Första Samuelsboken

10 Samuel tog sedan flaskan med olja och hällde den över Sauls huvud.+ Han kysste honom och sa: ”Jehova har smort dig till ledare+ för sitt folk.*+ 2 När du går härifrån i dag kommer du att träffa på två män i närheten av Rakels grav+ vid Selsa på Benjamins område. De kommer att säga till dig: ’Åsnorna som du letade efter har kommit till rätta. Så nu har din far glömt åsnorna+ och är orolig för er i stället. Han säger: ”Min son har inte kommit tillbaka. Vad ska jag göra?”’ 3 Gå vidare därifrån till det stora trädet vid Tabor. Där kommer du att möta tre män som är på väg upp till den sanne Guden i Betel.+ En av dem har med sig tre killingar, en har med sig tre bröd och en har med sig en stor kruka vin. 4 De kommer att fråga om allt står väl till och ge dig två bröd, och du ska ta emot bröden av dem. 5 Sedan kommer du till den sanne Gudens höjd, där filistéerna har en garnison. När du kommer till staden möter du en grupp profeter som är på väg ner från offerhöjden, och man spelar harpa, tamburin, flöjt och lyra framför dem medan de profeterar. 6 Jehovas ande kommer att verka på dig,+ och du kommer att profetera tillsammans med dem och bli som en annan person.+ 7 När du har sett dessa tecken, gör då allt du kan, för den sanne Guden är med dig. 8 Gå sedan ner före mig till Gilgal.+ Jag ska komma ner till dig där och offra brännoffer och gemenskapsoffer. Du ska vänta i sju dagar tills jag kommer och berättar för dig vad du ska göra.”

9 Så snart Saul lämnade Samuel och gick sin väg började Gud förändra hans hjärta och sinne, och alla tecken inträffade samma dag. 10 De gick alltså därifrån till höjden, och en grupp profeter kom emot honom. Genast började Guds ande verka på honom,+ och han började profetera+ bland dem. 11 När alla som kände honom sedan tidigare fick se att han profeterade tillsammans med profeterna sa de till varandra: ”Vad har hänt med Kis son? Är Saul också en profet?” 12 Då sa en man från trakten: ”Men de andra profeterna då? Vem är far till dem?” Därför har det blivit ett talesätt: ”Är Saul också en profet?”+

13 När Saul hade slutat profetera kom han till offerhöjden. 14 Senare sa hans farbror till honom och hans tjänare: ”Var har ni varit?” Han svarade: ”Vi har letat efter åsnorna,+ men vi hittade dem inte, och då gick vi till Samuel.” 15 Då frågade Sauls farbror: ”Vad sa Samuel till er?” 16 Saul svarade: ”Han berättade att åsnorna hade kommit till rätta.” Men Saul berättade inte vad Samuel hade sagt om kungamakten.

17 Samuel kallade sedan samman israeliterna inför Jehova i Mispa+ 18 och sa till dem: ”Så här säger Jehova, Israels Gud: ’Det var jag som förde Israel ut ur Egypten och räddade er från egyptierna+ och från alla de riken som förtryckte er. 19 Men nu har ni förkastat er Gud+ som räddade er ur alla era svårigheter och ur allt ert lidande. Och ni har sagt: ”Ge oss en kung.” Så ställ upp er inför Jehova efter era stammar och efter era klaner.’”*

20 Samuel lät alla Israels stammar träda fram,+ och Benjamins stam pekades ut.*+ 21 Sedan lät han Benjamins stam träda fram släkt för släkt, och matriternas släkt pekades ut. Till sist pekades Saul, Kis son, ut.+ Men när de letade efter honom kunde de inte hitta honom. 22 Så de frågade Jehova:+ ”Har han kommit hit än?” Jehova svarade: ”Han gömmer sig borta vid packningen.” 23 Då sprang de dit och hämtade honom. När han stod där mitt ibland folket var han huvudet högre än alla andra.+ 24 Samuel sa till folket: ”Här ser ni den som Jehova har utvalt.+ Det finns ingen som han i hela folket.” Och alla började ropa: ”Länge leve kungen!”

25 Samuel talade till folket om kungens rättigheter+ och skrev ner det i en bok som han lade inför Jehova. Sedan lät han folket gå hem igen, var och en till sitt. 26 Även Saul gav sig av hem, till Gịbea, och några krigare följde med honom, för Jehova hade rört deras hjärta. 27 Men några respektlösa män sa: ”Skulle den där kunna rädda oss?”+ De föraktade honom och bar inte fram några gåvor.+ Men Saul gjorde ingen sak av det.*