Inblick i nyheterna

Kyrkosamfunden utsatta för påtryckning

”Frågan om homosexualitet besvärar religiösa grupper över hela Amerika”, heter det i The New York Times. ”De utsätts för påtryckning utifrån att mildra sin hävdvunna fientliga inställning och inifrån att revidera sin teologi.” Underliggande faktorer bakom påtryckningarna är den förändrade hållningen till sexualitet och åsikten att bibliska avsnitt har blivit ”feltolkade eller till och med felöversatta av homosexualitetsmotståndare”. Kritiker av den hävdvunna tolkningen säger till exempel att staden Sodom blev förstörd för bristande gästfrihet, något som var så viktigt för forntida resenärer, och för avsikten att begå våldtäkt mot besökare — inte för att den övade homosexualitet. De hävdar också att den hänsyftning Paulus gör i Romarna 1:26, 27 om utbytet av ”det naturliga bruket av sig mot ett som är emot naturen” helt enkelt betyder ”avsteg från kulturella normer, inte homosexualitet som en avvikelse från naturen”. Som en följd därav har ett antal kyrkosamfund mildrat sin hållning till homosexuella, och en del har till och med godtagit homosexuella som prästmän och pastorer.

Men är sådant ”moderniserande” i överensstämmelse med Guds vilja? Nej, ”jag, Herren [Jehova], har inte förändrats”, säger Skaparen med eftertryck i Malaki 3:6. I bibeln hävdas det uttryckligen att varken ”män som hålls för onaturliga syften eller män som ligger med män ... skall ärva Guds rike”. (1 Korintierna 6:9, 10; jämför 3 Moseboken 20:13.) I stället för att uppmana de kristna att anlägga en mera liberal syn på dem som syndar mot Gud tillråder bibeln: ”Lägg ... bort all smuts och det där överflödiga, uselheten, och ta med mildhet emot ordet som inplantas i er och som kan frälsa era själar.” — Jakob 1:21.

Religiös väckelse?

”Gallupundersökningar visar att fler amerikaner anser att religionen är viktig för dem än liknande undersökningar visade för fem år sedan”, rapporterar The New York Times. Den tillägger: ”Enligt varje undersökning, som Gallup företagit, bekänner sig amerikaner omfatta konventionella teologiska trosuppfattningar.” Kyrkornas sammanlagda medlemsantal har också ökat. Men är detta verkligen en religiös väckelse? ”Även om vi uppenbarligen är ett religiöst land”, säger George Gallup j:r, ”tycks inte religionen vara det centrala i mångas liv. Engagemanget är svagt, när det gäller att låta religionen få ha företrädet.” Dessutom visade en jämförelse mellan kyrkomedlemmar och icke medlemmar föga skillnad, när det gällde personlig moral. ”Båda exemplen”, sägs det i Times, ”visade ansenlig avvikelse från de hävdvunna kristna moralnormerna.”

Även om en del analytiker erkänner att det finns ett religiöst uppvaknande, finner de allvarliga utelämnanden. ”De har inte satt i gång någon väckelse i fråga om sedlig stränghet eller något studium av bibeln för att lära känna sedliga principer”, säger professor Timothy Smith, som är specialist på kyrkohistoria vid Johns Hopkins University. ”Utan detta kan många människor känna sig andliga och likväl ge efter för sin världsliga längtan efter att bli rika, få makt och utföra stora bedrifter. De kan påstå sig vara religiösa, men inte tillämpa det på den sedliga delen av sitt liv.” Som Jesus påpekade ärar sådana människor Gud med sina läppar, men deras hjärtan är långt borta från honom. En blott och bar läpparnas tjänst behagar emellertid inte Skaparen. Sådan tillbedjan är ”förgäves”, säger han. (Matteus 15:8, 9) Vad som i stället krävs av en person är att han skall överlämna sitt liv åt Gud och älska honom av allt sitt hjärta, all sin själ, allt sitt sinne och all sin styrka. (Markus 12:30) Ja, Gud ser till dem som vill tillbedja honom ”med ande och sanning”. — Johannes 4:23, 24.

”Bortom vetenskapens räckvidd”

”Vi måste underkänna den uppfattning som många vetenskapsmän har att vetenskapen till sist skall lägga fram den slutgiltiga sanningen beträffande allting”, säger nobelpristagaren sir John Eccles, pionjär på hjärnforskningens område. Han anför många exempel och säger att genom att lära känna mera om hjärnan ”hävdar många vetenskapsmän och uttolkare av vetenskapen ... att vetenskapen en dag skall förklara värderingar, skönhet, kärlek, vänskap, estetik och litterär kvalitet”. Men Eccles kommer fram till den slutsatsen att ”den synen är ingenting annat än vidskepelse”. Livets grundfrågor (Vem är jag? Varför finns jag till? osv.) ”är alla mysterier, som ligger bortom vetenskapens räckvidd”, tillägger Eccles. Han påminner oss sålunda om att mycket av det som i våra dagar kallas vetenskap i själva verket grundar sig på opålitligt mänskligt tänkesätt.

Psalmisten skrev: ”Bättre är att ta sin tillflykt till Herren [Jehova] än att förlita sig på människor.” (Psalm 118:8) Varför är detta sant? Delvis därför att vetenskapen inte kan gå bortom den materiella världen. Men Jehova har obegränsad kunskap och ger oss tillfredsställande förklaringar beträffande vårt ursprung, vår uppbyggnad och syftet med att vi lever. (1 Moseboken 1:26—28; 2:4; Predikaren 12:13) Men bibeln säger att en del ting ligger bortom mänskligt förstånd. (Psalm 139:1—6; Romarna 11:33) Låt oss därför, förståndigt nog, inte överskatta vad vetenskapen kommer att göra.