Sakarja
4 Ängeln som hade talat med mig kom tillbaka och väckte mig, som när man väcker någon som sover. 2 Och han frågade mig: ”Vad ser du?”
Jag svarade: ”Jag ser ett lampställ av massivt guld+ med en skål ovanpå. Det är sju lampor på det,+ ja sju, och lamporna, som sitter överst, har sju rör. 3 Och bredvid det står det två olivträd,+ ett till höger och ett till vänster om skålen.”
4 Sedan frågade jag ängeln som talade med mig: ”Vad betyder detta, min herre?” 5 Ängeln sa då: ”Vet du inte vad detta betyder?”
”Nej, min herre”, svarade jag.
6 Han sa till mig: ”Detta är Jehovas ord till Serubbạbel: ’”Inte genom militär styrka, och inte genom mänsklig kraft,+ utan genom min ande”,+ säger arméernas Jehova. 7 Vem är du, du stora berg? Inför Serubbạbel+ ska du bli plan mark.*+ Och han ska föra fram slutstenen* under höga rop: ”Så vacker! Så vacker!”’”
8 Jehovas ord kom ännu en gång till mig, och det löd: 9 ”Serubbạbel har med egna händer lagt grunden till detta hus,+ och han ska med egna händer slutföra det.+ Och du ska inse att det är arméernas Jehova som har sänt mig till er. 10 För vem vill förakta den dag då allt tog sin ringa början?+ De ska glädja sig och se lodlinan* i Serubbạbels hand. Dessa sju ögon är Jehovas ögon, som sveper över hela jorden.”+
11 Då frågade jag honom: ”Vad betyder de två olivträden till höger och till vänster om lampstället?”+ 12 Jag frågade också: ”Vad betyder kvistarna* på de två olivträden som producerar den gyllene oljan som rinner ner genom två guldrör?”
13 Han frågade mig: ”Vet du inte vad de betyder?”
”Nej, min herre”, svarade jag.
14 Han sa: ”Det är de två smorda som står bredvid hela jordens Herre.”+