Hon försvarade Guds folk

1–3. a) Varför var Ester förmodligen rädd för att gå in till sin egen man? b) Vilka frågor om Ester ska vi ta upp?

ESTER försökte intala sig själv att hon inte behövde vara rädd när hon närmade sig förgården i palatset i Susa. Det var inte så lätt. Palatset var mycket imponerande och utsmyckat med väggreliefer av färgat glaserat tegel som föreställde bevingade tjurar, bågskyttar och lejon. Där fanns ståtliga kolonner och enorma statyer. Palatset var byggt på en stor platå med ett magnifikt läge nära de snöklädda Zagrosbergen. Där hade man utsikt över den rena och klara floden Choaspes, och själva läget var tänkt att göra alla besökare medvetna om vilken oerhörd makt härskaren i det här residenset hade. Det var den mannen Ester skulle träffa, han som kallade sig själv ”den store kungen”. Hon var dessutom gift med honom.

² Hon var alltså gift med kung Ahasveros. Vilken annorlunda man jämfört med vad unga judiska kvinnor drömde om!a Kungen hade inte sådana personer som Abraham som föredömen. Abraham hade ju ödmjukt följt Guds befallning att lyssna på sin hustru, Sara. (1 Mos. 21:12) Den här kungen visste mycket lite eller inget alls om Esters Gud, Jehova, och inget om Moses lag. Däremot kände Ahasveros mycket väl till den persiska lagen, och den sa att det Ester tänkte göra var förbjudet. Den som gick in till kungen utan att ha blivit kallad kunde dömas till döden. Kungen hade inte kallat på Ester, men hon tänkte gå in till honom ändå. När hon närmade sig den inre förgården där Ahasveros kunde se henne från tronen, så kanske hon kände att hon gick mot en säker död. (Läs Ester 4:11; 5:1.)

³ Varför ville Ester utsätta sig för en sådan risk? Och vad kan vi lära oss av hennes starka tro? Vi ska först se hur det kom sig att Ester hamnade i den här mycket märkliga situationen att bli Persiens drottning.

 4. Vad vet man om Ester, och hur kom det sig att hon bodde hos sin kusin Mordokaj?

⁴ Ester var föräldralös. Vi vet inte mycket mer om hennes föräldrar än att de gav henne namnet Hadassa, som är hebreiska för ”myrten”, en väldoftande buske med vita blommor. När Esters föräldrar dog tog en omtänksam släkting hand om henne. Han hette Mordokaj och var hennes kusin, men han var mycket äldre än hon. Mordokaj tog med sig Ester hem och behandlade henne som sin egen dotter. (Est. 2:5–7, 15)

5, 6. a) Hur fostrade Mordokaj Ester? b) Hur såg Esters och Mordokajs liv ut i Susa?

⁵ Mordokaj och Ester var judar som levde i exil i Susa, perserrikets huvudstad. Där fick de förmodligen känna på persernas fördomar mot den judiska religionen och Guds lag, som de följde. Esters förtroende för Mordokaj växte säkert ju mer han undervisade henne om Jehova. Han hade räddat sitt folk ur många svåra situationer, och han skulle göra det igen. (3 Mos. 26:44, 45) Det är tydligt att det utvecklades ett starkt band av kärlek och tillit mellan dem.

⁶ Mordokaj arbetade som någon slags ämbetsman vid palatset i Susa. Han brukade sitta i kungens port tillsammans med andra som betjänade kungen. (Est. 2:19, 21; 3:3) Vi kan bara gissa hur Esters vardag såg ut när hon växte upp, men vi vågar nog säga att hon tog god hand om sin äldre kusin och hemmet där de bodde. Det låg förmodligen i de lite enklare kvarteren, mitt emot palatset på andra sidan floden. Hon kanske tyckte om att gå till marknaden i Susa, där guldsmeder, silversmeder och andra köpmän sålde exklusiva varor. Ester trodde nog inte att hon själv skulle bli van vid sådan lyx. Inte ens i sin vildaste fantasi kunde hon föreställa sig vad som låg framför henne.

 7. Varför blev Vasti avsatt som drottning, och med vilket resultat?

⁷ En dag surrade hela staden av rykten om vad som hade hänt i palatset. Kung Ahasveros hade haft en bankett och bjudit de förnäma gästerna på överdådig mat och fint vin. Han bestämde sig för att kalla in Vasti, Persiens vackra drottning, som hade en egen festmåltid tillsammans med de andra kvinnorna. Men Vasti vägrade komma. Förödmjukad och rasande frågade kungen sina rådgivare hur Vasti skulle straffas. Och vad hände? Hon blev avsatt som drottning. Därför började kungens tjänare leta i hela riket efter vackra unga jungfrur, och en av dem skulle få bli hans nya drottning. (Est. 1:1–2:4)

 8. a) Varför kan Mordokaj ha bekymrat sig för Ester när hon växte upp? b) Hur kan vi tillämpa Bibelns balanserade syn på fysisk skönhet? (Se också Ordspråksboken 31:30.)

⁸ Man kan tänka sig att Mordokaj såg med både stolthet och lite oro på Ester när han märkte att hans lilla kusin växte upp till en riktig skönhet. Det sägs att ”den unga kvinnan hade skön gestalt och vackert utseende”. (Est. 2:7) Bibeln ger en balanserad syn på fysisk skönhet – ett vackert utseende är tilltalande, men det måste förenas med vishet och blygsamhet. Annars kan utseendet bli en grogrund för fåfänga, stolthet och andra fula egenskaper. (Läs Ordspråksboken 11:22.) Har du sett något exempel på det? Hur skulle det bli i Esters fall? Skulle hennes skönhet bli en tillgång eller en belastning? Det skulle framtiden få utvisa.

 9. a) Vad blev följden av att kungens tjänare lade märke till Ester, och varför måste det varit svårt att skiljas från Mordokaj? b) Varför gick Mordokaj med på att Ester gifte sig med någon som inte tjänade Jehova? (Se rutan.)

⁹ Kungens tjänare hade lagt märke till Ester, och hon blev en av de utvalda. De hämtade henne hos Mordokaj och tog med henne till det storslagna palatset på andra sidan floden. (Est. 2:8) Det måste ha varit svårt för dem att skiljas åt, de var ju som far och dotter. Mordokaj ville såklart inte att hans adopterade dotter skulle gifta sig med en icke-jude, inte ens om han var kung, men saker och ting låg utanför hans kontroll.b Ester lyssnade säkert mycket uppmärksamt på Mordokajs goda råd innan hon fördes bort till hovet. På vägen till palatset hann många tankar fara genom hennes huvud. Hur skulle livet bli nu?

10, 11. a) Hur skulle Ester ha kunnat påverkas av sin omgivning? b) Hur visade Mordokaj att han brydde sig om Ester?

¹⁰ Ester kastades in i en värld som var fullständigt okänd och främmande. Hon fick umgås med ”många unga kvinnor” som hade kommit dit från alla delar av det stora perserriket, och de förde med sig helt andra vanor, språk och sociala koder. Under uppsikt av Hegaj, en ämbetsman vid hovet, fick de unga kvinnorna gå på skönhetsbehandlingar under ett helt år. De fick till exempel massage med väldoftande oljor. (Est. 2:8, 12) I den här miljön kunde de unga kvinnorna bli väldigt utseendefixerade, och dessutom var det säkert vanligt med både fåfänga och rivalitet. Hur påverkades Ester av det?

¹¹ Ingen brydde sig mer om Ester än Mordokaj. Dag efter dag gick Mordokaj så nära kvinnornas hus han kunde för att försöka ta reda på hur det gick för Ester. (Est. 2:11) Och när han lyckades få fram lite information, kanske tack vare tillmötesgående tjänare i kungens hushåll, så fick han säkert anledning att stolt sträcka på sig. Varför det?

12, 13. a) Vilket intryck fick andra av Ester? b) Varför var det en lättnad för Mordokaj att Ester inte avslöjade sin judiska bakgrund?

¹² Ester hade gjort gott intryck på Hegaj, och han var särskilt omtänksam mot henne. Han gav henne sju unga kvinnliga tjänare och den bästa platsen i kvinnornas hus. Bibeln berättar: ”Under tiden vann Ester ständigt ynnest hos alla som såg henne.” (Est. 2:9, 15) Var det bara hennes skönhet som gjorde intryck? Nej, så enkelt var det inte.

¹³ Vi läser till exempel: ”Ester hade inte berättat något om sitt folk och sina släktingar, ty Mordokaj hade befallt henne att hon inte skulle berätta något.” (Est. 2:10) Mordokaj hade bett Ester att vara diskret med att hon var judinna. Han hade nog goda skäl att misstänka att männen och kvinnorna vid det persiska hovet hade fördomar mot judar. Tänk vilken lättnad det var för Mordokaj att höra att Ester insiktsfullt fortsatte att följa hans råd, trots att hon inte bodde hemma hos honom längre.

14. Hur kan barn och unga efterlikna Ester?

¹⁴ Barn och unga i dag kan också glädja sina föräldrar eller andra som de växer upp hos. När de är hemifrån och är omgivna av människor som är ytliga, omoraliska eller onda, så behöver de inte låta sig påverkas. De kan ändå välja att göra det som är rätt och riktigt. När de gör det så liknar de Ester och gläder Jehovas hjärta. (Läs Ordspråksboken 27:11.)

15, 16. a) Hur vann Ester kungens kärlek? b) Hur skulle Ester ha kunnat påverkas av sin nya livssituation?

¹⁵ Nu var tiden inne för Ester att visas upp för kungen. Hon fick möjlighet att önska sig något, precis vad som helst, kanske något som skulle göra henne ännu vackrare. Men hon var blygsam, så hon begärde inget mer än det Hegaj hade sagt. (Est. 2:15) Hon insåg säkert att enbart skönhet inte skulle vinna kungens hjärta och att egenskaper som blygsamhet och ödmjukhet var sällsynta där vid hovet. Hade hon rätt?

¹⁶ Berättelsen fortsätter: ”Kungen kom att älska Ester mer än alla de andra kvinnorna, ja, hon vann hans ynnest och tillgivenhet framför alla de andra jungfrurna. Han satte därför den kungliga huvudprydnaden på hennes huvud och gjorde henne till drottning i Vastis ställe.” (Est. 2:17) Det måste ha varit svårt för den här unga och ödmjuka judinnan att anpassa sig till sitt nya liv. Nu var hon nybliven drottning och gift med den mäktigaste härskaren på jorden vid den tiden. Steg det henne åt huvudet och gjorde henne stolt? Inte alls.

17. a) Hur var Ester lydig mot sin adoptivfar? b) Vilka viktiga lärdomar får vi av Ester?

¹⁷ Ester fortsatte att lyssna på sin styvfar och följa hans råd. Hon berättade inte om sin judiska bakgrund. Och när Mordokaj avslöjade en sammansvärjning som gick ut på att döda Ahasveros, så gjorde Ester som Mordokaj sa och vidarebefordrade hans meddelande till kungen, och de skyldiga fick sitt straff. (Est. 2:20–23) Hon visade att hon hade stark tro på Gud genom att vara villig att lyda. Vi behöver verkligen följa Esters exempel i dag, när det knappast ses som en fördel att vara lydig och foglig. Det är snarare trots och upproriskhet som gäller. Men om man har stark tro, som Ester, så tycker man att det är viktigt att följa de råd man får.

18. a) Varför kan Mordokaj ha vägrat att buga sig för Haman? (Se fotnoten.) b) Hur kan vi efterlikna Mordokaj?

¹⁸ En man som hette Haman hade fått ökat inflytande vid hovet. Kungen utnämnde honom till statsminister, och han blev kungens främste rådgivare. Haman var alltså den näst mäktigaste mannen i hela riket. Kungen befallde till och med att alla som träffade Haman skulle buga sig för honom. (Est. 3:1–4) För Mordokaj innebar den här befallningen ett problem. Han var helt inställd på att lyda kungen, men inte om han var tvungen att trotsa Gud. Det råkade vara så att Haman var ättling till kung Agag, en amalekit som avrättades av Guds profet Samuel. (1 Sam. 15:33) Amalekiterna var så onda att de hade gjort sig till Jehovas och Israels fiender. Som folk betraktade var amalekiterna fördömda av Gud.c (5 Mos. 25:19) Hur skulle en trogen jude kunna buga sig för en amalekit? Det kunde i alla fall inte Mordokaj. Inga påtryckningar fick honom att buga sig. Även män och kvinnor i vår tid har riskerat sina liv för att följa den här principen: ”Vi måste lyda Gud som vår härskare mer än människor.” (Apg. 5:29)

19. Vad ville Haman göra, och hur fick han med kungen på sina planer?

¹⁹ Haman var rasande. Han ville hitta ett sätt att döda Mordokaj. Men det var inte nog, han ville utplåna hela hans folk. Haman svartmålade judarna och fick kungen med sig. Utan att namnge dem sa han att de var obetydliga människor ”som bor kringspritt och avskilt bland folken”. Men ännu värre var att han påstod att de inte följde kungens lagar. Han framställde dem som hotfulla rebeller. Han erbjöd en enorm summa pengar för att bekosta utrotningen av alla judar i riket.d Haman fick kungens egen signetring för att kunna utfärda vilken order han ville. (Est. 3:5–10)

20, 21. a) Hur påverkade Hamans påbud alla judar i perserriket, inklusive Mordokaj? b) Vad uppmanade Mordokaj Ester att göra?

²⁰ Strax satte budbärare i väg i sporrsträck till varje hörn av det vidsträckta riket för att offentliggöra det som skulle bli dödsdomen över det judiska folket. Mordokajs tankar gick kanske till den lilla gruppen av judar långt borta i Jerusalem som hade återvänt från exilen i Babylon och höll på att återuppbygga staden. Tänk dig hur budskapet togs emot där – Jerusalem hade inte ens några skyddande murar än! Och Mordokaj tänkte säkert på sina egna vänner och släktingar i Susa när han hörde den förskräckliga nyheten. Fullständigt förtvivlad rev han sönder sina kläder, klädde sig i säck och aska och gick ut mitt i staden och ropade ut sin sorg. Men Haman satte sig ner och drack med kungen, inte det minsta berörd av den sorg och bedrövelse som han hade orsakat judarna och alla deras vänner. (Läs Ester 3:12–4:1.)

²¹ Mordokaj förstod att något måste göras. Men vad? Ester hörde om hans sorg och skickade nya kläder till honom, men Mordokaj vägrade låta sig tröstas. Han hade kanske länge undrat varför Jehova tillät att hans älskade Ester togs ifrån honom och blev hustru åt en hednisk kung. Nu började det hela klarna. Mordokaj skickade ett meddelande till drottningen och uppmanade henne att gå till kungen för att försvara ”sitt eget folk”. (Est. 4:4–8)

22. Varför var Ester rädd att gå in till sin egen man? (Se fotnoten.)

²² Ester måste ha blivit som bedövad inombords när hon fick meddelandet. Det här var den största utmaningen för hennes tro hittills. Hon var rädd, och det erkände hon villigt när hon svarade Mordokaj. Hon påminde honom om vad som stod i kungens lag. Det innebar dödsstraff att gå in till kungen utan att vara kallad. Det var bara om kungen räckte ut sin gyllene spira som man blev benådad. Och varför skulle han skona Ester? Hon kanske tänkte på hur kungen hade reagerat när drottning Vasti trotsade hans befallning. Ester berättade för Mordokaj att kungen inte hade sänt bud efter henne på en hel månad! Ahasveros hade försummat henne, och det gav henne tillräcklig anledning att misstänka att den lynnige kungen inte var så vänligt inställd längre.e (Est. 4:9–11)

23. a) Vad sa Mordokaj för att stärka Esters tro? b) Varför är Mordokaj värd att efterlikna?

²³ Mordokaj ville motivera Ester att visa tro. Han förklarade rakt på sak att vare sig hon gjorde något eller inte så skulle judarna bli räddade. Men var det rimligt att tro att hon själv skulle slippa undan förföljelsen, om hon inte ingrep nu? Här visade Mordokaj sin orubbliga tro på Jehova, som aldrig skulle låta sitt folk utrotas eller svika sina löften. (Jos. 23:14) Mordokaj frågade Ester: ”Vem vet om det inte är för en tid som denna som du har uppnått kunglig värdighet?” (Est. 4:12–14) Visst är Mordokaj värd att efterlikna? Han förtröstade fullständigt på Jehova. Gör vi det? (Ords. 3:5, 6)

24. Hur visade Ester tro och mod?

²⁴ Nu var det avgörande ögonblicket inne. Ester meddelade Mordokaj sin önskan att hon och alla judarna i Susa skulle fasta i tre dagar. Och så avslutade Ester med några ord som nästan blivit bevingade i all sin enkelhet. De speglar verkligen hennes tro och mod: ”Om jag skall förgås, så må jag förgås.” (Est. 4:15–17) Hon hade nog aldrig bett så intensivt som under de tre dagarna. Men så var stunden inne. Hon klädde sig i sin vackraste kungliga skrud och gjorde allt för att vara kungen till behag. Sedan gick hon i väg.

25. Beskriv vad som hände när Ester gick till kungen.

²⁵ Som det beskrevs i början av det här kapitlet så gick hon till kungens hov. Vi kan bara föreställa oss hur orolig hon var och vilka intensiva böner hon bad. Hon kom in på förgården, och där kunde hon se Ahasveros sitta på sin tron. Hon kanske försökte avläsa hans ansiktsuttryck bakom det trimmade, symmetriska skägget och de välskötta lockarna vid tinningarna. Om hon var tvungen att vänta så måste det ha känts som en hel evighet. Plötsligt fick Ahasveros syn på henne. Nu fanns det ingen återvändo. Det här kom som en fullständig överraskning för honom. Men hans blick mjuknade, och han räckte ut sin gyllene spira. (Est. 5:1, 2)

26. Varför behöver kristna i vår tid lika mycket mod som Ester, och varför var det här bara början?

²⁶ Ester beviljades audiens, för kungen ville höra hennes ärende. Ester visade stark tro när hon ställde sig på Guds och sitt folks sida, och hon blev ett föredöme för alla Guds tjänare genom tiderna. Kristna i dag uppskattar att det finns sådana exempel att följa. Jesus sa att sanna kristna skulle visa självuppoffrande kärlek. (Läs Johannes 13:34, 35.) För att göra det krävs det ofta mod. Ester försvarade Guds folk den här dagen, men det låg mycket mer framför henne. Hur skulle hon kunna bevisa för kungen att hans favoritrådgivare Haman var en ondskefull intrigmakare? Vad skulle hon göra för att rädda sitt folk? Det får vi se i nästa kapitel.