”Vi har funnit Messias”!

”Han [Andreas] fann först sin egen bror, Simon, och sade till honom: ’Vi har funnit Messias’ (som översatt betyder: Kristus).” — JOHANNES 1:41.

1. Vad intygade Johannes döparen om Jesus från Nasaret, och vilken slutsats drog Andreas om honom?

ANDREAS betraktade länge och väl den judiske man som kallades Jesus från Nasaret. Han såg inte ut som en kung och inte heller som en vis man eller som en rabbi. Han hade inte någon kunglig skrud, hans hår var inte grått, och inte heller hade han mjuka händer eller ljus hy. Jesus var ung — omkring 30 år — och hade en kroppsarbetares valkiga händer och solbrända hy. Det kan därför inte ha förvånat Andreas att få veta att han var timmerman. Men Johannes döparen sade ändå om denne man: ”Se, Guds Lamm!” Dagen innan hade Johannes sagt något ännu mer förvånande: ”Denne är Guds Son.” Kunde detta vara sant? Andreas tillbringade en del tid den dagen med att lyssna på Jesus. Vi vet inte vad Jesus sade; men däremot vet vi att hans ord förändrade Andreas’ liv. Han skyndade i väg för att finna sin bror Simon och utropade: ”Vi har funnit Messias”! — Johannes 1:34—41.

2. Varför är det viktigt att begrunda bevisen för att Jesus var den utlovade Messias?

² Både Andreas och Simon (som Jesus gav namnet Petrus) blev senare Jesu apostlar. Efter mer än två år som en Jesu lärjunge sade Petrus till Jesus: ”Du är Kristus [Messias], den levande Gudens Son.” (Matteus 16:16) De trogna apostlarna och lärjungarna visade sig till sist vara villiga att dö för den tron. I våra dagar är miljontals uppriktiga människor lika hängivna. Men på grund av vilket bevismaterial? Det är trots allt bevis som gör skillnaden mellan tro och enbart lättrogenhet. (Se Hebréerna 11:1.) Låt oss därför betrakta tre allmänna bevislinjer som bevisar att Jesus verkligen var Messias.

Jesu härstamning

3. Vilka detaljer ger Matteus’ och Lukas’ evangelier om Jesu härstamning?

³ Det första bevis som de kristna grekiska skrifterna ger till stöd för att Jesus var Messias är hans härstamning. Bibeln hade förutsagt att Messias skulle komma från kung Davids släktlinje. (Psalm 132:11, 12; Jesaja 11:1, 10) Så här börjar Matteus’ evangelium: ”Boken med Jesu Kristi, Davids sons, Abrahams sons, historia.” Matteus stöder detta modiga påstående genom att spåra Jesu härkomst genom hans adoptivfars, Josefs, släktlinje. (Matteus 1:1—16) Lukas’ evangelium spårar Jesu härstamning genom hans biologiska mor, Maria, tillbaka till Adam genom David och Abraham. (Lukas 3:23—38)a Evangelieskribenterna dokumenterar således grundligt sitt påstående att Jesus var en arvinge till David både i juridisk och i biologisk bemärkelse.

4, 5. a) Ifrågasatte Jesu samtida att han härstammade från David, och varför är detta av betydelse? b) Hur ger icke-bibliskt referensmaterial stöd för Jesu härstamning?

⁴ Inte ens den mest skeptiske motståndare till att Jesus skulle vara Messias kan förneka Jesu anspråk på att vara Davids son. Varför är det så? Det finns två orsaker. För det första upprepades det anspråket allmänt i Jerusalem i årtionden innan staden förstördes år 70 v.t. (Jämför Matteus 21:9; Apostlagärningarna 4:27; 5:27, 28.) Om det anspråket hade varit felaktigt, hade vem som helst av Jesu motståndare — och han hade många — kunnat bevisa att Jesus var en bedragare genom att helt enkelt kontrollera hans härstamning i släktregistren i de offentliga arkiven.b Men det finns inget historiskt vittnesbörd om att någon ifrågasatte Jesu härstamning från kung David. Det är uppenbart att det anspråket inte kunde bestridas. Matteus och Lukas skrev utan tvivel av de namn som de behövde i sina redogörelser som bevis för Jesu härkomst direkt ur de offentliga arkiven.

⁵ För det andra bekräftar andra källor än Bibeln att Jesu släktlinje var något allmänt accepterat. Talmud, till exempel, berättar att en rabbin på 300-talet plumpt angriper Maria, Jesu mor, för att ha spelat sköka med timmermännen; men samma avsnitt erkänner att ”hon var en avkomling av furstar och härskare”. Ett tidigare exempel är historikern Hegesippus på 100-talet. Han berättade att när den romerske kejsaren Domitianus ville utrota alla Davids avkomlingar, angav några av de första kristnas fiender Judas’, Jesu halvbrors, sonsöner ”som tillhörande Davids släkt”. Om Judas var en känd avkomling av David, var då inte Jesus också det? Det var han obestridligen! — Galaterna 1:19; Judas, vers 1.

Profetior om Messias

6. Finns det gott om profetior om Messias i de hebreiska skrifterna?

⁶ En annan bevislinje för att Jesus var Messias är uppfyllda profetior. I de hebreiska skrifterna finns det mängder av profetior som gäller Messias. I boken The Life and Times of Jesus the Messiah (Jesu, Messias’, liv och tid) räknar Alfred Edersheim ihop 456 ställen i de hebreiska skrifterna som forntida rabbiner betraktade som messianska. Men rabbinerna hade många felaktiga uppfattningar om Messias; och många av de ställen som de pekade på handlar inte alls om Messias. Men det finns åtminstone tjogtals profetior som identifierar Jesus som Messias. — Jämför Uppenbarelseboken 19:10.

7. Nämn några av de profetior som Jesus uppfyllde under sin vistelse här på jorden.

⁷ Profetiorna gäller bland annat: Jesu födelsestad (Mika 5:2; Lukas 2:4—11); tragedin med massbarnamordet, som ägde rum efter Jesu födelse (Jeremia 31:15; Matteus 2:16—18); att han skulle kallas ut ur Egypten (Hosea 11:1; Matteus 2:15); att nationernas härskare skulle förena sig för att tillintetgöra honom (Psalm 2:1, 2; Apostlagärningarna 4:25—28); att han skulle förrådas för 30 silverstycken eller silvermynt (Sakarja 11:12; Matteus 26:15); till och med hur han skulle dö. — Psalm 22:16, fotnot i NW, referensutgåvan; Johannes 19:18, 23; 20:25, 27.c

Hans ankomst förutsagd

8. a) Vilken profetia preciserar när Messias skulle komma? b) Vilka två faktorer måste man känna till för att förstå denna profetia?

⁸ Låt oss nu koncentrera oss på en enda profetia. I Daniel 9:25 fick judarna veta när Messias skulle komma. Det heter där: ”Du bör veta och ha den insikten att från det att ordet utgår om att återupprätta och återuppbygga Jerusalem intill Messias, Ledaren, kommer det att vara sju veckor, även sextiotvå veckor.” Vid första påseende kanske den här profetian verkar kryptisk. Men i allmän bemärkelse kräver den bara att vi skall finna två upplysningar: en utgångspunkt och en tidrymd. Låt oss belysa saken så här: om du hade en karta som utvisade att en skatt låg nergrävd ”50 alnar öster om en källa i stadsparken”, kunde du kanske finna anvisningarna gåtfulla — i synnerhet om du inte visste var den här källan låg eller hur lång en ”aln” var. Skulle du då inte försöka ta reda på dessa båda fakta, så att du skulle kunna lokalisera skatten? Ja, Daniels profetia är mycket lik detta, men här måste vi i stället identifiera en utgångspunkt och sedan mäta den period som följer.

9, 10. a) Från vilken utgångspunkt mäts de 69 veckorna? b) Hur lång period var de 69 veckorna, och hur vet vi det?

⁹ Vi måste först ha vår utgångspunkt — det årtal då ordet ”om att återupprätta och återuppbygga Jerusalem” utgick. Därefter måste vi veta tidrymden från den utgångspunkten, precis hur långa dessa 69 (7 plus 62) veckor var. Det är inte svårt att skaffa någondera av dessa upplysningar. Nehemja talar mycket tydligt om för oss att ordet om att återuppbygga muren runt Jerusalem och till sist göra det till en återupprättad stad utgick ”i kung Artaxerxes’ tjugonde år”. (Nehemja 2:1, 5, 7, 8) Det förlägger vår utgångspunkt till år 455 f.v.t.d

¹⁰ Skulle nu dessa 69 veckor kunna vara bokstavliga veckor på sju dagar? Nej, för Messias framträdde inte efter bara drygt ett år från år 455 f.v.t. De flesta bibelkännare och många bibelöversättningar (inbegripet den judiska Tanakh i en fotnot till denna vers) instämmer i att dessa veckor är ”årsveckor”. De forntida judarna var bekanta med detta begrepp om en ”årsvecka” eller sjuårscykel. Precis som de var sjunde dag firade en sabbatsdag firade de också ett sabbatsår vart sjunde år. (2 Moseboken 20:8—11; 23:10, 11) Sextionio årsveckor skulle således uppgå till 69 gånger 7 år, dvs. 483 år. Allt som återstår för oss att göra är att räkna. Om vi räknar 483 år från år 455 f.v.t., kommer vi till år 29 v.t. — just det år då Jesus blev döpt och blev ma·shị·ach, Messias! — Se ”Seventy Weeks” i Insight on the Scriptures, band 2, sidan 899.

11. Hur skulle vi kunna svara dem som säger att detta bara är ett nutida sätt att tolka Daniels profetia?

¹¹ Några kanske invänder att detta bara är ett modernt sätt att uttyda profetian för att få den att passa in på historien. Men varför förväntade i så fall människorna på Jesu tid att Messias skulle framträda då? Den kristne historikern Lukas, de romerska historikerna Tacitus och Suetonius, den judiske historikern Josefos och den judiske filosofen Filon levde alla nära den här tiden och vittnade om detta tillstånd av förväntan. (Lukas 3:15) Vissa nutida forskare hävdar att det var romerskt förtryck som fick judarna att längta efter och förvänta Messias vid den tiden. Men varför förväntade judarna Messias då och inte under den brutala grekiska förföljelsen århundraden tidigare? Varför sade Tacitus att det var ”gåtfulla profetior”, som fick judarna att förvänta att mäktiga härskare skulle komma från Judeen och ”förvärva universellt herravälde”? Abba Hillel Silver erkänner i sin bok A History of Messianic Speculation in Israel (Historia över messianska spekulationer i Israel) att ”Messias förväntades omkring det andra kvartsseklet under det första århundradet v.t.”, inte på grund av romersk förföljelse, utan på grund av ”den tidens populära kronologi”, som delvis var hämtad ur Daniels bok.

Identifierad från ovan

12. Hur identifierade Jehova Jesus som Messias?

¹² Den tredje typen av bevis för att Jesus var Messias är Guds eget vittnesbörd. Enligt Lukas 3:21, 22 blev Jesus, när han hade blivit döpt, smord med den heligaste och mäktigaste kraften i universum, nämligen Jehova Guds egen heliga ande. Och med sin egen röst erkände Jehova att han hade godkänt sin Son, Jesus. Vid två andra tillfällen talade Jehova direkt till Jesus från himlen och visade därigenom sitt godkännande: en gång inför tre av Jesu apostlar och vid ett annat tillfälle inför en skara åskådare. (Matteus 17:1—5; Johannes 12:28, 29) Dessutom sändes änglar från himlen för att bekräfta Jesu ställning som Kristus eller Messias. — Lukas 2:10, 11.

13, 14. Hur visade Jehova att han godkände Jesus som Messias?

¹³ Jehova visade att han godkände sin smorde genom att ge honom förmåga att utföra storslagna gärningar. Jesus uttalade till exempel profetior som i detalj redogjorde för historien i förväg — vissa profetior sträcker sig ända fram till vår egen tid.e Han utförde också underverk; han gav till exempel hungriga folkskaror mat och botade sjuka, och han uppväckte till och med döda. Hittade hans efterföljare helt enkelt på berättelserna om dessa underverk i efterhand? Tänk på att Jesus utförde många av sina underverk inför ögonvittnen, ibland inför tusentals människor åt gången. Inte ens Jesu fiender kunde förneka att han faktiskt gjorde dessa ting. (Markus 6:2; Johannes 11:47) Och om Jesu efterföljare var benägna att hitta på sådana berättelser, varför skulle de då vara så uppriktiga när det gällde deras egna fel och brister? Skulle de egentligen ha varit villiga att dö för en tro, som enbart grundade sig på myter som de själva hade hittat på? Nej, Jesu underverk är historiska fakta.

¹⁴ Guds vittnesbörd om Jesus som Messias gick längre. Genom helig ande såg han till att bevis för att Jesus var Messias blev nerskrivna och blev en del av den mest översatta och spridda boken i hela historien.

Varför tog judarna inte emot Jesus?

15. a) Hur omfattande är de kreditiv som identifierar Jesus som Messias? b) Vilka förväntningar fick många judar att förkasta Jesus som Messias?

¹⁵ Tillsammans innehåller dessa tre kategorier av bevis bokstavligt talat hundratals fakta som identifierar Jesus som Messias. Räcker inte det? Tänk dig att du skulle ta körkort eller ansöka om kreditkort och då fick höra att det inte räckte med tre legitimationer, utan att du måste komma med hundratals. Så oresonligt! Jesus är därför helt visst mer än nog identifierad i Bibeln. Men varför förnekade då många av Jesu eget folk alla dessa bevis för att han var Messias? Jo, därför att bevis, hur viktiga de än är för sann tro, inte garanterar tro. Tyvärr tror många människor bara det de vill tro, också när de ställs inför ett överväldigande bevismaterial. När det gäller Messias, hade de flesta judar mycket bestämda uppfattningar om vad de ville ha. De ville ha en politisk messias, en som skulle kunna göra slut på det romerska förtrycket och återställa den materiella härlighet som Israel hade på Salomos tid. Hur skulle de då kunna ta emot denne ödmjuke timmermansson, denne nasaré, som inte visade något intresse alls för vare sig politik eller rikedom? Hur skulle han, i synnerhet efter det att han skymfligt hade lidit och dött på en tortyrpåle, kunna vara Messias?

16. Varför måste Jesu efterföljare justera sina egna förväntningar när det gällde Messias?

¹⁶ Jesu egna lärjungar var uppskakade över hans död. Efter hans härliga uppståndelse hoppades de tydligen att han genast skulle återställa ”kungariket åt Israel”. (Apostlagärningarna 1:6) Men de förkastade inte Jesus som Messias bara därför att deras egen förhoppning inte förverkligades. De utövade tro på honom på grund av det omfattande bevismaterial de hade, och deras insikt ökade undan för undan; gåtor löstes. De kom att inse att Messias under sin korta tid som människa här på jorden inte kunde uppfylla alla profetior som gällde honom. En profetia talade ju om att han skulle komma ödmjuk och ridande på ett åsneföl, medan en annan däremot talade om att han skulle komma i härlighet på molnen! Hur skulle båda dessa kunna vara sanna? Han måste tydligen komma en andra gång. — Daniel 7:13; Sakarja 9:9.

Varför Messias måste dö

17. Hur gjorde Daniels profetia det klart att Messias måste dö, och varför måste han det?

¹⁷ Dessutom gjorde profetiorna om Messias det klart att Messias måste dö. Ja, i själva den profetia som förutsade när Messias skulle komma förutsades det i påföljande vers: ”Efter de sextiotvå veckorna [vilka följde på de sju veckorna] kommer Messias att avskäras.” (Daniel 9:26) Det hebreiska ordet ka·rạth, som här används för ”avskära”, är samma ord som användes för dödsstraff under den mosaiska lagen. Messias måste helt visst dö. Varför det? Vi får svaret i vers 24: ”För att göra slut på överträdelsen och komma synd att upphöra och åstadkomma försoning för missgärning och införa rättfärdighet för obestämda tider.” Judarna var väl medvetna om att endast ett offer, att någon dog, skulle kunna bringa försoning för missgärning. — 3 Moseboken 17:11; jämför Hebréerna 9:22.

18. a) Hur visar Jesaja, kapitel 53, att Messias måste lida och dö? b) Vilken skenbar paradox väcker denna profetia?

¹⁸ Jesaja, kapitel 53, talar om Messias som en Jehovas specielle tjänare, som skulle vara tvungen att lida och dö för att övertäcka andras synder. Vers 5 lyder: ”Han blev genomborrad för vår överträdelse; han blev krossad för våra missgärningar.” Efter att ha talat om för oss att denne Messias måste dö som ett ”skuldoffer” uppenbarar samma profetia att samma person ”kommer att förlänga sina dagar, och i hans hand kommer det som är Jehovas behag att ha framgång”. (Vers 10) Är inte detta en paradox? Hur skulle Messias kunna dö och därefter ”förlänga sina dagar”? Hur skulle han kunna offras som ett offer och därefter få ”det som är Jehovas behag” att ha framgång? Hur skulle han egentligen kunna dö och förbli död utan att uppfylla de viktigaste profetiorna om honom, nämligen att han skulle regera för evigt som kung och skänka hela världen frid och lycka? — Jesaja 9:6, 7.

19. Hur får Jesu uppståndelse de skenbart motsägande profetiorna om Messias att stämma?

¹⁹ Denna skenbara paradox löstes genom ett enda imponerande underverk. Jesus blev uppväckt. Hundratals judar med ärligt hjärta blev ögonvittnen till denna underbara verklighet. (1 Korinthierna 15:6) Aposteln Paulus skrev senare: ”Denne [Jesus Kristus] har framburit ett enda slaktoffer för synder för beständigt och har satt sig på Guds högra sida och väntar från den tiden tills hans fiender blir lagda som en pall för hans fötter.” (Hebréerna 10:10, 12, 13) Ja, det var efter det att Jesus hade blivit uppväckt till himmelskt liv och efter det att han väntat en tid som han till slut skulle sättas på tronen som kung och ingripa mot sin Faders, Jehovas, fiender. I sin roll som himmelsk kung påverkar Jesus, Messias, varje nu levande människas liv. Hur då? Det skall vi behandla i följande artikel.

[Fotnoter]

Hur skulle du svara?

◻ Varför bör man granska bevisen för att Jesus var den utlovade Messias?

◻ Hur stöder Jesu härstamning att han var Messias?

◻ Hur bidrar Bibelns profetior till att bevisa att Jesus var Messias?

◻ Hur bekräftade Jehova själv Jesu identitet som Messias?

◻ Varför förkastade så många judar Jesus som Messias, och varför gjorde de detta på felaktiga grunder?

[Bild på sidan 12]

Vart och ett av Jesu många underverk gav ytterligare bevis för att han var Messias