sade om von Papen: ”På det mest djärva och cyniska sätt ... började Papen utveckla att ... han ämnade använda sitt namn som god katolik för att vinna inflytande på sådana österrikare som kardinal Innitzer.”

Efter det att Österrike hade kapitulerat och Hitlers SA-trupper hade marscherat in i Wien, gav den katolske kardinalen Innitzer order om att alla österrikiska kyrkor skulle hissa hakkorsflaggan, ringa i kyrkklockorna och be för Adolf Hitler för att hedra hans födelsedag.

[Ruta/Bild på sidan 238]

Denna nyhet publicerades endast i första upplagan av The New York Times för 7 december 1941, samma dag som Nazisttysklands bundsförvant Japan angrep Pearl Harbor

KRIGSBÖN FÖR RIKET

Med denna rubrik inleddes en artikel i första upplagan av The New York Times den 7 december 1941, i vilken det bland annat sades: ”Katolska biskopar i Fulda ber om välsignelse och seger. ... De tyska katolska biskoparna som samlats till konferens i Fulda har rekommenderat införandet av en speciell ’krigsbön’ som skall läsas upp i början och slutet av alla gudstjänster. I den anropas Försynen om att välsigna de tyska trupperna med seger och att skydda alla soldaters liv och hälsa. Biskoparna uppmanade dessutom katolska präster att minst en söndag i månaden hålla en särskild minnespredikan för tyska soldater ’på land, till sjöss och i luften’.”

Artikeln togs bort ur senare upplagor av tidningen. Den 7 december 1941 var den dag då Nazisttysklands bundsförvant, Japan, attackerade USA:s flotta i Pearl Harbor.

[Ruta på sidan 244]

”Hädiska namn”

När det tvåhornade vilddjuret efter första världskriget förespråkade Nationernas förbund, försökte dess många religiösa älskare omedelbart att ge sitt religiösa godkännande åt detta initiativ. Till följd av det blev den nya fredsorganisationen ”full av hädiska namn”.

”Kristendomen kan erbjuda det goda anseende som är styrkan bakom Nationernas förbund, så att avtalet förvandlas från en papperslapp till ett redskap för Guds rike.” – The Christian Century, USA, 19 juni 1919, sidan 15.

”Syftet med Nationernas förbund är att vidareutveckla de internationella förbindelserna enligt det mönster som Guds rike, såsom en världsordning av god vilja, utgör. ... Det är det alla kristna ber om när de säger: ’Tillkomme ditt rike.’” – The Christian Century, USA, 25 september 1919, sidan 7.

”Kittet som sammanbinder Nationernas förbund är Kristi blod.” – Doktor Frank Crane, protestantisk präst, USA.

”Kyrkomötet [som hölls av USA:s kongregationalistiska samfund] stöder avtalet [om Nationernas förbund] som det enda nu tillgängliga politiska redskap varigenom Jesu Kristi Ande kan få större spelrum när den verkar i nationernas angelägenheter.” – The Congregationalist and Advance, USA, 6 november 1919, sidan 642.

”Konferensen utgör en maning till alla metodister att med kraft upprätthålla och främja dessa ideal [Nationernas förbunds], så som de kommer till uttryck i föreställningen om Gud Fadern och Guds jordiska barn.” – The Wesleyan Methodist Church, Storbritannien.

”När vi betraktar de ambitioner, de möjligheter och de föresatser som präglar denna överenskommelse, ser vi att den innehåller kärnan i Jesu Kristi läror: Guds rike och hans rättfärdighet. ... Det är ingenting mindre än detta.” – Predikan som hölls av ärkebiskopen av Canterbury vid öppnandet av Nationernas förbunds församling i Genève den 3 december 1922.

”Sammanslutningen Nationernas förbund har i vårt land samma heliga rätt som varje annat humanitärt missionärssamfund, eftersom det för närvarande är det mest effektiva organ som Kristus förfogar över i sitt styre som Fridsfursten bland nationerna.” – Doktor Garvie, kongregationalistpräst, Storbritannien.

[Karta på sidan 236]

(För formaterad text, se publikationen)

Falska läror som omfattas över hela världen har sitt ursprung i Babylon

Babylon

Treenigheter, eller triader av gudar

Människans själ lever vidare efter döden

Spiritism – att tala med de ”döda”

Bruket av bilder i tillbedjan

Bruket av besvärjelser för att blidka demoner

Ett mäktigt prästerskap som styr

[Bild på sidan 239]

Det forntida Babylon var beläget vid många vatten

[Bild på sidan 239]

Även den stora skökan av i dag sitter på ”många vatten”

[Bild på sidan 241]

Det stora Babylon sitter på ett farligt vilddjur

[Bilder på sidan 242]

Den religiösa skökan har begått otukt med jordens kungar

[Bilder på sidan 245]

Kvinnan är ”berusad av de heligas blod”