Akta dig för att leka med sedeslösheten
GUDS regler beträffande förhållandet mellan könen finns i hans ord, bibeln. Den gör det klart och tydligt att könsumgänge får förekomma endast mellan dem som är tillbörligt gifta. Om ogifta personer idkar könsumgänge, är det otukt. Om gifta personer har könsumgänge med någon annan än äktenskapspartnern, är det äktenskapsbrott. Bibeln säger klart och tydligt: ”Otuktiga människor och äktenskapsbrytare skall Gud döma” och även att ”varken otuktiga människor ... eller äktenskapsbrytare ... skola få Guds rike till arvedel”. — Hebr. 13:4; 1 Kor. 6:9, 10.
Den kristna normen inbegriper emellertid mycket mera än att man bara avhåller sig från otukt och äktenskapsbrott. Den förbjuder lösaktigt uppförande och orenhet, såväl som direkt otukt och äktenskapsbrott. Detta grundar sig på den princip Jesus framhöll i bergspredikan: ”Jag säger eder att var och en som håller i med att se på en kvinna, så att han får passion för henne, redan har begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.” — Matt. 5:28, NW.
Många erkänner kanske att det är orätt att bedriva otukt och begå äktenskapsbrott, men de inser inte alltid att det också är orätt att ”leka” med sedeslösheten. Men Jesus framhöll att det är orätt att låta sig bli upptänd genom att man håller i med att se på en annans behagfulla drag, vilken inte är ens äktenskapspartner, och att göra det med orent motiv. Det är lika orätt att hänge sig åt något annat uppförande som får samma verkan.
Varför är det orätt att leka med sedeslösheten, och varför måste de kristna avhålla sig från detta? Först och främst därför att det utgör ett brott mot Guds uttryckliga bud. Detta resulterar i hans misshag, om inte rentav i att hans heliga namn blir smädat. Hans ord ger oss därför rådet: ”Låt därför eder kropps lemmar, som äro på jorden, bliva såsom döda, vad beträffar otukt, orenhet, sexuell åtrå, skadlig begärelse och vinningslystnad, som är avgudadyrkan.” Ja, alla sådana ”köttets gärningar” är en form av avgudadyrkan och kan jämställas med forntida fallosdyrkan eller könsdyrkan. — Kol. 3:5, NW; Gal. 5:19—21.
Genom att leka med sedeslösheten kan man för det andra tillfoga andra skada i mentalt, fysiskt och andligt avseende. Det kan anstränga känslolivet, särskilt hos den kvinna som berörs. Det kan skapa stor grämelse och vålla oro i sinne och hjärta. Genom att underlåta att göra räta stigar för sina fötter kan man vidare bli orsak till att andra lockas att följa omoraliska sedvanor och kommer bort från den väg som leder till evigt liv. Det kan leda till uteslutning ur den kristna församlingen och till att man blir för evigt tillintetgjord av Gud.
Om man leker med sedeslösheten, leder det lätt till otukt, vilket kan få till följd otäcka veneriska sjukdomar och livslång grämelse, t. ex. i de fall då utomäktenskapliga barn blir följden. Det är inte ovanligt. År 1962 föddes sålunda 8.835 utomäktenskapliga barn i London, vilket var en sjundedel av alla levande födda som registrerades där i staden under hela året! Och beträffande veneriska sjukdomar sade en auktoritet i Amerika: ”Veneriska sjukdomar är nu ett allvarligt problem, som ständigt blir allt värre och som hotar att svepa fram över [Förenta staterna] som en skogsbrand.”
Vad utgör ”lek” med sedeslösheten?
Vad menas med att ”leka” med sedeslösheten? Med detta menar vi inte otukt eller äktenskapsbrott, ty detta är inte ”lek” med omoraliskheten. Att man ”leker” med sedeslösheten betyder att man från början kanske inte ämnar gå så långt som till otukt eller äktenskapsbrott men att man medvetet eller omedvetet ägnar sig åt något som lätt leder därhän. Vad man behöver komma ihåg är att man genom att leka med sedeslösheten slår in på sedeslöshetens väg, och på den kan man inte alltid slå till reträtt.
Vilka är då några av de handlingar som utgör lösaktigt uppförande eller lek med sedeslösheten men inte är direkt otukt eller äktenskapsbrott?
En sådan består i att en gift person flirtar med en medlem av det motsatta könet, som inte är hans äktenskapspartner. Detta kan inte tjäna något gott syfte. Man ägnar sig vanligtvis åt det för att stärka sin självkänsla eller för den sexuella stimulans det skänker. Det är att betrakta en annan med orätt motiv. Om man slår in på en sådan kurs, leder det så småningom till äktenskapsbrott.
Att tillgivet slå armarna om en person av det motsatta könet, som inte är ens man, hustru eller nära släkting, är också att leka med sedeslösheten. En människa kan ge uttryck åt vänskap utan att gå till denna ytterlighet. Sådana handlingar kan tyckas vara mycket oskyldiga till att börja med, men de kan leda till och har lett till otukt och äktenskapsbrott, som fått till följd att några blivit uteslutna ur den kristna församlingen. Att personerna är gifta innebär inom parentes sagt inte att de kan ta sig större friheter i detta avseende än ogifta personer. Det inträffar lika ofta, om inte oftare, att gifta personer råkar i svårigheter genom att göra sådant med någon som inte är deras äktenskapspartner.
Att berätta oanständiga historier är att leka med sedeslösheten. Därmed börjar man bryta ned höga kristna normer, ty man får andra att tänka att sådant kanske inte är så orätt, om kristna kan skämta om det; och hur många var det för resten inte som skrattade! Men är det rent eller rätt? Nej! Det leder i orätt riktning, i riktning mot omoraliskheten, i det att det besmittar ens tänkesätt. — Ef. 5:3, 4.
Att dansa med någon, som är en annans äktenskapspartner, på ett sådant sätt att man blir sexuellt uppeggad eller stimulerad är också att leka med omoraliskheten. I själva verket finns det intet som berättigar en kristen att dansa tätt intill en annans äktenskapspartner. Tänk på det så här. Skulle du tycka om att någon kom hem till dig och höll armarna om din hustru i fem eller tio minuter varje timme under kvällen och bara satt eller stod mitt i rummet och omfamnade din hustru? Nej, det skulle du naturligtvis inte tycka om! Varför skulle det då vara berättigat bara därför att man spelar musik eller därför att det sker under namn av dans? Det är inte berättigat och bör undvikas av kristna. Det finns andra slag av danser, i vilka man inte behöver dansa så tätt intill varandra att man praktiskt taget omfamnar varandra. Genom att dansa s. k. kontradanser och andra ”gruppdanser” eller sådana danser som utförs av personer av samma kön undviker man denna fallgrop. Om en dans är suggestiv eller omoralisk, är den inte till för kristna, även om den dansas av en enda person eller av personer av samma kön.
Att läsa litteratur eller se på bilder som gör en upptänd i sexuellt avseende är att leka med sedeslösheten. Att gå på bio och att se televisionspjäser eller skådespel som betonar sedeslösheten är lika illa, eftersom sådant fyller sinnet med orena tankar.
Ogifta människor, som håller ihop med någon av det motsatta könet, bör akta sig för att leka med sedeslösheten. Det enda giltiga skälet för en kristen att ständigt umgås med någon av det motsatta könet är att odla ett ärbart umgänge, som till sist leder till äktenskap. Men ”romantiska” promenader på ensliga ställen är farliga, ty att man under långa stunder är på tumanhand med någon av det motsatta könet kan leda till att man blir så upptänd att man börjar ägna sig åt grov flirt. Det är orätt av ogifta personer att hänge sig åt passionerat, sexuellt uppeggande kyssande, även om de är förlovade och tänker gifta sig, ty det uppväcker känslor som inte kan få utlopp i sexuellt umgänge utan att det blir otukt. Det är bättre att undvika en sådan situation som utsätter en för risken att gå för långt.
Att stämma träff med män eller kvinnor som inte är överlämnade åt Gud kan snabbt leda till att man leker med sedeslösheten. Först och främst bör en kristen inte odla något umgänge med en världsmänniska. Det är troligt att en individ som inte vägleds av Guds ord är infekterad av de lösa moralnormer som gäller i världen och är benägen för att godta leken med sedeslösheten såsom en självklar sak, såsom något som är ett godtagbart uppförande i samhället. Men så är det inte. Det är emot Guds vilja.
Tänk på seder och bruk på orten
Man måste också tänka på seder och bruk på orten. Om det på en viss ort räknas för lösaktigt uppförande att en ogift gosse och en ogift flicka är ensamma med varandra eller att de stämmer träff utan något ”förkläde”, då måste man respektera detta skick och bruk. Om det enligt den sed som råder på orten anses otillbörligt att ogifta individer håller varandra i hand, till och med i föräldrarnas närvaro, då måste de kristna rätta sig efter denna sed. Om det enligt skick och bruk på orten är orätt att ogifta personer alls kysser varandra, då bör kristna som bor i det landet rätta sig efter dessa normer. Vi lägger oss inte till med seder och bruk i ett land, om de utgör ett brott mot Guds bud, men vi insisterar inte heller samtidigt på att få bryta mot seder och bruk på orten, om de inte utgör något brott mot den kristnes samvete.
Om det å andra sidan är vanligt på orten att unga människor bekantar sig med varandra före äktenskapet, så kan man inte invända något däremot. Men detta betyder inte att det är tillbörligt för en kristen att gå ut med vem som helst av det motsatta könet, som visar sig villig. En kristen kvinna kan vidare med rätta förvänta att en kristen man som ideligen söker hennes sällskap har för avsikt att odla en gemenskap som kommer att leda till äktenskap. Och om de fortsätter att sällskapa med varandra under någon längre tid, har också den kristna församling, som de är anslutna till, all anledning att förvänta att de båda har hederliga avsikter att ingå äktenskap.
Ibland ser unga människor filmer från andra länder. De ser ”romantiska” scener och önskar efterlikna dem. Men enbart det förhållandet att något företas i ett annat land betyder inte att det är rätt att du gör detsamma i ditt land. I vissa delar av jorden går människor mycket lätt klädda, men du skulle kunna bli arresterad om du skulle försöka klä dig lika lätt där du bor. Man bör också komma ihåg att det som avbildas på filmduken inte nödvändigtvis representerar vad som anses vara god moral ens i det land där det har spelats in. Det kan avbilda det som företas, men det kan vara sådant som företas av människor som lever ett sedeslöst liv!
Hur bör man akta sig?
Av det föregående framgår det tydligt att vi ständigt måste akta oss för att leka med sedeslösheten. Detta betyder inte att vi inte kan lita på någon. Men modern reklam och television, moderna filmer, skådespel osv. proppar sinnet så fullt med sexualitet att folk leds till att tänka på det sexuella mera än vad som är nyttigt. Även om en individ önskar göra det som är rätt, kan han finna att dessa ständiga påtryckningar driver honom till det som är orätt, om han inte för en hård kamp för det som är rätt.
Bibeln ger oss rådet: ”Haten det onda.” (Ps. 97:10) Att leka med sedeslösheten är av ondo. Sky sådan ”lek” såsom du skulle sky gift, som kan vara mycket sött men som kan döda. Kom ihåg att det är lätt att bedra sig själv. Hjärtats fallna böjelser påminner om en sjuk människas aptit. Hon längtar ofta mest efter det som skulle förvärra hennes lidande; en sockersjuk t. ex. känner begär efter det som är sött. — Jer. 17:9.
Hatet till det onda inställer sig alltså inte helt naturligt. Detta hat till det onda måste uppodlas. Hur då? Genom att man fyller sinnet med tillbörliga tankar. Det är bara i Guds ord, bibeln, som vi finner ett outtömligt förråd av rätta tankar. Detta kommer att göra det möjligt för oss att följa uppmaningen: ”Bliv ... förvandlade genom att göra om edert sinne.” (Rom. 12:2, NW) Det kommer också att hjälpa oss att följa rådet: ”Avkläd eder den gamla personligheten med dess sedvänjor och ikläd eder den nya personligheten, vilken genom exakt kunskap förnyas enligt dens avbild som har skapat den.” (Kol. 3:9, 10, NW) Ja, bibeln sörjer för det som är sant, rätt, rent, älskligt, dygdigt och värt att prisas. (Fil. 4:8) När vi tillägnar oss det slaget av kunskap, ägnar vi oss inte åt det som är ont och skadligt. Vi bygger upp rätta önskningar och ett rätt tänkesätt.
Eftersom våra sympatier och antipatier till stor del härrör från våra erfarenheter och vår miljö, bör vi vara mycket noga med att vara tillsammans med sådana som hyser respekt för Guds rättfärdiga krav. Om vi fortsätter att hålla ihop med dem som inte är så noga med moralen, kommer vi med tiden att tänka såsom de gör. Vi behöver ett rätt umgänge med kristna, som har ett rent sinne.
Vi bör särskilt akta oss för ett ”lösaktigt uppförande”. Undvik alla vanor som tenderar till att stimulera otillbörligt sexuellt begär, t. ex. den moderna vanan bland tonåringarna att ha stadigt sällskap, fast de inte kan hoppas på att kunna gifta sig på flera år, eller gifta människors vana att visa tillgivenhet för individer av det motsatta könet, som inte är deras äktenskapspartner. Undvik all pornografisk litteratur, vare sig det gäller synbilder eller bilder i form av ord. Håll dig borta från all underhållning som betonar orena teman. Undvik alla sånger och danser som är sexuellt stimulerande.
Om du går i sällskap med någon, så se till att ni använder den tid ni är tillsammans till sådant som är uppbyggande och värdefullt. Låt sunda ting fylla edra tankar, ert samtal och edra handlingar; ägna er t. ex. åt lekar eller sport, läsning av god litteratur, särskilt bibeln, eller tjänst för Gud.
Unga och gamla, gifta och ogifta, bör alla komma ihåg att Gud ständigt ser oss. Honom ”kan man icke gäckas med. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda; ty den som sår med tanke på sitt kött skall av sitt kött skörda förgängelse, men den som sår med tanke på anden, skall av anden skörda evigt liv.” (Gal. 6:7, 8, NW) Gör Guds vilja. Skydda dig mot att skörda fördärv genom att inte leka med sedeslösheten, så kommer Gud att välsigna dig med evigt liv i sin nya tingens ordning!