Lukasevangeliet

5 En gång när Jesus stod vid Gennesaretsjön+ trängde sig folkskaran inpå honom för att höra Guds ord. 2 Han såg två fiskebåtar ligga vid stranden, men männen hade stigit ur dem och höll på att skölja näten.+ 3 Då steg han i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom ro ut en bit från land. Sedan satte han sig ner och började undervisa folket från båten. 4 När han hade talat färdigt sa han till Simon: ”Ro ut på djupare vatten, och lägg ut era nät.” 5 Men Simon svarade: ”Lärare, vi har slitit hela natten och inte fått någonting,+ men eftersom du säger det ska jag sänka ner näten.” 6 Och när de gjorde det fick de en så stor fångst att näten började slitas sönder.+ 7 Då vinkade de dit sina kamrater* i den andra båten för att få hjälp, och tillsammans fyllde de båda båtarna tills de höll på att sjunka. 8 När Simon Petrus såg detta föll han på knä inför Jesus och sa: ”Gå bort från mig, herre, för jag är en syndare.” 9 Både Simon och de som var med honom var nämligen chockade över all fisk de hade fått, 10 och det var även Jakob och Johannes, Sebedẹus söner,+ som var delägare med Simon. Men Jesus sa till Simon: ”Var inte rädd längre. Från och med nu ska du fånga människor.”+ 11 Då rodde de i land, lämnade allt och följde honom.+

12 Vid ett annat tillfälle, när han var i en stad, kom det en man som var full av spetälska. När han fick se Jesus föll han ner med ansiktet mot marken och tiggde och bad: ”Herre, om du bara vill kan du göra mig frisk.”+ 13 Då sträckte Jesus ut handen, rörde vid honom och sa: ”Det vill jag! Bli frisk.” Och i samma stund försvann spetälskan från honom.+ 14 Jesus förbjöd mannen att berätta det för någon+ men sa: ”Gå och visa dig för prästen och frambär det reningsoffer som Mose har föreskrivit,+ så att prästerna får ett bevis för att du har blivit botad.”*+ 15 Men ryktet om honom spred sig bara mer och mer, och stora folkskaror samlades för att lyssna och för att bli botade från sina sjukdomar.+ 16 Men han drog sig ofta undan till avskilda platser för att be.

17 En dag när Jesus undervisade satt det fariséer och laglärare där från varenda by i Galileen och Judeen och från Jerusalem. Och Jehovas kraft var med honom så att han kunde göra människor friska.+ 18 Då kom några män som bar en förlamad man på en bår, och de försökte komma in så att de kunde lägga honom framför Jesus.+ 19 När de inte lyckades ta sig in på grund av alla människor klättrade de upp på taket, tog bort teglet och firade ner båren med mannen så att han hamnade mitt framför Jesus. 20 När Jesus såg deras tro sa han till mannen: ”Min vän, dina synder är förlåtna.”+ 21 Då började de skriftlärda och fariséerna muttra: ”Vem är den här hädaren? Det är ju bara Gud som kan förlåta synder.”+ 22 Men Jesus förstod vad de tänkte och sa: ”Vad har ni för tankar inom er? 23 Vad är lättast, att säga: ’Dina synder är förlåtna’, eller: ’Res dig upp och gå’? 24 Men för att ni ska förstå att Människosonen har myndighet att förlåta synder på jorden .⁠.⁠.” Och så sa han till den förlamade mannen: ”Jag säger dig: Res dig upp, ta din bår och gå hem.”+ 25 Och inför allas ögon reste han sig, lyfte upp båren som han hade legat på och gick hem, samtidigt som han gav ära åt Gud. 26 Då blev alla förundrade och kände stor vördnad.+ De lovprisade Gud och sa: ”Vi har sett något fantastiskt i dag!”

27 Efter detta gick Jesus ut och fick se en skatteindrivare som hette Levi sitta på skattekontoret, och han sa till honom: ”Bli min efterföljare.”+ 28 Och Levi reste sig, lämnade allt och började följa honom.+ 29 Levi ordnade också en stor fest för Jesus hemma hos sig, och många skatteindrivare och andra var där och åt tillsammans med dem.+ 30 Då började fariséerna och de skriftlärda bland dem kritisera lärjungarna och säga: ”Hur kan ni äta och dricka med skatteindrivare och syndare?”+ 31 Jesus svarade: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka.+ 32 Jag har inte kommit för att inbjuda rättfärdiga, utan för att uppmana syndare att ändra sig.”+

33 De sa till honom: ”Både Johannes lärjungar och fariséernas lärjungar brukar fasta och be, men dina lärjungar äter och dricker.”+ 34 Jesus sa: ”Ni kan väl inte mena att brudgummens vänner ska fasta så länge brudgummen är kvar hos dem? 35 Men det ska komma en tid då brudgummen+ tas ifrån dem, och då ska de fasta.”+

36 Sedan berättade han en liknelse för dem: ”Ingen skär till en lapp från ett nytt plagg och syr fast den på ett gammalt. Om man gör det slits den nya lappen loss. Dessutom passar inte den nya lappen ihop med det gamla plagget.+ 37 Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar. Om man gör det kommer det nya vinet att spränga vinsäckarna så att vinet rinner ut och säckarna förstörs. 38 Nej, nytt vin måste man hälla i nya vinsäckar. 39 Ingen som har druckit gammalt vin vill ha nytt, utan han säger: ’Det gamla är fint.’”