Japanerna — ett hårt arbetande folk

Från ”Vakna!”:s korrespondent i Japan

MÄNNISKOR över hela världen vet att japanerna arbetar hårt. I många fall är det allt man känner till om dem. I allmänhet har japanerna inte avslöjat för världen hurdana de egentligen är.

Det är emellertid ingenting mystiskt med japanerna eller deras arbetsamhet. Japan skulle inte vara vad det är i dag, om inte dess invånare vore så flitiga. Skulle du vilja lära känna dem bättre?

Ett krävande skolsystem

I Japan påverkas en persons framtid i hög grad av vilken undervisningsanstalt han utexamineras från. Vissa företag väljer sina arbetare uteslutande från ett eller två universitet, och de flesta föräldrar önskar naturligtvis att deras barn skall komma in vid ett universitet som är bra. Universiteten kan givetvis bara anta ett begränsat antal studenter, och dessa utväljs genom hårda inträdesprov. Dessa stränga kunskapskrav går igen hela vägen från lågstadiet. Den elev som inte studerar flitigt där kommer att finna det omöjligt att komma ifatt längre fram. Därför är eleverna pressade redan vid unga år.

Allteftersom den unge eleven klättrar uppför den akademiska stegen ökar pressen, och fritiden minskar. Till slut kan han sitta uppe till elva och tolv på nätterna, och före examensprov kanske han inte ens bryr sig om att gå och lägga sig. Efter skoldagens slut tar många barn privatlektioner i matematik, engelska eller något annat ämne som deras föräldrar anser att de behöver hjälp med.

Sinne för detaljer

Under skoltidens gång utvecklar eleven en känsla för vad som är väsentligt när det gäller personliga önskningar och livets hårda verklighet. Han lär sig att ingenting kan uträttas utan hårt arbete. Detta är den hårt arbetande japanen i vardande.

Han lär sig också att fästa avseende vid detaljer. Denna egenskap utvecklas i synnerhet när han lär sig att skriva. Under sitt första skolår lär han sig 76 av de kinesiska skrivtecknen, som används i japansk skrift. De är mycket detaljerade. Varje tecken består av ett antal penndrag, och dessa måste utföras i en viss ordning. Att glömma ett penndrag betyder misslyckande!

Du kanske tycker att det inte verkar så svårt att lära sig 76 tecken under det första skolåret. Men eleven måste dessutom lära sig de två andra japanska skriftsystemen — hiragana och katakana — under sitt första år. Båda dessa system har 50 tecken. Antalet nya tecken ökar för varje år, tills eleven till sist känner till de ungefär 2.000 tecken han behöver för att kunna läsa tidningen.

Morgongymnastik

Över hela världen finns det människor som hoppar, springer, skuttar och joggar. I Japan ägnar man sig åt plastisk gymnastik. För femtio år sedan började man i den japanska radion sända ett träningsprogram varje morgon. Det fortsatte under krigsåren och är fortfarande mycket populärt. Man kan knäppa på radion var som helst i Japan klockan 6.17 på morgonen och höra det välbekanta pianoackompanjemanget till det tio minuter långa gymnastikprogrammet.

Många företag har spelat in musiken från radion och spelar upp den via kontorets eller fabrikens högtalare före eller efter startsignalen på morgonen. På det sättet kan alla, från direktören och nedåt, förbättra sin blodcirkulation, innan de sätter i gång med dagens arbete.

Skolungdomar uppmuntras också att stiga upp tidigt och göra morgongymnastik, även under sommarloven. De väljer en parkeringsplats eller någon annan lämplig plats, där de — och de grannar som så önskar — kan samlas klockan 6.17, sätta på radion och träna tillsammans. Denna tidiga start hjälper skolungdomarna att hinna med de travar av läxor de får över skolloven.

Gruppkänsla

Den obligatoriska skolgången börjar vid sex års ålder, men många föräldrar sätter sina barn i förskola två år tidigare. Barnen får sålunda tidigt ta del i gruppaktiviteter. Barn som går på lågstadiet träffas på bestämd tid och plats och promenerar till skolan i små grupper bakom en som utsetts till ledare. Middagsmålet tillhandahålls i skolan, och detta bidrar ytterligare till att ge barnen gruppkänsla.

Läroplaner och inlärningsmetoder varierar mycket litet mellan landets olika delar. Detta är praktiskt, eftersom många familjer flyttar en hel del, då bolagen omplacerar sina anställda till filialer på andra orter. Barnen får lära sig att anpassa sig, och de försöker att snabbt smälta in i den nya gruppen.

Att tonvikten läggs vid gruppen snarare än vid individen betyder inte att personlig ambition är något förbjudet. Om det är någonting som uppmuntras, så är det ambition. Men dessa ambitioner förverkligas med vedertagna metoder som är erkända av gruppen.

När en japan anställs vid ett företag, väntar han sig att stanna kvar där livet ut. Hans solidaritet är något som tas för givet. Företagets fortbestånd är hans fortbestånd. Han förväntas därför sätta dess intressen före allting annat, också sin familj. Att någon slutar en anställning för att finna en bättre är en sällsynthet i Japan. Sådana personer betraktas som opålitliga. Om en arbetare inte vill göra firmans framtid till sin egen är han inte önskvärd.

Men när han en gång blivit anställd inom ett företag, blir han väl omhändertagen, om han är plikttrogen. Företaget gör allt som står i dess makt för att behålla honom som anställd, även under svåra depressionstider. Om en arbetares färdigheter blir föråldrade på grund av teknologiska framsteg, kommer bolaget att omskola honom. Man anordnar regelbundet utflykter för de anställda och ger generösa gratifikationer. Bolaget kan också tillhandahålla tjänstebostäder för de gifta och sovsalar för de ensamstående. Många firmor har sommarstugor och andra fritidsarrangemang vid berömda rekreationsorter med varma källor.

Bolaget kan också anordna kurser i engelska och andra kulturella ämnen, bekosta olika former av underhållning och ombesörja andra extraförmåner. Den anställde får en bättre ställning med ökad ålder, och hans lön stiger. Han känner trygghet som medlem av ett stadigvarande arbetslag. Han vet att bolaget kommer att sörja för honom.

Arbetsdagar och fridagar

Många firmor har nu infört femdagarsvecka, främst med tanke på sitt anseende utomlands. Andra har två lediga lördagar i månaden. En del småföretag arbetar sju dagar i veckan, men i stort sett betraktas söndagen som en ledig dag.

Om de anställda utnyttjade all laglig fritid, till exempel årlig semester och nationella helgdagar, skulle de kunna vara lediga mellan 80 och 130 dagar om året. Men de flesta tar inte på långa vägar så många fridagar.

Japanska arbetare talar om ”serviceövertid”. I många fall arbetar de till sena kvällen eller över veckosluten utan extra betalning. När det är mycket att göra, arbetar de tills de kommer så långt i sitt arbete att de med gott samvete kan sluta och gå hem. Många familjer vet aldrig när pappa kommer hem, och de är vana vid att han ofta arbetar på söndagarna.

På grund av utrymmesbrist kan det ibland faktiskt vara svårt för en arbetare att koppla av hemma. På morgonen rullas bäddarna ihop och stoppas undan, och sovrummet förvandlas till vardagsrum. Det är inte lätt att ”sova ut” under sådana omständigheter. Barnen stiger vanligtvis upp tidigt, och rummet behövs för dagens verksamhet. En man kanske har att välja mellan att vara i vägen där hemma eller gå ut och slösa bort pengar på nöjen. Ofta är det mindre besvär att helt enkelt gå till arbetet som vanligt!

Dessutom kan hans lilla hem kännas oerhört varmt på sommaren, jämfört med kontoret, där det vanligen finns luftkonditionering. Också på vintern kan det uppvärmda kontoret vara bekvämare.

Personlig hygien

Det berömda japanska badet — en daglig, eller nästan daglig, företeelse — är ungefär lika viktigt för arbetaren som att äta och sova. Om du vill pröva själv, behöver du ett badkar med ganska hett vatten, där du kan krypa ner ända upp till hakan. Ett bad efter västerländskt mönster är inte samma sak, eftersom man måste ha tvagningsmöjligheter utanför badkaret.

Duscha först av kroppen och kryp sedan ner i karet och ligg i blöt i ungefär tio minuter. Gå sedan upp, tvåla in dig ordentligt och massera med en tvättlapp. Skölj av all tvål och kryp tillbaka ner i karet. Allteftersom minuterna går kommer du att känna hur musklerna slappnar av, och du kommer att börja undra varför du aldrig har gjort det här förut.

När du sedan går till sängs, kommer du att känna dig varm och skön och sova gott. Nästa dag stiger du upp och känner dig som en ny människa, ja, som en japan. När du blivit van vid detta, kommer du att förstå varför badet är så viktigt för den hårt arbetande japanen.

God hygien kan anses vara en bieffekt av badandet. En ren kropp bidrar till en angenäm atmosfär, ger en känsla av välbefinnande och visar att man är hänsynsfull mot andra.

Strävsamhet i allt

En japan arbetar hårt, inte bara i sitt arbete, utan också på fritiden. Föreställ dig till exempel att han vill lära sig åka skidor. Först köper han all utrustning: skidor, skidskor, särskilda kläder, handskar, mössa, glasögon — allt. Sedan gör han korta resor till någon berömd vintersportort så ofta hans tid och ekonomi tillåter.

För att på bästa sätt utnyttja ett veckoslut kan han resa dit på fredagsnatten, åka skidor från morgon till kväll lördag och söndag och sedan resa tillbaka hem på söndagsnatten för att kunna komma i tid till arbetet på måndag morgon. På måndagen kommer han att vara trött och ha träningsvärk — men han kommer att vara nöjd.

Samma arbetsamhet kan ibland läggas i dagen när det gäller religiös verksamhet. Jehovas vittnen är till exempel överallt kända för sitt energiska predikande, men i Japan är deras nit enastående. Den lilla grupp vittnen som fanns i Japan för 30 år sedan har nu vuxit till en härskara på 64.000. En tredjedel av dessa ägnar mellan 60 och 150 timmar varje månad åt att undervisa intresserade människor i bibeln och ta del i predikandet från hus till hus.

På grund av att de studerat bibeln och lärt känna vad den har att säga om Guds syn på familjelivet, har många män bland Jehovas vittnen nu börjat sätta sina familjers intressen före företagets anspråk. En del har tackat nej till befordran och till och med gett upp välbetalda anställningar för att kunna tillbringa mera tid tillsammans med sina familjer och ta del i andra kristna verksamhetsgrenar.

Många av Jehovas vittnens barn har funnit att de lyckas bättre i skolan på grund av att de studerar bibeln tillsammans med sina föräldrar. I stället för att bara plugga in en mängd fakta inför ett examensprov har de lärt sig att systematisera sina kunskaper och dra slutledningar av det de får lära. Därför är det också många unga som visar stort nit i sin religiösa verksamhet.

Nej, det är ingenting mystiskt med den japanska arbetsamheten. Japanerna föds in i ett system som håller dem i hårt arbete redan från början. Ingen avkoppling i skolan, inte alltför mycken avkoppling under fritiden, arbeta helhjärtat för saker och ting, sätta fart på trötta muskler vid dagens början, sinne för detaljer, renlighet, solidaritet mot bolaget som sörjer för dem och, vid slutet av dagen, ett härligt varmbad!

Tycker du att deras levnadssätt verkar tilltalande? Ja, vissa saker kanske gör det och vissa inte. Men du måste nog trots allt hålla med om att det är mycket vi kan lära av de arbetsamma japanerna.