”Vatten som bubblar upp för att förmedla evigt liv”
”Vemhelst som dricker av det vatten som jag skall ge honom skall aldrig någonsin bli törstig, utan det vatten som jag skall ge honom skall i honom bli en källa med vatten som bubblar upp för att förmedla evigt liv.” (JOHANNES 4:14)
”PLÖTSLIGT dök den upp, bakom månkanten, ... en gnistrande blå och vit juvel, en ljus, utsökt vacker himmelsblå glob prydd med sakta virvlande slöjor i vitt, och den steg sakta upp lik en liten pärla i mysteriets mäktiga svarta ocean.” Så sade Edgar Mitchell, astronaut, när han beskrev jorden sedd från rymden.
Vad är det som gör att jorden får en sådan skimrande vacker färgton att astronauten kände sig inspirerad att uttrycka sig så poetiskt? Det är vattnet som täcker nästan tre fjärdedelar av jordens yta. Vattnet gör inte bara att jorden ser vacker ut utan också att det kan finnas liv här. Faktum är att en människas kropp till cirka 65 procent består av vatten. I ett uppslagsverk sägs det så här om vatten: ”Det är av avgörande betydelse för allt liv, och det medverkar i praktiskt taget varje process som förekommer i växter och djur.” (Encyclopædia Britannica)
Tack vare ett effektivt återvinningssystem behöver jordens förråd av vatten aldrig fyllas på. ”Nästan varenda droppe vatten vi använder återvänder till världshaven”, sägs det i ett annat uppslagsverk. ”Där får solen det att dunsta. Det faller sedan tillbaka ner till jorden som regn. Vattnet används och återanvänds om och om igen. Det tar aldrig slut.” (The World Book Encyclopedia) Den här märkliga processen beskrevs i Bibeln för ungefär 3 000 år sedan: ”Alla floder rinner ut i havet, men havet blir aldrig fullt. Till den plats där floderna rinner fram, dit vänder de tillbaka för att åter rinna fram.” Vattnets kretslopp är verkligen förunderligt! (Predikaren 1:7)
Med tanke på hur viktigt vattnet är för allt liv och hur förunderligt vattnets kretslopp är bör vi inte vara förvånade över att vatten omnämns mer än 700 gånger i Bibeln. På grund av vattnets unika egenskaper – särskilt dess förmåga att rena och att uppehålla liv – omnämns vatten ofta i bildlig bemärkelse i Bibeln och har då en andlig innebörd. (Jesaja 58:11; Johannes 4:14)
Guds ords förmåga att rena
På grund av att israeliterna regelbundet badade och tvättade sig var de unika när det gäller fysisk renhet. De brukade tvätta fötterna när de kom in i ett hus för att äta. (Lukas 7:44) Förutom att de höll sin kropp och sina tillhörigheter fysiskt rena använde de också vatten till att bevara sig ceremoniellt rena. Prästerna som tjänade i tältboningen måste ofta tvätta sig själva och sina kläder. (2 Moseboken 30:18–21) Längre fram gjorde Salomo det ”gjutna [koppar]havet” i templet i Jerusalem. Normalt innehöll det ungefär 44 000 liter vatten, vilket var tillräckligt för att man skulle kunna fullgöra reningsföreskrifterna i Guds lag. (2 Krönikeboken 4:2, 6) Vad har det här bruket av vatten för innebörd för de kristna i våra dagar?
Aposteln Paulus förklarade att Jesus hade renat den kristna församlingen ”med vattenbadet med hjälp av ordet”. Precis som vatten kan rena en människa fysiskt kan sanningen i Guds ord rena människor moraliskt och andligt. Det slaget av rening gör Kristi lärjungar ”heliga och oklanderliga”. (Efesierna 5:25–27) Alla som vill bli godkända av Gud måste därför arbeta på att hålla sig moraliskt och andligt ”fläckfria och oklanderliga”. (2 Petrus 3:11, 14) Hur kan Guds ord hjälpa dem att göra det?
De som är intresserade av att behaga Jehova Gud får del av andligt vatten genom att studera Bibeln regelbundet. När deras sinne och hjärta då rörs av den kunskap de får, känner de en stark önskan att följa Bibelns uppmaning: ”Låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne, så att ni kan förvissa er om vad som är Guds goda och välbehagliga och fullkomliga vilja.” (Romarna 12:2)
När sådana människor får exakt kunskap om Guds vilja ser de vilka fel och brister de har i fråga om sitt uppförande och tänkesätt. Om de då tillämpar Bibelns principer i sitt liv kan Guds ord likt vatten hjälpa dem att bli rena till och med från allvarliga synder. (1 Korinthierna 6:9–11)
Det fick Alfonso, en ung man i Spanien, uppleva. Han berättar: ”När jag var 18 år var jag mycket olycklig.” Han var då narkoman och en förhärdad brottsling. ”Jag kände mig smutsig, både på grund av hur jag skötte min kropp och hur jag behandlade andra människor.
I skolan lade jag märke till en kamrat i min egen ålder. Hon såg så ren och oskyldig ut och skilde sig från de andra eleverna. Hennes sätt att vara fick mig att vilja leva ett lika rent liv som hon. Hon föreslog att jag skulle följa med till ett möte som Jehovas vittnen hade. Det gjorde jag, och snart började jag studera Bibeln och bygga upp ett vänskapsförhållande till Gud. Innan ett år hade gått hade jag renat mitt liv och blivit döpt som ett Jehovas vittne. Den här dramatiska förändringen gjorde att många föräldrar i min omgivning kom och frågade om jag ville försöka hjälpa deras tonåringar som hade blivit narkomaner.”
Vatten som kan ge evigt liv
Jesus samtalade vid ett tillfälle med en samarisk kvinna som hämtade upp vatten ur Jakobs källa. Han talade med henne om ”levande vatten” och sade: ”Vemhelst som dricker av det vatten som jag skall ge honom skall aldrig någonsin bli törstig, utan det vatten som jag skall ge honom skall i honom bli en källa med vatten som bubblar upp för att förmedla evigt liv.” (Johannes 4:10, 14) Jesu ord visar att det ”levande vattnet” är en bild av de anordningar som Gud har gjort för att ge människor liv, alldeles som hans ord, Bibeln, förklarar. Genom dessa anordningar har människor möjlighet att få leva för evigt. Och en viktig del av detta symboliska vatten är Kristi Jesu lösenoffer. Jesus förklarade: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte skall bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” (Johannes 3:16)
Alfonso, som omnämndes tidigare, uppskattar verkligen detta ”levande vatten” från Gud. Han säger om dem som inte gjorde som han utan fortsatte att använda narkotika och begå olika brott: ”Min äldre bror och alla mina tidigare kamrater är nu döda. Kunskapen i Guds ord räddade mig från att drabbas av samma öde. Tack vare den andliga hjälp Jehova ger är jag vid liv.” Alfonso är mycket tacksam över det han har lärt sig från Guds ord och ser nu fram emot att få leva för evigt i Guds utlovade nya värld. (2 Petrus 3:13)
En inbjudan som går ut till alla
I den sista boken i Bibeln finner vi beskrivningen av ”en flod med livets vatten, klar som kristall, som flöt ut från Guds och Lammets tron”. (Uppenbarelseboken 22:1) Den här floden representerar de anordningar Gud har gjort för att människor till slut skall få tillbaka det fullkomliga liv som de första människorna, Adam och Eva, en gång hade.
Efter beskrivningen av den här floden går så en inbjudan ut, och det sägs: ”Den som törstar skall komma; den som vill skall fritt få ta av livets vatten.” (Uppenbarelseboken 22:17) Den här inbjudan går nu ut till människor i hela världen. Varje år ägnar Jehovas vittnen, som verkar i mer än 235 länder och områden, mer än en miljard timmar åt att hjälpa människor att skaffa sig livgivande kunskap i Bibeln.
Törstar du efter livets vatten? Du kan dricka av detta kristallklara vatten genom att lära känna vad Skaparen har gjort för att vi skall få liv. Genom att du lever i enlighet med den kunskapen kan du höra till dem som ”tryggt samlar åt sig en skatt som en god grund för framtiden, för att ... kunna gripa fast tag om det verkliga livet”. (1 Timoteus 6:19)
[Infälld text på sidan 14]
Precis som vatten kan rena en människa fysiskt kan sanningen i Guds ord rena människor moraliskt och andligt
[Ruta/Bild på sidan 15]
VATTENFÖRRÅD PÅ BIBELNS TID
På Bibelns tid gjorde man stora ansträngningar för att hitta vatten. Abraham och Isak grävde brunnar nära Beersheba för att försäkra sig om att de hade tillräckligt med vatten åt sina familjer och sina hjordar. (1 Moseboken 21:30, 31; 26:18)
Brunnar som inte var så djupa sinade ofta under de långa, varma sommarmånaderna. För att trygga vattenförsörjningen måste man ha en djup brunn. (Ordspråksboken 20:5) En brunn i Lakis är 44 meter djup. En annan brunn, som finns i Gibeon, är över 25 meter djup och har en diameter på drygt 10 meter. När man grävde den måste man forsla bort cirka 3 000 ton sten. Den samariska kvinna som kom för att hämta upp vatten ur Jakobs källa sade till Jesus: ”Brunnen är djup.” Vattnet fanns kanske på ett djup av drygt 20 meter. (Johannes 4:11)
I Mellanöstern i forna tider förvarade man vatten också i cisterner. I de här underjordiska rummen samlade man regnvatten från oktober till april. Man högg ut kanaler i bergssluttningarna så att vattnet kunde rinna ner i cisternerna. Israeliterna högg ut stora cisterner för vattenförvaring. (2 Krönikeboken 26:10)
Att hämta vatten ur brunnar och cisterner var, och är fortfarande, tungt och besvärligt. Kvinnor, som Rebecka och Jetros döttrar, utförde ett viktigt arbete då de hämtade vatten varje dag åt familjen och djuren. (1 Moseboken 24:15–20; 2 Moseboken 2:16)
[Bild på sidan 15]
Alfonso i dag, ute i förkunnartjänsten