Job
33 Job, lyssna nu på det jag har att säga,
hör alla mina ord.
5 Svara mig om du kan,
lägg fram dina argument, gör dig redo.
7 Så du behöver inte vara rädd för mig,
jag ska inte säga något som gör dig förkrossad.
8 Men jag hörde vad du sa,
ja, jag hörde dig gång på gång säga:
12 Men du har fel. Jag säger:
Gud är långt större än dödliga människor.+
13 Varför strider du mot honom?+
Tycker du att han inte svarar dig?+
14 Gud talar både en och två gånger,
men ingen bryr sig om det,
15 i en dröm, i en syn om natten,+
när människor sover djupt,
när de ligger i sina sängar.
och inpräntar* sina förmaningar,
17 för att få människor att sluta synda+
och skydda dem från att bli stolta.+
19 En människa kan också tillrättavisas av smärtor på sjukbädden,
av ständig värk i benen i kroppen.
23 Om det kommer en budbärare* till henne,
en försvarare, en av tusen,
som talar om för henne vad som är rätt,
24 då visar Gud henne ynnest och säger:
’Skona henne från graven!+
Jag har funnit en lösen!+
26 Hon ska vädja till Gud,+ och han kommer att godkänna henne,
hon ska få se hans ansikte och ropa av glädje,
han kommer återigen att räkna den dödliga människan som rättfärdig.
27 Hon ska berätta* för andra:
29 Ja, allt detta gör Gud,
både två och tre gånger, för en människa,
30 för att rädda henne från graven,
så att hon kan få se livets ljus.+
31 Lyssna nu, Job! Hör på mig!
Var tyst, för jag har mer att säga.
32 Om du har något att säga, så säg det.
Tala, för jag vill gärna att du har rätt.
33 Men om du inte har något att säga ska du lyssna på mig.
Var tyst, så ska jag lära dig vad vishet är.”