Jeremia
30 Detta ord kom till Jeremia från Jehova: 2 ”Så här säger Jehova, Israels Gud: ’Skriv upp i en bok allt som jag säger till dig. 3 För ”det kommer dagar”, säger Jehova, ”då jag ska samla de bortförda av mitt folk, Israel och Juda”,+ säger Jehova, ”och jag ska låta dem återvända till det land som jag gav åt deras förfäder, och det ska bli deras igen”.’”+
4 Detta är de ord som Jehova talade till Israel och Juda.
5 Så här säger Jehova:
”Vi har hört panikrop,
det är skräck och ingen ro.
6 En man kan väl inte föda barn?
Varför har alla ansikten blivit bleka?
Det är en nödens stund för Jakob.
Men han ska bli räddad.”
8 ”Den dagen”, säger arméernas Jehova, ”ska jag lyfta bort oket från deras nacke och bryta sönder det och slita av remmarna.* Aldrig mer ska främlingar* göra dem* till sina slavar. 9 De ska tjäna Jehova, sin Gud, och David, sin kung, som jag ska insätta åt dem.”+
För jag ska rädda dig från fjärran land
och dina avkomlingar från det land där de lever i fångenskap.+
Jakob ska återvända och ha ro och leva tryggt,
och ingen ska skrämma dem.”+
11 ”För jag är med dig”, säger Jehova, ”och ska rädda dig.
Jag ska tillrättavisa* dig i den omfattning som behövs,
jag ska inte på något sätt låta dig slippa undan straff.”+
12 För så här säger Jehova:
”Ditt sammanbrott kan inte botas.+
Ditt sår är oläkligt.
13 Det finns ingen som tar sig an din rättssak
så att ditt variga sår kan läka.
Det finns ingen bot för dig.
14 Alla dina passionerade älskare har glömt dig.+
De frågar inte längre efter dig.
För som en fiende har jag slagit dig,+
som en obarmhärtig har jag straffat dig,
på grund av din stora skuld och dina många synder.+
15 Varför klagar du över ditt sammanbrott?
Din smärta är obotlig!
Din skuld var så stor och dina synder så många,+
därför har jag gjort detta mot dig.
16 Helt visst ska alla som förtär dig själva bli förtärda,+
och alla dina fiender ska föras i fångenskap.+
De som skövlar dig ska själva bli skövlade,
och alla som plundrar dig ska utlämnas till plundring.”+
17 ”Jag ska göra dig frisk igen och läka dina sår”,+ säger Jehova,
”trots att man kallade dig utstött:
’Sion, som ingen frågar efter.’”+
18 Så här säger Jehova:
”Jag ska samla de bortförda av Jakobs tält,+
och jag ska känna medlidande med hans tältboningar.
Staden ska bli återuppbyggd på sin kulle,+
och fästningen ska stå på sin rätta plats.
19 Från dem ska det höras lovsång och skratt.+
Jag ska göra dem fler,
de ska inte vara få.+
Jag ska ta itu med alla hans förtryckare.+
21 Hans ledare ska vara en av hans egna,
ur hans egna led ska hans härskare komma.
Jag ska låta honom komma nära, och han ska närma sig mig.”
”För vem skulle annars våga* närma sig mig?” säger Jehova.
22 ”Och ni ska vara mitt folk,+ och jag ska vara er Gud.”+
23 Jehovas vrede ska bryta lös som en stormvind,+
som en svepande storm som virvlar ner över de ondas huvuden.
24 Jehovas brinnande vrede vänder inte tillbaka
förrän han har utfört och förverkligat sina föresatser.+
I de sista dagarna ska du förstå detta.+