Ett domslut utan barmhärtighet

 1. a) Vad är det först och främst som en rättfärdig domare är angelägen om att göra, men vad söker han också efter, innan han avkunnar sin dom? b) Nämn några ting som kan ge honom orsak att visa barmhärtighet.

NÄR en rättfärdig domare sitter till doms i en sak, är han först och främst angelägen om att skipa rättvisa. Men även om den anklagade befinns vara skyldig, söker alltid en sådan domare efter möjligheter att utöva barmhärtighet, att mildra domen över den skyldige, varigenom han förenar rättvisa med barmhärtighet. Men det måste alltid finnas orsak till att visa barmhärtighet. En sådan orsak kan vara det förhållandet att den skyldige inte drivits av något illvilligt motiv eller handlat med berått mod. Det kan föreligga förmildrande omständigheter: den anklagade kan vara handikappad till följd av en dålig bakgrund, eller också kan han ha blivit utsatt för en plötslig eller oväntad utmaning; det är kanske bara hans första förseelse och inte någon vanehandling. Slutligen kan en ångerfull inställning, dikterad av insikt om det orätta i handlingen, och en uppriktig önskan att rätta till det som går att rätta till och att för all framtid undvika att begå sådana orätta handlingar vara den orsak en domare behöver för att kunna mildra straffet.

 2. När tvingas en domare avkunna dom utan barmhärtighet, och varför?

² Om å andra sidan en omfattande undersökning ger vid handen att det inte finns någon orsak till att visa barmhärtighet, att personen i fråga drivs av illvilja, har handlat med berått mod och inte ångrar sig utan snarare vanemässigt gör sig skyldig till olagliga handlingar, då skulle domaren vara ytterst försumlig, om han underlät att utkräva det fulla straff som lagen föreskriver. I så fall skulle rättvisans krav inte tillfredsställas, och dessutom skulle barmhärtighet eller ett tolererande av den onda individens handlingar väcka tvivel om domarens kvalifikationer för sin uppgift, skulle utsätta laglydiga människor för fara och skulle rubba andra människors förtroende för landets lag. I ett sådant fall skulle domaren vara tvungen att fälla ett domsutslag utan barmhärtighet.

 3. a) Var i bibeln finner vi redogörelsen för en dom som avkunnades utan att någon barmhärtighet visades? b) Varför fastställde den barmhärtige Jehova en sådan dom, och vad gör han genom Jesajas profetia, kapitel 47?

³ Det finns en skildring som visar att universums suveräne domare har fällt en dom utan att därvid visa barmhärtighet. Skildringen finns i bibeln, i Jesaja 47. Detta väcker frågan: Hur kunde ett sådant utslag fällas av den Gud, som sade följande om sig själv till Mose: ”Jehova, Jehova, en Gud, barmhärtig och nåderik, sen till vrede och överflödande i kärleksfull godhet och sanning, som bevarar kärleksfull godhet åt tusenden, överser med förseelse och överträdelse och synd”? (2 Mos. 34:6, 7, NW) Jo, därför att brottslingen i det här fallet, den forntida staden Babylon, själv var alltigenom illvillig, obarmhärtig och inte förtjänade att få röna någon ynnest. Liksom en domare vid en högre rätt i skrift meddelar sitt utslag och styrker det med argument, i vilka han anger skälen till sitt beslut, så gör Jehova detta genom sin profet Jesaja.

 4. Vad är nyttigt att göra då man begrundar denna profetia?

⁴ Läs gärna igenom hela detta kapitel, Jesaja 47, och sedan det är gjort, är det lämpligt att också läsa Uppenbarelseboken 18, där ett liknande domslut kungörs, men detta är ett utslag som kommer oss nu i denna tid mycket närmare, ty det handlar om domen över den nutida falska religionen, som härstammar från det forntida Babylon.

Förhandsvarning, ett tecken på omtanke

 5. a) När skrevs Jesajas profetia? b) Hur och varför uttalade Jehova denna dom redan innan Babylon uppnådde världsherravälde och den tid kom då det förde hans folk i fångenskap? c) Varför skulle budskapet i de tre första verserna i denna profetia ge genljud i båda öronen på vilken kaldé som helst, som hörde det?

⁵ Jesaja skrev visserligen profetian på Jehovas befallning medan Assyrien alltjämt härskade såsom det andra världsväldet i bibelns historiska skildring, mer än ett hundra år innan Babylon uppnådde herraväldet över världen, men Gud kunde med all rätt låta detta ske, ty staden Babylon hade redan begått sådana handlingar mot Gud som inte kunde försonas. Så hade det varit alltifrån den tid staden kom till under Nimrod. Gud kände till dess nackstyvhet. Att domslutet kungjordes på förhand var i sig självt en handling av omtanke, ty om det fanns någon i Babylon, som önskade följa en annan kurs, kunde denne ge akt på profetian och undgå den dom utan barmhärtighet som väntade Babylon. De kaldéer, som hörde eller läste profetian, måste ha känt det som om budskapet genljöd i båda öronen på dem, ty de kunde höra Jehova säga följande, som om hans folk redan befann sig i fångenskap i Babylon:

”Stig ned och sätt dig i stoftet, du jungfru dotter Babel, sätt dig på jorden utan tron, du kaldéernas dotter; ty man skall icke mer kalla dig ’den bortklemade [fina, Melin] och yppiga’. Tag till kvarnen och mal mjöl, lägg av din slöja, lyft upp släpet, blotta benet, vada genom strömmarna. Din blygd skall varda blottad, och din skam skall ses. Hämnd skall jag utkräva och ej skona någon människa.” — Jes. 47:1—3.

 6. a) Varför kallas Babylon ”kaldéernas dotter”, och i vilken bemärkelse kallas det ”du jungfru dotter Babel”? b) Hur skulle Babylon sätta sig i stoftet och mala mjöl? c) Varför skulle Babylon tvingas lyfta upp släpet och ”blotta benet”, varigenom dess blygd skulle bli blottad? d) Vem var det som Gud inte skulle ”skona”?

⁶ Ja, du som har suttit på tronen och härskat över rikena, du ”dotter”, Babyloniens huvudstad, regeringssätet i kaldéernas land, stig nu ned från den där tronen och sätt dig i stoftet, alldeles som du lät Juda huvudstad, ”Sions dotter”, Jerusalem, göra år 607 f. Kr. I din höga och upphöjda ställning har du varit för god att tjäna någon annan, alldeles för fager och fin. Din religion har visserligen berövat alla dina unga giftasvuxna kvinnor deras jungfrudom genom den omoraliska tillbedjan av Venus, men du anser dig själv vara en jungfru i politiskt avseende, därför att ingen någonsin lyckats bemäktiga sig dig och du inte har blivit våldtagen av främmande erövrare sedan du blev det tredje världsväldet. Men hur går det nu med din bortklemning och din yppighet, när du blir tillfångatagen och blir en slav? Tag fram handkvarnen och gör dig redo att mala mjöl, att arbeta tungt åt dina husbönder. Lägg av din slöja. Lyft upp släpet, blotta benet upp till höften och fäst upp din klädnad mellan benen, då du nu skall vada barfota såsom fånge över floderna, genom vilka dina erövrare skall släpa dig. Din blygd skall bli blottad inför alla såväl som din skam eller smälek för den ondskas skull som du har visat mot nationerna och i synnerhet mot Guds stad, Jerusalem, med dess tempel åt Jehova. Se dig inte om efter hjälp från utomstående, ty jag skall se till att hämnd utkrävs av dig och skall låta avrätta envar som söker komma till din hjälp.

 7. Hur avbryter Guds folk här Jehovas tillkännagivande av domen, och varför gör de det?

⁷ Hur fröjdas inte Jehovas folk, Israel, över denna hämnd, ty Jehova gör nu förberedelser för deras återlösning eller förlossning, som han skall låta Cyrus den store verkställa; och han skall ge Cyrus’ ätt eller dynasti Egyptens land såsom en lösepenning. De är så glada att de avbryter Jehovas tillkännagivande av domen och säger: ”Vår förlossares namn är HERREN Sebaot, Israels Helige!” (Jes. 47:4) Jehova visar sig nådig genom att låta sitt folk framföra dessa ord av tacksamhet och säger därpå:

Varför ingen barmhärtighet kan ges

 8. Vilken ställning skulle Babylon snart inta, och vad skulle det inte mera kallas?

⁸ ”Sitt tyst och drag dig undan i mörkret, du kaldéernas dotter; ty du skall icke mer bliva kallad ’konungarikenas drottning’. Jag förtörnades på mitt folk, jag ohelgade min arvedel och gav dem i din hand. Och du visade dem intet förbarmande; på gamla män lät du ditt ok tynga hårt. Du tänkte: ’Jag skall evinnerligen förbliva en drottning’; därför ville du ej akta på och tänkte ej på änden.” — Jes. 47:5—7.

 9. a) Vad var den enda orsaken till att Babylon hade kunnat omstörta Juda och bortföra landets befolkning? b) Hur handlade Babylon gentemot Guds folk, när det hade fått makten över dem, och varför gjorde det så? c) Vilken princip måste Jehova fördenskull tillämpa på det?

⁹ Ja, Babylon, du kanske anser dig vara en klar, lysande stjärna i de hedniska nationernas ögon, och din stad må vara väl upplyst i bokstavlig mening, eftersom dina invånare har lärt sig att utvinna olja ur Mesopotamiens jord. Men nu kommer mörker över dig. Ditt ljus har slocknat, och i stället för att betraktas såsom ”konungarikenas drottning”, kommer du att av andra få order om vad du skall göra. Orsaken till att jag avkunnar denna stränga dom över dig är att jag gav mitt folk i din hand, jag sålde dem åt dig, men inte för betalning, därför att de hade syndat mot mig. Men i stället för att inse detta och respektera mitt namn och det folk, över vilket mitt namn var nämnt, bemödade du dig på allt sätt om att visa din ondska och illvilja för att upphöja dina gudar och förödmjuka mitt namn. Också på de gamla och svagare fångarna lade du bördor som de inte kunde bära; och i hur mycket högre grad gjorde du inte detta på de yngre och starkare! I stället för att inse att Israel var min son, min förstfödde, i stället för att låta dig brukas av mig rätt och slätt som ett tuktoredskap, ett tillfälligt sådant, och låta mitt folk vända åter vid den tid, som jag fastställt, fortfor du att säga: Nu, när jag har dem i mitt våld, då skall jag för alltid vara drottning över dem såväl som över de andra nationerna. Men du glömde rättvisan, du glömde barmhärtigheten. Du förhärdade ditt hjärta, du trodde inte att din förtryckande styrelse skulle få en ände. Ja, jag vet redan nu att du inte ens kommer att dra nytta av denna varning, som jag ger dig på förhand. Eftersom du är så hårdhjärtad, är sannerligen följande princip tillämplig på dig: ”Domen skall utan barmhärtighet drabba den som icke har visat barmhärtighet.” — Jak. 2:13.

10. a) Vilka två ting skulle plötsligt komma över Babylon, och vad säger denna stad i fullständig motsats härtill om sig själv? b) Vilken kommentar kan ges till Babylons skrytsamma ord: ”Jag är” (Melin, NW)? (Se fotnoten.)

¹⁰ ”Så hör nu detta, du [kvinna] som lever i vällust, du som tronar så trygg, du som säger i ditt hjärta: ’Jag [Jag är, Melin] och ingen annan; aldrig skall jag sitta såsom änka, aldrig veta av, vad barnlöshet är.’ Se, båda dessa olyckor skola komma över dig med hast, på en och samma dag: både barnlöshet och änkestånd skola komma över dig i fullaste mått, trots [eller: på grund av] myckenheten av dina trolldomskonster, trots [på grund av] dina besvärjelsers starka kraft. Du kände dig trygg i din ondska, du tänkte: ’Ingen ser mig.’ Din vishet och din kunskap var det, som förförde dig, så att du så sade i ditt hjärta: ’Jag [Jag ära, Melin, NW] och ingen annan.’ Därför skall en olycka komma över dig, som du ej förmår besvärja bort, och ett fördärv skall falla över dig, som du icke skall kunna avvända; ja, plötsligt skall ödeläggelse komma över dig, när du minst anar det.” — Jes. 47:8—11.

11. a) Vad berömmer sig Babylon av, och på vad förtröstar det? b) Vad säger denna ”kvinna” om sig själv? c) Hur kommer änkestånd och barnlöshet över henne?

¹¹ Ja, Babylon, jag vet mycket väl att du känner dig så trygg och säker att du ohämmat kan ge dig hän åt vällusten i ditt starkt berusade tillstånd i motstånd mot mitt folk och mitt namn. Du är viss om att du är den överlägsna och att det inte finns någon på jorden som är dig lik eller som kan beröva dig din ställning. Du menar att du nu är en lyckosam ”kvinna”, som befinner sig i trygghet och som har en äkta man, och att du med Nabonid som den förste härskaren och Belsassar som den andre på tronen aldrig någonsin kommer att berövas den semitiska kungaätt som började med Nebukadnessar. Föga inser du hur plötsligt du kommer att mista dessa, när mederna och perserna besegrar din här och du blir en änka, som fråntagits många av sina barn och slutligen kommer att förlora dem alla. Ja, med tiden kommer hela din befolkning att försvinna. Det är det fulla måttet för dina synder.

12. a) Vad är det som vilseleder Babylon och får det att synda så svårt mot Gud? b) Varför är det en falsk känsla av säkerhet som Babylons religion har invaggat det i?

¹² Men varför kan du inte på nytt bli mor? Varför skall denna fullständiga ödeläggelse komma? Därför att du är en trollkvinna. Bland mitt folk är sådana som befattar sig med trolldom förbjudna. De måste dödas. Men du har övat en myckenhet av trolldom. Dina prästers besvärjelser, all deras gallimatias, som bedårar och trollbinder dina offer, är rena demonismen. Jag gjorde ju slut på den assyriska huvudstaden, Nineve, som kallades den ”trollkunniga skökan”; hur mycket större anledning har jag då inte att göra detta med dig. Du förlitar dig på din djävulsreligion och på din vapenmakt. Under det att du tillber dina gudar, menar du att det inte finns några andra, som kan se dig eller döma dig. Ja, du äger visserligen en hel del av denna världens vishet genom ditt prästerskap och de många lertavlorna i dina bibliotek, men dessa ting har lett dig på avvägar, och du har satt din förtröstan blott och bart till sådant som kommer att medföra fångenskap och fördärv för dig. De har fått dig att tro att tack vare din kunskap, vetenskap och makt finns det ingen som skulle kunna bli din rival eller efterföljare i ställningen såsom världsmakt. Vilken falsk säkerhet har du inte invaggat dig i! Dina gudar är ju ingenting, fullständigt maktlösa, oförmögna att avvända den olycka som skall komma över dig, en katastrof så stor att den inte finner sin like i din förflutna historia.

Religionens ålder är inget skydd

13. a) Vilken fråga uppstår med tanke på den babyloniska religionens höga ålder? b) Hur kommer det sig att Babylon inte skall kunna avvända olyckan?

¹³ Men kan något sådant hända en stor religion, som har funnits i mer än 1.500 år, sedan din grundläggares, Nimrods, dagar, en religion som har påverkat alla jordens nationer? Ja, i många nationer har man betraktat dig såsom världens religiösa centrum! Hör här min slutliga förkastelsedom:

”Träd fram med de besvärjelser och många trolldomskonster som du har mödat dig med från din ungdom; se till, om du så kan skaffa hjälp, om du så kan skrämma bort faran. Du har arbetat dig trött med dina många rådslag [rådgivare, NW]. Må de nu träda fram, må de frälsa dig, dessa som avmäta himmelen och spana i stjärnorna och var nymånad kungöra, varifrån ditt öde skall komma över dig. Men se, de äro att likna vid strå som brännes upp i eld, de kunna icke rädda sitt liv ur lågornas våld. Detta är ju ingen koleld att värma sig framför, ingen brasa att sitta vid. Ja, så går det för dig med dem som du mödade dig för. Och dina handelsvänner [trollkarlar, NW] från ungdomstiden draga bort, var och en åt sitt håll, och ingen finnes, som frälsar dig.” — Jes. 47:12—15.

14. a) Vad uppmanar Jehova Babylon att göra för att vinna frälsning? b) Vem hade grundat Babylon? c) Vilka råd har Babylon förkastat, men vilka rådgivare har det vänt sig till? d) Vad stöder Babylons rådgivare sig på i sina förutsägelser? e) Vilken överraskning kommer dessa rådgivare att få?

¹⁴ Nu Babylon, nu får du helt förlita dig på det som du har satt din förtröstan till i århundraden. Du har övat dina trolldomskonster och har ökat deras antal många gånger om alltifrån din onde grundläggares, Nimrods, dagar. Nu när ditt världsvälde hotas, så låt oss se, om du genom dessa trolldomskonster kan skrämma bort mederna och perserna, vilka drar upp emot dig, så att deras framryckning blir hejdad. Du har avvisat Jehovas råd och har arbetat dig trött på att lyssna till dina världsvisa män, i synnerhet till dina astrologer, vilka ger akt på himmelen från toppen av Babels torn, som är helgat åt din gud Marduk. I stället för att få dig att vända dig till Jehova Gud, vishetens källa, har de fått dig att vända dig till dyrkan av himmelen, till skapade ting i stället för till deras Skapare. Må de som söker ge stjärnornas ställning på himlapällen och deras rörelser en profetisk innebörd komma med förutsägelser som kan bli till någon nytta för dig, att de må frälsa dig. Hur förhåller det sig med dem som kommer med förutsägelser varje gång nymånen framträder? Kan de tala om för dig hur du skall undgå onda ting och hur du bör handla vissa dagar för att ha framgång? Se, de har inte något värde, och själva kommer de att få vara med om en överraskning. I stället för att skrämma bort mederna och perserna skall de bli såsom strå i den olyckas förödande flammor, som skall drabba dig, Babylon. Ja, denna eld, som du skall utsättas för, blir inte någon behaglig koleld, framför vilken du kan sätta dig bekvämt och gemytligt till rätta för att värma dig, utan en brasa som kommer att förtära dig med rot och grenar.

15. a) Kan Babylon kallas en avfällig organisation? Vad är det i annat fall? b) Kommer trollkarlarna, när deras förutsägelser och besvärjelser slår slint, att hålla fast vid Babylon, eller vad kommer de att göra?

¹⁵ Du är inte värd någon hänsyn, Babylon, ty alltifrån begynnelsen har du inte varit min tjänare. Du är inte en avfällig organisation, ty du har aldrig ägt sanningen. Alltifrån begynnelsen har du varit demonisk, djävulens synliga organisation. När din olyckas dag kommer, skall dina tempel, dina avgudar, dina ziggurater inte bli dig till någon nytta, och till och med dina trollkarlar med sina besvärjelser och trolldomskonster, som de inser har slagit fel, kommer att överge dig och dra bort till andra trakter, där de tror sig kunna finna säkerhet. Vilken övergiven änka har du då inte blivit, när ingen kommer till din hjälp!

Det nutida Babylon präglas också av demonism

16. a) Tala om hur den babyloniska falska religionen har påverkat folk, även kristenheten, i våra dagar, b) Vad kommer den som allvarligt begrundat Jesaja 47 och Uppenbarelseboken 18 att göra nu, och vad kan han då förvänta?

¹⁶ Hade Jehova inte rättvisan på sin sida, då han uttalade denna dom utan barmhärtighet över det obarmhärtiga Babylon? Det var en dom som han lät verkställa för att åstadkomma Babylons fullständiga ödeläggelse, en ödeläggelse som bekräftas av förhållandena i vår tid. Hur skall det då gå med den babyloniska religionen i våra dagar? Astrologien har nu större del än någonsin i att ge råd åt statsmän, politiker, affärsmän och enskilda människor beträffande deras personliga problem. I allt större utsträckning överhopas tidningskioskerna med sådana böcker, om vilka det påstås att de innehåller råd och anvisningar, som grundar sig på himlakropparnas rörelser. Hundratals människor som menar sig vara kristna vänder sig genom dessa publikationer till demonerna i stället för till Guds ord, som fördömer ett sådant handlingssätt. Det är samma orätta eller falska vägledning genom samma falska religion, som ärvts från Babylon, och den godkänns nu inte bara av de hedniska religionerna utan också av kristenhetens präster, vilka dessutom följer många andra babyloniska sedvänjor. Fördenskull kommer Jehovas dom över det nutida stora Babylon att drabba det utan förbarmande. Om den som läser detta har jämfört skildringen i Jesaja 47 med Uppenbarelseboken 18 och om han önskar vinna ynnest eller barmhärtighet från den suveräne domaren, måste han snabbt överge sådan falsk religion. Han kommer att sluta upp med att söka råd hos Guds fiende, Satan, djävulen, och dennes demonorganisation. Han kommer att söka barmhärtighet genom att tillägna sig större kunskap om barmhärtighetens Gud, och denna kunskap kan han få i Guds ord, bibeln, och genom att tjäna Gud. Om han handlar på det sättet, kommer han att kunna undfly de tillintetgörelsens flammor, som skall förtära det nutida Babylon. — Upp. 17:16—18; Jes. 8:19, 20, Åk; Upp. 22:15.

[Fotnot]