Josua

24 Sedan samlade Josua alla Israels stammar i Sikem och kallade till sig Israels äldste, överhuvuden, domare och förmän,+ och de ställde sig inför den sanne Guden. 2 Josua sa till folket: ”Så här säger Jehova, Israels Gud: ’För länge sedan bodde era förfäder,+ bland annat Tera, far till Abraham och Nahor, på andra sidan Floden,* och de tjänade andra gudar.+

3 Med tiden hämtade jag er förfader Abraham+ från andra sidan Floden* och lät honom vandra genom hela Kanaans land och gjorde hans ättlingar många.+ Jag gav honom Isak,+ 4 och åt Isak gav jag Jakob och Esau.+ Senare gav jag Seirs berg som egendom åt Esau,+ och Jakob och hans söner gav sig av till Egypten.+ 5 Längre fram sände jag Mose och Aron,+ och jag slog Egypten med plågor,+ och sedan förde jag er ut. 6 När jag förde era fäder ut ur Egypten+ och de kom till Röda havet, förföljde egyptierna dem med stridsvagnar och ryttare ända till havet.+ 7 Då ropade ni till Jehova,+ och han satte ett mörker mellan er och egyptierna och lät havet komma över dem och övertäcka dem,+ och ni såg med egna ögon vad jag gjorde i Egypten.+ Sedan bodde ni i vildmarken i många år.*+

8 Och jag förde er till amoréernas land på andra sidan* Jordan, och de stred mot er.+ Men jag gav dem i er hand så att ni kunde inta deras land, och jag förintade dem åt er.+ 9 Sedan gick Balak, Sippors son, Moabs kung, till anfall mot Israel. Han kallade till sig Bịleam, Beors son, för att han skulle förbanna er.+ 10 Men jag lyssnade inte på Bịleam.+ Jag fick honom i stället att välsigna er gång på gång,+ och jag räddade er ur hans hand.+

11 Sedan gick ni över Jordan+ och kom till Jeriko.+ De främsta männen* i Jeriko och amoréerna, perisséerna, kanaanéerna, hettiterna, girgaséerna, hivéerna och jebuséerna stred mot er, men jag gav dem i er hand.+ 12 Jag spred en känsla av maktlöshet* framför er, och den jagade undan dem inför er+ – precis som i fallet med amoréernas två kungar. Det var inte ditt svärd och din båge som gjorde det.+ 13 Jag gav er ett land som ni inte hade arbetat hårt med och städer som ni inte hade byggt,+ och där bosatte ni er. Ni får njuta frukten av vingårdar och olivlundar som ni inte har planterat.’+

14 Respektera nu Jehova och tjäna honom helhjärtat* och troget.*+ Gör er av med de gudar som era förfäder tjänade på andra sidan Floden* och i Egypten,+ och tjäna Jehova. 15 Men om ni inte vill tjäna Jehova, så välj själva vem ni vill tjäna,+ antingen de gudar som era förfäder tjänade på andra sidan Floden*+ eller de gudar som dyrkas av amoréerna, som bodde i det här landet före er.+ Men jag och min familj, vi tänker tjäna Jehova.”

16 Då svarade folket: ”Det är otänkbart för oss att överge Jehova och tjäna andra gudar. 17 Det var Jehova, vår Gud, som förde oss och våra fäder ut ur Egyptens land,+ där vi var slavar,*+ och som gjorde underverk* inför våra ögon.+ Han beskyddade oss under hela vår vandring och när vi passerade genom länder som tillhörde andra folk.+ 18 Jehova drev bort alla folk som bodde i landet före oss, däribland amoréerna. Därför vill vi också tjäna Jehova, för han är vår Gud.”

19 Då sa Josua till folket: ”Kan ni verkligen tjäna Jehova? Han är en helig Gud,+ en Gud som kräver fullständig* hängivenhet.+ Han kommer inte att överse med era överträdelser* och era synder.+ 20 Jehova har alltid gjort gott mot er, men om ni överger honom och tjänar utländska gudar ska han vända sig mot er och utplåna er.”+

21 Men folket sa till Josua: ”Vi tänker tjäna Jehova!”+ 22 Josua sa då till folket: ”Ni är själva vittnen om att ni av egen fri vilja har valt att tjäna Jehova.”+ De svarade: ”Vi är vittnen.”

23 ”Gör er i så fall av med de utländska gudar som finns bland er, och ge Jehova, Israels Gud, era hjärtan.” 24 Folket sa till Josua: ”Vi ska tjäna Jehova, vår Gud, och lyda honom!”

25 Josua slöt då ett förbund med folket den dagen och fastställde detta som lag och rätt för dem där i Sikem. 26 Sedan skrev han ner dessa ord i boken med Guds lag+ och tog en stor sten+ och reste den under det stora trädet som står vid Jehovas helgedom.

27 Josua sa sedan till folket: ”Den här stenen ska vara ett vittne för oss,+ för den har hört allt som Jehova har sagt till oss. Den ska vara ett vittne, så att ni inte förnekar er Gud.” 28 I och med det sände Josua i väg folket, var och en till sitt landområde.*+

29 En tid därefter dog Jehovas tjänare Josua, Nuns son, 110 år gammal.+ 30 Och man begravde honom på hans landområde, i Timnat-Sera+ i Efraims bergstrakt, norr om berget Gaas. 31 Israel fortsatte att tjäna Jehova så länge Josua levde och så länge de äldste som överlevde honom var i livet, de som kände till allt som Jehova hade gjort för Israel.+

32 Josefs kropp,*+ som israeliterna hade tagit med från Egypten, begravdes i Sikem på den mark som Jakob hade köpt av sönerna till Hamor,+ Sikems far, för 100 silverstycken,+ och det blev Josefs söners arv.+

33 Även Eleạsar, Arons son, dog.+ Och han begravdes på den kulle som hans son Pinehas+ hade fått i Efraims bergstrakt.