Rikets regering sättes i funktion
Och ett stort tecken syntes i himmelen, en kvinna. ... Och hon födde en son, ett gossebarn, som är bestämd till att som en herde vakta alla nationer med en järnstav. Och hennes barn blev bortryckt till Gud och till hans tron.” — Upp. 12:1, 5, NW.
1. För vilket ändamål skapade Jehova jorden och människan?
JEHOVA Gud tillkännager i sitt ord, bibeln, att hans uppsåt med att skapa jorden var att låta den bli bebodd av fullkomliga, trogna människor. Han säger: ”Det är jag, som har gjort jorden och skapat människorna därpå. ... Jag är HERREN [Jehova, AS] och eljest ingen.” Det trogna vittnet Jesaja prisar ytterligare storheten hos Jehova och hans uppsåt med avseende på jorden, när han med eftertryck säger om honom: ”Han som har skapat himmelen, han som är Gud, han som har danat jorden och gjort den, han som har berett den och som icke har skapat den till att vara öde, utan danat den till att bebos.” (Jes. 45:12, 18) Fördenskull skapade Gud en fullkomlig man och en fullkomlig kvinna och gav dem befallning att föröka sig och uppfylla jorden med ett rättfärdigt människosläkte.
2. Vilken kurs valde Adam och Eva, med vilket resultat för dem själva och deras avkomlingar?
2. Men innan detta fullkomliga par alls fick några barn, blev de olydiga mot sin Skapare och avföll till synd. Under påverkan av det upproriska andeväsen, som hade blivit satt till att vaka över Adam och Eva, valde dessa dåraktigt att överge den regeringsanordning som Jehova hade föranstaltat för deras välfärd. De bröt mot principerna tro och lydnad för Jehovas krav och valde den kurs som förde dem till synd, slaveri och död. De kunde inte längre hoppas på att få njuta glädjen av ett nära samband med sin Skapare och de underbara välsignelserna i den sköna lustgård som särskilt hade beretts till ett hem åt dem. I stället blev de en upprorsregerings olyckliga undersåtar och visste att en dödsdom för otrohet skulle komma att verkställas på dem. Inte heller fick de den välsignelsen att kunna till sina barn vidarebefordra det underbara arv — livet —, som Jehova ursprungligen hade ämnat. I stället för att få en välsignelse från sin Skapare för sin egen och sina barns räkning kom de in under en förbannelse, som omfattade den jord, på vilken de levde. På upprorets väg kunde de inte få erfara någon av de välsignelser eller få se någon av de ljusa framtidsmöjligheter förverkligade, som hade ställts i utsikt för människosläktet av dess Skapare, Jehova Gud.
3. Varför uppsköt Jehova avrättningen av de otrogna, och för vilket mål tillät han därigenom Satan att verka?
3. Förmådde dessa tre otrognas förräderi Jehova till att förgöra dem och överge sitt uppsåt med avseende på jorden? Gjorde deras brist på tro Jehovas ord och uppsåt av noll och intet värde, helt utan verkan? Nej, visst inte! Tvärtöm var det så, att Jehova, med full tillförsikt beträffande utgången, uppsköt verkställandet av domen över dem, för att hans universella överhöghet skulle kunna prövas och bevisas i full utsträckning. Detta gjorde det möjligt för de upproriska att fortsätta sin verksamhet i trots mot sin Skapare. Åt den förordnade andlige son, som ledde upproret, gav Jehova senare de betecknande namnen Djävulen och Satan. Redan då, i själva gryningen av människans historia, blickade Satan långt framåt i tiden och var besluten att åt sig förvärva alla de milliarder människors tillbedjan, som skulle komma att födas på jorden, och en plats i himmelen lik den Högstes egen. Hans månghundraåriga bemödanden att behärska jordens folk medelst falsk gudsdyrkan, förtryckande herravälde och sträng organisation närmar sig nu snabbt sitt slut.
4. Beträffande vad gav Gud en bestämd försäkran, och trots vilka ansträngningar å Satans sida?
4. Omedelbart efter detta skändliga uppror i Eden profeterade Jehova öppet om att den tid skulle komma, då han skulle krossa alla sina motståndare och slutligen utföra sitt ursprungliga uppsåt att göra jorden till ett vackert hem för trogna människor. Han har givit oss en bestämd försäkran genom sitt skrivna ord, att det är hans uppsåt att införa en rättfärdig världsregering, som kommer att skänka välgång, frid, lycka och evigt liv. På tillväxten av det herradömet och friden där skall det ingen ände vara, säges det oss. (Jes. 9:6, 7, AV) Vilken underbar utsikt är inte detta för det oroliga och plågade människosläktet i våra dagar, i synnerhet för dem som har tro på Jehovas löfte och med förtröstan ser framåt mot dess uppfyllelse, i det de tillbeder honom i ande och i sanning! Denna Guds rikes rättfärdiga regering har inte bildats eller införts med hast. Jehova har givit upprorsmakaren Satan tillräcklig tid på sig att försöka bevisa sitt skrytsamma påstående att han skulle kunna vända alla människor emot deras Skapare. I nära 6.000 år, ja, ända fram till vår nuvarande generation, har Jehova tillåtit Satan att finnas kvar och söka göra sin trotsiga utmaning till verklighet. Satan har misslyckats! Nu är hans tid ute! Och när vi låter blicken hastigt fara över historiens blad, skall vi se, hur Satan oupphörligt har strävat efter att upprätta sin överhöghet och sitt herravälde över jorden. Vi skall se, att hans kampanj har varit resultatlös och att tid efter annan har människor, som lojalt tjänat Jehova, förblivit trogna i sin tillbedjan av Honom och motstått varje frestelse eller påtryckning som de utsatts för. Slutligen skall vi få se, hur Jehova för sitt uppsåt fram till en kulmen i vår tid, genom att sätta sitt rikes regering av rättfärdighet och frid i funktion.
5. Vad blev resultatet av Satans välde över mänskligheten från Adams tid till floden?
5. Det har aldrig funnits någon tid i mänsklighetens historia, då Satan har vänt alla människor emot Jehova, om det också under en tid av 1.656 år, från Adams tid fram till syndafloden, inte fanns mer än tio personer, om vilka bibeln säger att de förblev trogna mot Jehova. Av detta framgår det således, att Satan till stor del fick sin vilja fram under den tiden. Men vad blev resultatet av denna långa period av sataniskt välde över mänskligheten? Än en gång uttalade Jehova sitt fördömande av det upproriska systemet och alla dem som understödde det. ”Och ... Jehova såg, att människans ondska var stor på jorden, och att allt hennes hjärtas påfund var ont varje dag. Och Jehova sade: ’Människan, som jag har skapat, skall jag utrota från jorden.’ ... Men Noa fann behag för Jehovas ögon.” (1 Mos. 6:5, 7, 8, Åkeson) För att åvägabringa denna tillintetgörelse lät Jehova en vattenflod komma över hela jorden, och endast åtta själar överlevde.
6. Vad vållade att världen efter floden blev fördärvad?
6. Sedan vattenflodens förintande våldsamhet hade upphört, kom de åtta överlevande fram för att börja livet på nytt på en renad jord. Då ju denna familj av överlevande var hängiven Jehovas tillbedjan, kunde man tänka att förhållandena därefter skulle bli bättre. Men Satan samlade snart de onda styrkorna i sin organisation, vilken hade bragts i svår oordning och förvirring genom Jehovas ingripande, och sporrade den till större aktivitet. Hans mål har alltid varit att påverka, behärska och fördärva mänskligheten. Han tycktes ägna särskild uppmärksamhet åt en av Noas söner, Ham. Noas två andra söner, Jafet och Sem, förblev trogna mot Jehova, men Ham och hans efterkommande blev snärjda av den ondes inflytande och vände sig snart bort från att tillbedja den allsmäktige Guden, Jehova.
Världsvälden
7, 8. a) Vad kan sägas om det första världsväldet, och varför har det fått en framträdande plats i Skriftens skildring? b) Vilken nation blev det andra världsväldet?
7. Med tiden begav sig somliga av Hams efterkommande till Egypten. Där upprättade de det första stora världsväldet. Såsom dessa människors minnesmärken och inskrifter visar, var de bundna av Satans, djävulens, inflytande. De hade helt och hållet övergivit Jehovas rena tillbedjan och tillbad i stället demongudar, som var förbundna med djävulen i dennes strävanden att behärska världen. Egyptierna satte upp en krigshär av ryttare och stridsvagnar, upprättade lärda skolor och ägnade särskild uppmärksamhet åt handelsväsendet. Denna nation omnämnes på ett framträdande sätt i bibeln på grund av dess bemödanden att förgöra Abrahams efterkommande, vilka under en tid bodde i Egypten och åt vilka Jehova gav dyrbara löften i samband med den regering som han hade för avsikt att införa för sitt rike och sätta i funktion. Ja, det rike som var bestämt till att skänka välsignelser åt alla jordens släkter.
8. Genom att ådagalägga sin väldiga makt förödmjukade Jehova egyptierna och deras falska gudar, i det han befriade Israels barn, som de nu kallades, och förde dem till det land som var lovat åt Abraham och hans säd. Hos dem införde han sedan en förebildlig teokrati. Detta herradöme, vars härskare var Jehova, vidtog sina regeringsåtgärder genom jordiska representanter. Det kom att bli känt såsom Israels nation. Dess folk blev genast föremål för Satans angrepp. Satan menade tydligtvis, att detta var det herradöme som Jehova ämnade upprätta för att verkställa sitt uppsåt att uppfylla jorden med rättfärdiga människor, och därför försökte han förinta det och dess folk, men han misslyckades, liksom Egypten gjorde. De styrande i Egypten var grymma, onda människor och förtryckte folket svårt. Deras regering eller stat, som blev det första världsväldet, blev ett fullständigt och ömkligt fiasko. Den blev besegrad av Assyrien, det andra världsväldet, som likaså stod under Satans inflytande.
9. Vad var det framträdande draget hos Assyrien, och hur handlade Jehova med detta välde?
9. Den assyriska staten eller regeringen lade särskilt an på militär styrka. Assyriernas mål var att styra världen genom en stark krigsmakt. Efter ett framgångsrikt fälttåg trängde Assyriens konung, Sanherib, in i Palestina med en stor krigshär för att tillintetgöra Israels nation och dess teokratiska regering. Han sände ett skrytsamt och skymfligt budskap till Juda konung, Hiskia, av ungefär följande innehåll: ”Din Gud kan inte rädda dig ur Assyriens och dess gudars våld.” (2 Kon. 18:33—35; 19:14—19) Den trogne Hiskia gick till Jehovas tempel, bredde ut brevet med detta budskap inför Jehova och bad om hjälp och ledning. Jehova svarade på hans bön genom att sända en ängel, som förgjorde 185.000 assyriska krigare på en enda natt. Detta var en stor förödmjukelse för Sanherib, som skyndade hem för att söka få tröst av sina gudar. Medan han tillbad guden Nisrok, blev han dödad av två av sina egna söner. (2 Kon. 19:35—37) Det assyriska väldet skapade inte någon regering som skänkte frid och lycka åt folket.
10, 11. a) Vilket var det tredje världsväldet, och på vad specialiserade det sig? b) I vilket avseende var dess härskare en bild av Satan, och varför lät Jehova Babylon bli omstörtat?
10. Nästa i bibeln omtalade världsvälde är Babylon. Det mäktiga Babylon, vars härskare var högmodiga och rika, specialiserade sig i sin statliga struktur på religion, religion av det lägsta slag. Nebukadnessar, som var Babylons konung vid detta väldes början, sade i sitt hjärta: ”Högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron. ... Jag vill ... göra mig lik den Högste.” (Jes. 14:4, 13, 14) Hans ärelystnad gick ut på att han skulle störta den förebildliga teokratien i Palestina och på det sättet göra sig till mänsklighetens obestridde härskare. I detta försök var han en bild av Satan, som hjälpte honom att verkställa sina ärelystna planer. Satan vände Israels barn bort från den sanna, rena tillbedjan av Jehova, och på grund av deras avfall tillät Jehova Nebukadnessar att förstöra deras land och föra bort dem i fångenskap för en tid av sjuttio år. — Jer. 25:11.
11. När slutet på fångenskapens tid närmade sig, gjorde Babylons konung ingen ansats till att frige israeliterna, utan tänkte behålla dem för beständigt som slavar, vilket ytterst skulle bli till smälek för Jehova. Men Jehova hade lovat att han skulle befria sitt folk från slaveriet och föra dem tillbaka till Jerusalem vid de sjuttio årens slut. Därför uppväckte han mederna och perserna till att angripa och besegra det mäktiga Babylon och tillåta de fångna israeliterna att återvända till sitt eget land. Detta skedde på fastställd tid! Babylons religion gjorde inte dess folk eller någon annan något gott; i stället gjorde den stor skada. Ända in i våra dagar gör verkningarna av babyloniernas sataniska läror sig märkbara bland människorna. De genomsyrar kristenhetens läror och för människor ut i mörker och tillintetgörelse. Det stolta Babylons falska religion var inte någon välsignelse, utan resulterade i förbannelse.
12. a) Vilket var det fjärde världsväldet, och vad för slags regering eller herradöme var det, trots de tjänster som det gjorde Guds folk? b) Vilket var det femte världsväldet?
12. Satans fjärde försök till världsherravälde skedde när han upprättade det medo-persiska riket. Denna statsbildning hade lagen som sitt särdrag, och man skröt med att Persiens lagar aldrig ändrades. Men ack, med alla sina så kallade fullkomliga lagar hade mederna och perserna ändå inte en regering som kunde bringa frid och lycka åt nationen eller världen. Visserligen brukade Jehova Cyrus, grundaren av det medo-persiska väldet, och också senare Ahasveros, till att göra hans folk, Israel, värdefulla tjänster, men mederna och perserna tillbad dock demongudar, och deras härskare var fallna, själviska människor, vilka inte kunde vare sig stifta eller tillämpa rättfärdiga lagar, som skulle medföra bestående lättnad för det lidande människosläktet. Medo- Persien föll för sin efterträdare i kedjan av världsvälden, nämligen Grekland, det femte i ordningen.
13. Vad lade grekerna särskilt vikt vid, och för vilket välde fick deras herradöme ge vika?
13. Tydligtvis hade grekerna den uppfattningen, att kultur och undervisning var vad människan behövde, för att frid och lycka skulle säkerställas överallt. De gav denna världen många filosofer, som förkunnade falska läror, vilka förvirrade folket. Några av deras läror vållar fortfarande människorna svårigheter, när de försöker lära känna vägen till liv och frid. Greklands kultur och bildning gjorde absolut ingenting för att hjälpa mänskligheten att förbättra sitt tillstånd. Då Grekland slutligen visade sig ineffektivt som världshärskare, fick det avstå sin makt åt Rom.
14. a) Vad var den drivande kraften inom det sjätte världsväldet? b) Vilka åtgärder vidtog Konstantin för att göra slut på religionens söndrande verksamhet, och med vilket resultat?
14. Rom hade också intresse för och var genomsyrat av handelsväsen, bildning och lärdom samt religion, men den verkligt drivande kraften inom detta sjätte världsvälde var politiken. Vi lägger i förbigående märke till, att Kristi apostlar upprättade många kristna församlingar i Roms kringspridda provinser. Sedan apostlarna gått bort, började ärelystna män, som till det yttre godtog kristendomen, att förvränga Herren Jesu och hans apostlars läror. De gjorde detta för att locka lärjungar att följa sig. (Apg. 20:29, 30) När dessa män tillväxte i makt, blev de kallade ”biskopar”. De var sinsemellan oeniga om många viktiga läropunkter, och som följd härav blev religionen en söndrande faktor inom nationen. Kejsar Konstantin lade märke till detta förhållande och kallade ”biskoparna” från de olika partierna till en konferens i Nicaea i syfte att skapa en sammansmält religion. Konstantin var en hednisk politiker, och han ledde förhandlingarna vid detta möte. Dessa män vände sig inte till bibeln för att finna något sätt att komma till rätta med sina olika uppfattningar om dessa läropunkter. De utmärkte sig genom ordens mångfald och silvertungad vältalighet. Bland dem befann sig en osynlig men särdeles intresserad delegat, Satan, djävulen, denna världens eller tingens ordnings gud. (2 Kor. 4:4) Vid detta kyrkomöte i Nicaea var det som Satans vittomfattande projekt för att vända människorna bort från bibeln sattes i gång. Tre av hans älsklingsläror, treenigheten, själens odödlighet och den eviga pinan, blev nu stadfästa. Den sluge djävulen visste, att människor som trodde på dessa falska läror inte skulle och inte kunde förstå Jehovas uppsåt att uppfylla jorden med ett rättfärdigt människosläkte. Hur kan detta förhålla sig?
15. a) Hur bevisas Konstantins tre älsklingsläror vara falska? b) Vad var det som blev det sjunde världsväldet?
15. Tro på den ogudliga treenigheten måste hindra en från att förstå Skriftens lära om återlösningen. En fullkomlig människa behövdes till att återlösa människosläktet från den adamitiska synden och döden, och intet av Adams barn kunde åvägabringa återlösningspriset. (Ps. 49:2, 3, 8) För att kunna återlösa människosläktet måste Jesus bli människa och dö. Men om detta skulle kunna inträffa, så måste det innebära treenighetens upplösning. Så var det själens odödlighet. Om själen vore odödlig, så skulle den dyrbara läran om uppståndelsen vara fullständigt meningslös, ty man kan inte låta en person uppstå, som inte är död. Läran om evig pina är en djävulsk dogm, ty den framställer Jehova som ett grymt monstrum och inte som en kärlekens Gud, vilket han är. Alltså gjorde Rom de kristna mycken skada och skänkte inte hjälp och lättnad åt någon. När detta onda välde sjönk ner i förfall, framträdde nästa världsvälde, det sjunde, i form av det brittiska imperiet, vartill senare Amerika slöt sig, så att de båda tillsammans utgör den anglo-amerikanska världssammanslutningen, ett stort protestantiskt, demokratiskt välde.
16. Vilka drag kännetecknar det sjunde världsväldet, och vad vederlägger dess påstående att det är kristet?
16. De kännetecknande dragen hos de föregående sex världsväldena, nämligen handelsväsen, militärmakt, religion, fast grundade lagar, kultur, bildning och politik, kom nu alla att upptas i detta sjunde välde, och till allt detta fogades ”demokrati”. Nu menade Satan att han verkligen hade en kombination som skulle lyckas i att upprätta fred och enhet på jorden. Men detta välde har i sanning gjort föga för att befrämja frid och lycka. Fastän denna sammanslutning påstår sig vara kristen, har den inte befriat världen från dess sorger. Tänk bara på att människorna inom en enda generations livstid har varit med om två de mest förödande världsbränder, krig som har derangerat alla nationers ekonomi, dödat millioner blomstrande ungdomar och utsått sådana frön av missnöje, att en ny världskamp nu hotar att bryta ut. Världens nationer är nu uppdelade i två läger som för ett kallt krig, vilket snart kan komma att bli varmt. Tänkande människor fruktar för att en sådan strid kommer att förinta civilisationen i dess nu kända form. I allt detta ser vi att Satans regeringsmetoder har blivit prövade och har befunnits ”för lätta”, odugliga.
17. a) När började ”nationernas fastställda tider”, och när slutade de? b) Vad har nationerna sedan 1914 antagit i stället för Guds rike?
17. Enligt bibelns kronologi började ”nationernas fastställda tider”, som omnämnes av Jesus i Lukas 21:24 (NW), år 607 f. Kr. och sträckte sig över en period av 2.520 år fram till år 1914 e. Kr. Själva det året utbröt det första världskriget, till förskräckelse för de så kallade ”kristna nationerna”, som påstod att de utgjorde ”Guds rike på jorden”. Nyktert tänkande människor insåg då att kristenhetens påståenden var bedrägliga, och de greps av rådlöshet. Vid den tiden predikade Jehovas vittnen att Guds rike var det enda hoppet för mänskligheten och att det var nära, och de uppmanade enträget alla nationer och folk att taga emot det. Gjorde nationerna detta? Nej! I stället förföljde de Jehovas vittnen, skickade många av dem i fängelse och gjorde sitt yttersta för att göra slut på predikoarbetet. De godtog Nationernas förbund i stället för Guds rike. Ja, några av prästerna var så säkra på att detta förbund skulle skänka världen fred och lycka, att de kallade det för ”det politiska uttrycket för Guds rike på jorden”. Men när det andra världskriget bröt ut, gick Nationernas förbund ner i avgrunden eller ett tillstånd av overksamhet; det kunde ingenting göra för att bevara freden. Vid krigets slut försökte politikerna och prästerna återuppliva det i overksamhet vilande förbundet och kallade det ”Förenta nationerna”. Denna institution lever alltjämt, även om den finner det svårt att göra det, men den kan dock göra föga för att bevara freden i världen. Orsaken är den, att de människor och nationer som utgör denna förening är själviska, fallna skapelser, som har glömt Jehova; de kan inte bringa reda i förvirringen.
18. Varför har nationerna misslyckats i att införa frid och lycka, och varför kommer Guds rike att lyckas?
18. Nationerna har misslyckats i att införa frid och lycka på jorden, därför att de har varit verksamma enligt den sataniska teorien, att driften att befrämja egna intressen och tävlingslusten skulle locka fram det bästa hos människorna. I stället för att locka fram det goda hos människorna har denna taktik gjort dem grymma, ohederliga och stridslystna, den har framkallat den anda som har lett till erövringskrig och har sålunda vållat alla stor sorg och mycket lidande. I direkt motsats till detta kommer Jehovas rikesregering att vara verksam på grundval av kärlek och samarbete och kommer att skänka frid och lycka åt folket.
19. Hur kommer Jehova att visa sin överlägsenhet över Satan?
19. Bibelns skildring visar att regeringar som skapats av människor under Satans inflytande inte kan medföra de åstundade verkningarna. Om den nuvarande tingens ordning fortfar, kan mänsklighetens öde endast bli fullständig förintelse. Om detta skulle bli fallet, hur skulle Gud då gå till väga för att verkställa sitt tillkännagivna uppsåt att uppfylla jorden med Adams och Evas avkomlingar? Skulle han kanske skapa ett nytt människopar och börja från början igen? Om han gjorde det, skulle det bevisa Satans påstående i stridsfrågan, att han kunde vända alla människor bort från deras Skapare, någonting som han aldrig har lyckats åstadkomma. Jehova Gud kommer att visa sin överlägsenhet över Satan genom att återlösa Adams barn och — genom dem — utföra sitt uppsåt med avseende på vår jord. Detta program kräver en återlösare och en fullkomlig styrelse, som utövas av rättfärdiga människor. Föranstaltningar har gjorts för att åstadkomma detta, och alltså kommer Jehovas ursprungliga uppsåt beträffande denna jord och människan att fullbordas på ett sätt, varigenom Jehovas oändliga vishet kommer fullständigt till sin rätt.
Rikesregeringen förberedes
20. Vilka var de båda första tillkännagivandena av Jehovas uppsåt att upprätta en rättfärdig regering och att göra slut på all ondska?
20. En hel del oförtruten möda kräves, när man skall bereda ett fartyg för sjösättning. Så är det också när en regering skall ”sjösättas”, bringas i funktion. Kort efter det att den ”överskyggande keruben” i Eden hade fört det första människoparet in på dödens väg, tillkännagav Jehova sitt uppsåt att frambringa en regering, som skulle befria universum från denne bedragare. I 1 Moseboken 3:15 är det skrivet: ”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.” Den trogne profeten Enok förutsade de ondas tillintetgörelse. Judas hänsyftar på detta i sitt brev: ”Ja, den sjunde i släktlinjen från Adam, Enok, profeterade också med avseende på dem, när han sade: ’Se, Jehova kom med sina heliga myriader för att verkställa dom på alla och för att överbevisa alla de ogudaktiga i fråga om alla deras ogudaktiga handlingar, som de begingo på ett ogudaktigt sätt, och i fråga om alla de upprörande ting, som ogudaktiga syndare talade mot honom.’ ” — Jud. v. 14, 15, NW.
21, 22. Vilken träffande bild av hur Guds regering sättes i funktion framställde Gud i samband med Noa?
21. I Noas dagar lät Jehova framställa en profetisk bild av hur Rikets regering eller herradöme skulle sättas i funktion. Förhållandena på jorden på den tiden var så dåliga, att Jehova beslöt att sopa bort alla levande skapelser från detta jordklot medelst en väldig vattenflod. Noa fick föreskrift om att bygga en ark för att rädda sin familj och vissa djur. Han följde de föreskrifter som gavs honom av Jehova, byggde arken, ett vattentätt sjödugligt fartyg med plats för hans familj på åtta personer, honom själv inbegripen, och för djuren och med utrymme för rikliga förråd av mat och vatten. Sedan, när den väldiga syndafloden bröt lös, blev arken ”sjösatt”, satt i funktion, och under ett år rullade den och kastades hit och dit i de dånande vattenmassorna, medan den i trygghet bar sin last genom vattenflödet och stormen och lyckligt och väl landade på en renad jord, när vattnet sjönk undan. Än en gång hade så Jehovas sanna tillbedjan blivit rådande på jorden.
22. Låt oss nu fullfölja den bild som framställdes där. Jehovas rikesregering, som sättes i funktion, ”sjösättes”, på upprörda hav, kommer att överleva den förfärande storm, den fruktansvärda flod, som striden vid Harmageddon utgör, och kommer att beskydda alla människor av en god vilja som tar ståndpunkt för den och går in i Guds ”ark”, hans nya tingens ordning. Sedan Harmageddon har fullbordat sitt förstörelseverk, kommer Rikets regering att leda människorna på vägen till liv och evig lycka.
23. a) Vilket uppsåt uppenbarade Jehova för Abraham, och exakt när gjorde han det? b) Vilket förbund ingick Gud med Israel, när, och under vilka omständigheter?
23. När vi så återvänder till den profetiska bilden, finner vi, att en del år efter floden, 427 år för att vara exakt, uppenbarade Jehova för sin vän Abraham sitt uppsåt att välsigna alla jordens släkter genom Abrahams säd. (1 Mos. 12:1—3) Vid den tiden hade säden ännu inte blivit identifierad, och inte heller hade det uppenbarats av vilken art välsignelserna skulle bli. Jehova stadfäste lagförbundet med Abrahams naturliga efterkommande omkring 430 år senare. (Gal. 3:17) Då satte han en förebildlig teokratisk regering i funktion under ett sådant ådagaläggande av gudomlig makt, att Mose sade: ”Jag är förskräckt och bävar.” Paulus skrev att detta var en demonstration eller en bild av vad som skall äga rum, när Rikets regering kommer att göras uppenbar för människosläktet. — Hebr. 12:18—28.
24. Trots vilka fördelar kom inte de utlovade välsignelserna förmedelst Israel, och varför inte?
24. Det framgår att israeliterna trodde att lagförbundet var det redskap som Jehova skulle bruka för att uppfylla sitt löfte att välsigna alla jordens släkter. I konung Davids dagar upprättades ett förebildligt teokratiskt rike eller konungadöme av Davids hus. Låt oss nu se vad israeliterna ägde: ett förbund, en konung som Jehova hade utsett, en teokratisk regering; och de var Abrahams naturliga säd. Likväl kom inte de utlovade välsignelserna genom denna anordning. Varför inte? För det första var visserligen de lagar, på vilka förbundet var grundat, fullkomliga, men människorna var ofullkomliga, och enbart av den orsaken kunde de inte hålla lagen och sålunda vinna de välsignelser som Gud hade utlovat. I stället för att skänka liv åt Israel blev lagförbundet deras uppfostrare eller tuktomästare, som lärde dem att de var syndare och var i behov av en åter lösare, som kunde skänka dem liv. Vidare var den konungsliga teokrati, som upprättades med Davids hus, endast en skugga eller förebild av den verkliga, som skulle upprättas med Kristus, den större David.
25. Vilka händelser utmärkte början och slutet på hedningarnas överhöghet?
25. Den förebildliga teokratien störtades år 607 f. Kr., och från den tiden och framåt tilläts hedniska nationer att styra världen under en period av 2.520 år, enligt bibelns kronologi. Vid slutet av denna period av hednisk överhöghet över jorden skulle Davids rättmätige arvinge bli insatt på sin tron, och den verkliga rikesregering som blivit utlovad skulle sättas i funktion. — Hes. 21:25—27.
26. Vilka kvalifikationer har Jehovas härskare, och hur kommer han att härska?
26. Jesaja, en Jehovas inspirerade profet, skrev om den Rikets regering som Jehova hade för avsikt att införa och som skulle dra försorg om människornas intressen här på jorden. I Jesaja 9:6, 7 (AS) läser vi dessa uppmuntrande ord: ”Åt oss varder ett barn fött, åt oss bliver en son given, och herradömet skall vara på hans skuldra; och hans namn skall vara Underbar, Rådgivare, Väldig gud, Evig fader, Fredens furste. På tillväxten av hans herradöme och på friden skall det ingen ände vara över Davids tron och över hans rike. Så skall det befästas och stödjas med rättvisa och rättfärdighet från nu och till evig tid. Härskarornäs Jehovas nitälskan skall göra detta.” Den nya världens förordnade härskare och dess fullkomliga regering har alla de nödvändiga kvalifikationerna för att kunna utföra Jehovas gudomliga uppsåt med avseende på vår jord och människan på den. I Psalm 72 försäkras vi om att den nya världens konung kommer att avlägsna alla förtryckare och skänka frid åt den fattige och den betryckte. Han kommer att härska från hav till hav, och hans fiender skall slicka stoftet i tillintetgörelse. Profeten Daniel påverkades till att skriva, att den nya världens konung skulle förinta Satans organisation, både den synliga och den osynliga delen därav, varefter han skulle ta världens angelägenheter om hand och uppfylla jorden med Jehovas härlighet. — Dan. 2:44.
Lösen åvägabragt
27. a) Hur möjliggjordes människosläktets återlösning? b) Vad fordras av dem som skall bli frälsta med evig frälsning?
27. Gud Jehovas fullkomliga lag kräver liv för liv. (5 Mos. 19:21) Adam, som vid sin skapelse var en fullkomlig människa, drog syndens och dödens förbannelse över alla sina avkomlingar genom en enda överträdelse. Fördenskull kunde ingen son till Adam återlösa sig själv eller åvägabringa en lösen för sin broder. (1 Kor. 15:22; Rom. 5:12; Ps. 49:8) Hur skulle då människosläktet någonsin kunna bli frälst? Genom ett häpnadsväckande mirakel överförde Jehova sin enfödde Sons, Logos’, liv till jungfrun Marias moderliv och frambragte ett fullkomligt mänskligt barn. Den fullvuxne, fullkomlige mannen Jesus dog sedan för Adams barns synder. (Joh. 1:14; Hebr. 2:9; 1 Tim. 2:5, 6) Därför blir alla som tror på Kristus, människosläktets Frälsare, befriade från den fördömelse som de har ärvt från syndaren Adam. (Apg. 13:38, 39) Detta innebär inte i någon bemärkelse att de då blir frälsta för evigt eller med en evig frälsning, utan att de befinner sig på vägen till evigt liv. (Rom. 3:25, 26) Den förkunnelsen, att det räcker med att blott och bart tro på Kristus för att man skall bli frälst, har haft många fördärvliga läror i släptåg, sådana som läran om ”omvändelse på dödsbädden” och den som tar sig uttryck i slagordet ”en gång frälst, alltid frälst”. Att den troende antar Jesus som frälsare förvandlar inte genast hans sinnelag eller personlighet. Det bör vända honom bort från hans tidigare liv i synd. Men för att vinna evigt liv måste en individ bevara sin ostrafflighet inför Jehova, i det han förblir trogen intill slutet. I Romarna 5:1, 2 (NW) är det skrivet: ”Må vi därför, då vi nu hava blivit förklarade rättfärdiga såsom ett resultat av tro, åtnjuta frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi också hava vunnit vårt tillträde förmedelst tron till denna oförtjänta godhet, vari vi nu stå, och må vi jubla på grund av hoppet om Guds härlighet.” Detta betyder att vi verkligen får tillträde till evigt liv, och om vi förblir trogna, kommer vi att bli frälsta med evig frälsning. — Matt. 24:13.
Rikets arvingar beredes
28. Varför tillät Gud att Jesus fick lida, och i vilken bemärkelse blev han fullkomnad?
28. En son till en härskande konung eller monark, som en dag kommer att regera i sin faders ställe, blir grundligt utbildad för denna ställning av kompetenta handledare. Denna utbildning börjar i barndomen och fortsätter till dess fadern är säker på att hans son och arvinge är kvalificerad för ställningen som konung. Det är skrivet: ”Ty det var passande för den, för vilkens skull allting är och genom vilken allting är, att — när han skulle föra många söner till härlighet — göra den förnämste förmedlaren av deras frälsning fullkomlig genom lidanden. Följaktligen måste han bliva lik sina ’bröder’ i alla avseenden, för att han skulle bliva en barmhärtig och trogen överstepräst i det som tillhör Gud, till att frambära försoningsoffer för folkets synder.” (Hebr. 2:10, 17, 18, NW) Om det var nödvändigt för Jesus, Guds fullkomlige Son, att bli försökt och prövad, innan han kunde förordnas till arvinge av allt och till att bli den som skulle stå i spetsen för den nya rikesregering, som Jehova ämnade sätta i funktion, hur mycket nödvändigare är det inte då för dem som kommer att bli hans medarvingar, vilka är Adams efterkommande, att bli prövade och befunna lämpliga. Om Jesus är det skrivet, i Hebréerna 5:8, 9 (NW): ”Fastän han var Son, lärde han lydnad av det som han led; och sedan han hade blivit fullkomnad, blev han ansvarig för evig frälsning åt alla dem som lyda honom.” Nu var Jesus ju i verkligheten alltid fullkomlig, i den meningen att han var utan något lyte eller fel i fråga om fysisk och mental förmåga och konstitution, så hans lidande gjorde honom inte fullkomlig i den bemärkelsen. Nå, men hur blev han då fullkomnad genom det som han led? Jo, så här: han blev utbildad eller rustad för den ställning som han var bestämd att inta såsom överhuvudet för den rikesregering som Jehova höll på att bereda till mänsklighetens välsignelse. Ja, hans trohet i allt sitt lidande gjorde honom fulländad, fullt färdig, såsom den Son som skulle vara Jehovas ”högra hand” för att verkställa hans uppsåt och rättfärdiga lagar.
29. Vad gjorde Jesus kvalificerad att hjälpa sina medarvingar, och vad gör det säkert att Satan kommer att misslyckas i att vända dessa bort?
29. Jesus är väl kvalificerad för att vara överstepräst och för att hjälpa alla som kommer att vara hans medarvingar i rikesanordningen. Aposteln Paulus sade: ”I betraktande av att vi hava en så stor överstepräst, som har genomfarit himlarna, Jesus, Guds Son, så låt oss hålla fast vid att bekänna honom. Ty vi hava såsom överstepräst, icke en som icke kan hysa medkänsla med våra svagheter, utan en som har blivit satt på prov i alla avseenden, som vi själva, dock utan synd. Må vi därför med dristighet att tala ut närma oss den oförtjänta godhetens tron, för att vi må ernå barmhärtighet och finna oförtjänt godhet till hjälp i nödens tid.” (Hebr. 4:14—16, NW) Det måste också stå klart för oss, att Satan, djävulen, kommer att begagna alla medel som han har till sitt förfogande för att försöka vända dessa bort från deras trogna tjänst för Jehova, men han kommer ömkligen att misslyckas i att omintetgöra Guds uppsåt att bygga upp sin rikesregering med dessa medarvingar. Om de styrande som står under Satans kontroll är det skrivet: ”Dessa skola strida mot Lammet, men emedan Lammet är herrars Herre och konungars Konung, kommer han att besegra dem. Också de kallade och utvalda och trogna, som äro med honom, skola göra det.” — Upp. 17:14, NW.
30. Genom vilket handlingssätt blir man en av de ”kallade och utvalda och trogna”?
30. Det finns några intressanta punkter att lägga märke till i detta nyss citerade ställe i Uppenbarelseboken. De kallade blev rättfärdiggjorda eller befriade från Adams synd och fördömelse och blev pånyttfödda såsom söner förmedelst Guds ande, innan de blev kallade till att bli medlemmar av det himmelska riket. (Rom. 5:1; 8:16, 17; 1 Joh. 3:1) De som blev kallade såsom Guds andliga söner blev utvalda, och om de förblir trogna mot Jehova intill slutet av sitt jordiska liv, kommer de att få privilegiet att vara med Kristus i Riket såsom medarvingar. Jehova beslöt, att alla som skulle vara förbundna med Kristus i hans rike måste danas efter Sonens bild. ”Vidare: de som han förutbestämde äro de som han också kallade, och de som han kallade äro de som han också förklarade vara rättfärdiga. Slutligen äro de som han förklarade rättfärdiga också de som han förhärligade.” (Rom. 8:30, NW) Att någon har blivit befriad från adamitisk synd genom tron betyder alltså inte, och kan inte betyda, att han är fullt och slutgiltigt frälst. De som skall bli det måste vara kallade och utvalda och förbli trogna mot Jehova ända intill döden. ”Bevisa dig trogen, även om det är förbundet med dödsfara, så skall jag giva dig livets krona.” — Upp. 2:10, NW.
31. Vad kommer människorna under Kristi regering att kunna säga angående sina prästerliga styresmän, och varför?
31. Under de tusen åren av Kristi regering kommer alla som söker evigt liv att bli undervisade om att Kristi brud består av dem som förut var Adams under fördömelse stående barn, men genom Jehovas oförtjänta godhet kämpade de den goda kampen mot Satan och hans demoner och bevisade sig värdiga sin kallelse. Därför kan de som då är på jorden i sin tur vara förvissade om att dessa, som utgör Kristi brud, sympatiserar med alla som önskar göra Jehovas vilja i den nya världen. Jehovas uppsåt, att låta dem som skall vara förbundna med Kristus i Rikets regering tagas bland Adams under fördömelse stående avkomlingar, visar hans vishet, rättvisa och kärlek. Människorna kan under Kristi regering säga: ”Vi har en prästerlig skara som är i stånd till att förstå vår svaghet, därför att de en gång har varit så som vi är nu. De kan vara tålmodiga mot oss och kommer att vara det.”
Rikets regering sattes inte i funktion vid pingsten
32. Genom vilken villfarande lära liar människor givit sig sken av att vara betydande?
32. I det 20:e kapitlet av Apostlagärningarna får vi veta, att efter apostlarnas död skulle vissa ärelystna män lista sig in i de kristnas församlingar och försöka dra lärjungar efter sig genom att förvrida och förvränga Herren Jesu läror. (Apg. 20:29, 30, NW) Med tiden förkunnade de att Rikets regering hade blivit satt i funktion vid pingsten år 33 e. Kr. och att en kamp i stor stil då började mellan Kristus och Satan, djävulen. Det erkända syftet med denna kamp var att avgöra, vem som fick överhand i fråga om människornas angelägenheter, Jehova Gud eller Satan. Genom att förkunna denna falska lära gav prästerna sig sken av att vara mycket betydande, ty de lärde att Jehova förväntade hjälp från dem i kampen för att vinna människor från Satan. Detta vållade mycken förvirring bland de kristna och bragte stor smälek och mycket förtal över den allsmäktige Gudens, Jehovas, namn!
33. Vilka skriftställen bevisar att Riket inte sattes i funktion vid pingsten?
33. Skriften visar att Kristus inte gick till angrepp mot Satan omedelbart efter det att han på grund av uppståndelsen hade återvänt till himmelen. David sade i den 110:e psalmen: ”Jehova säger till min Herre: Sitt på min högra sida, till dess jag gör dina fiender till din fotapall.” (AS) Att någon sitter antyder inte handling eller verksamhet, snarare tvärtom. Men Jesus förblev inte sysslolös, medan han väntade på den tid då han skulle gå till aktion mot djävulen. Han ledde och hjälpte lemmarna av sin kropp, som alltjämt var på jorden, ty han sade: ”Se, jag är med eder alla dagar intill fullständigandet av tingens ordning.” (Matt. 28:20, NW) Guds uppsåt var att Jesus skulle vänta på sin Faders högra sida, tills den tid kom då hans fiender skulle göras till en pall för hans fötter, och då skulle han stå upp och gå till aktion, alldeles som Daniel sade: ”Och på den tiden skall Mikael träda upp, den store fursten, som står såsom försvarare för ditt folks barn, och det skall bliva en tid av nöd, vars like icke har funnits sedan en nation blev till och ända till den tiden ; och på den tiden skall ditt folk bliva befriat, var och en som befinnes vara skriven i boken.” (Dan. 12:1, AV) Men mer om denna nöd senare.
34. a) Vad måste ske innan Jesus förde sina efterföljare till deras eviga hem? b) Hur visade Paulus att han inte förväntade sin himmelska belöning genast vid sin död?
34. Låt oss nu vända vår uppmärksamhet till den tid, då Jesus mötte sin död som människa. Natten innan Jesus blev dödad, talade han om för apostlarna att han snart skulle lämna dem, men sade att de inte skulle vara oroliga, ty han skulle bereda en plats åt dem och skulle komma och föra dem till den platsen, när den var färdig för dem. Petrus ville gå med Mästaren då genast, men Jesus sade till honom, att han inte kunde följa med vid den tidpunkten, utan skulle få lov att vänta och komma senare, när tiden var mogen. Det förhåller sig nämligen så, att platsen helt enkelt inte var beredd för Mästarens efterföljare vid den tiden. Jesus sade direkt till dem: ”I min Faders hus finnas många boningar. I annat fall skulle jag hava underrättat eder, ty jag går min väg för att bereda en plats åt eder. Vidare, om jag går min väg och bereder en plats åt eder, så kommer jag igen och skall taga eder hem till mig, för att där jag är, där skola också ni vara.” (Joh. 13:33, 36; 14:2—4, NW) Jesus talade om sin Faders hus, och detta uttryck har avseende på hans organisation. Och Jesus sade att det i den finns många platser för tjänst, men vid den särskilda tidpunkten fanns det ingen plats för apostlarna eller andra efterföljare, ty Satan, djävulen, denna världens eller tingens ordnings gud, var fortfarande denna världens härskare, med vilken Jesus inte hade något att göra; han hade intet grepp om Jesus. (Joh. 14:30) Den tid skulle emellertid komma, då Kristus skulle kasta ut Satan och hans demoner ur himmelen; därpå skulle han föra sina trogna efterföljare till deras eviga hem. Under den mellanliggande tiden skulle de stanna kvar i dödens sömn. Aposteln Paulus förväntade inte att få sin himmelska belöning vid tiden för sin död, ty han sade, i 2 Timoteus 4:6—8 (NW): ”Jag håller redan på att utgjutas som ett drickoffer, och den bestämda tiden för min befrielse är nära förestående. Jag har kämpat den rätta kampen, jag har löpt banan ut, jag har hållit tron. Hädanefter är rättfärdighetens krona förvarad åt mig, vilken Herren, den rättfärdige domaren, skall giva mig som en belöning på den dagen, men icke endast åt mig, utan även åt alla dem som hava älskat hans manifesterande.”
35. Mellan vilka tidpunkter sträckte sig det hedniska väldet, och hur visades detta i bild?
35. Israels förebildliga teokrati blev omstörtad år 607 f. Kr. av Babylons konung, Nebukadnessar, och då började ”hedningarnas tider”, som Jesus talade om i Lukas 21:24. Han sade där: ”Och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.” För att vi skulle få en profetisk bild av de förnedrande och försämrande verkningarna av det hedniska väldet över vår jord och för att vi skulle bli underrättade om hur länge detta välde skulle vara, blev Nebukadnessar försatt i ett djurs tillstånd och förblev i detta i sju år. Enligt judisk räkning skulle detta bli 2.520 dagar. Därpå blev Nebukadnessar återinsatt på sin tron. Vid beräkning av i profetior angiven tid står en dag som beteckning för ett år. (Hes. 4:6) Alltså började hedningarnas tider 607 år före Kristus och slutade 1914 år efter Kristus, och då blev Riket givet åt den ”som har rätt därtill”. — Hes. 21:27.
Rikets regering födes
36. När blev Rikets regering först utlovad, och hur beskrives dess födelse i Uppenbarelseboken 12?
36. I själva början av människans liv, långt tillbaka i tiden, i Edens lustgård, lovade Jehova att han skulle skapa en regering som skulle tillintetgöra Satan och dennes regering eller säd, och i bibelns sista bok har vi en redogörelse för denna Guds regerings födelse. Uppenbarelseboken 12:1, 5 (NW) lyder: ”’Och ett stort tecken syntes i himmelen, en kvinna, klädd med solen, och månen var under hennes fötter, och på hennes huvud satt en krona av tolv stjärnor, och hon var havande. Och hon födde en son, ett gossebarn, som är bestämd till att som en herde vakta alla nationer med en järnstav.” Verserna tre och fyra av samma kapitel lyder: ”Och ett annat tecken syntes i himmelen: se, en stor eldfärgad drake. ... Och draken förblev stående framför kvinnan, som just skulle föda, för att den, när hon födde, skulle kunna uppsluka hennes barn.” Emellertid misslyckades draken i sitt uppsåt, och det nyfödda barnet blev uppryckt till Jehovas tron.
37. a) Hur handlade Satan mot Riket, och vad blev följden? b) Vad kommer att förgås i striden vid Harmageddon, och vilka kommer att överleva den?
37. Detta gossebarn var Jehovas rike, som skulle ges åt Kristus, Jehovas älskade Son och Arvinge. Den eldfärgade draken föreställde Satan, djävulen, som väntade på att tillintetgöra Rikets nyfödda regering. Om Satan hade haft det minsta grand av omdöme och anständighet, skulle han genast ha abdikerat som ett ömkligt fiasko, men i stället valde han att strida mot denna nya regering, som just blivit satt i funktion av Jehova och överlämnad i hans Smordes händer. Följden blev ett krig i himmelen, vari Satan och de med honom förbundna demonerna blev besegrade och slungade ut ur himmelen och ner till jordens närhet, där han nu visar sin vrede och förbittring genom att söka förgöra dem av ”kvinnans säd” som ännu befinner sig på jorden. Men hur han än skroderar och skrävlar i sin strävan att verkställa sina vansinniga projekt, kan han likväl inte skada Jehovas nya regering eller förgöra dess. medlemmar på jorden. Under Jehovas beskydd kommer denna regering, som sättes i funktion år 1914, att lugnt och säkert rida ut alla de rasande stormar av nöd och vedermöda, som den onde kan komma att uppväcka i sina bemödanden att rädda sin döende organisation. Alldeles såsom arken i Noas dagar tryggt gled fram genom det fruktansvärda oväder av vind och regn, som tillintetgjorde den gamla världen, och landsatte sina passagerare och sin last välbehållna på en renad jord, så kommer också Jehovas regering att överleva. Harmageddonstridens storm kommer att tillintetgöra Satans organisation, men kommer inte att skada den regering som Jehova har satt i funktion för sitt rike i den nya världen på andra sidan om denna strid. I striden vid Harmageddon kommer Satan att få bevittna det fullständiga förintandet av hans onda tingens ordning, varefter han och hans demoner kommer att bli nedstörtade i avgrunden för en tid av tusen år.
38. a) Vad var det för en plats som Jesus gick för att bereda åt sina efterföljare, och hur hade dess beredande förut visats i en bild? b) Vad har varit kvarlevans lott på jorden, sedan Jesus gjorde detta?
38. I överensstämmelse med bibelns kronologi och världshistorien är läget nu detta, att Satan och hans änglar är utdrivna från himmelen för alltid och att Kristus Jesus är den nya världens konung sedan år 1914 e. Kr. Följande citat från boken ”Himmelriket är nära”, sid. 204, § 1 (i den andra, i USA tryckta, upplagan sid. 191, § 1), torde vara av intresse här. ”I de dagar, då Guds motståndares fullständiga organisation har makten och utövar sitt välde aktivt och krossar och förstör hela mänskligheten, är det som himmelens Gud hugger ut sin ’sten’ och upprättar sin ’kvinnas’ säds rike. Detta rike intar den plats över människosläktet, som [djävulen] lämnade tom, när han övergav Jehovas organisation i Eden.” Då den plats alltså nu var färdig, som Jesus gick för att bereda åt sina döda trogna efterföljare, blev de kallade fram ur dödens sömn för att bli förenade för alltid med sin Herre och sitt Huvud, Kristus Jesus, i himmelen. Kvarlevan av hans medarvingar, som ännu var på jorden, blev inte tagen till himmelen vid den tiden, utan blev avskild från Satans till undergång dömda värld och fördes in i en särskild och nära gemenskap med den nu på tronen insatte och regerande Herren Jesus i templet. De som utgjorde denna kvarleva fick i uppdrag att utföra ett särskilt verk, innan de skulle bli upptagna i det himmelska riket med Kristus och de andra medlemmarna av brudklassen. — 1 Tess. 4:15, 16.
39. I vilka avseenden utgjorde Salomos tempel en skuggbild av Kristi andliga tempel?
39. Salomos tempel i Jerusalem var en bild av Kristi, den större Salomos, andliga tempel, som han skulle bygga av levande stenar. (1 Petr. 2:5, 6) David planerade att bygga templet, men Jehova tillät honom inte att göra det, därför att han hade fört många krig, och han brukades av Jehova till att besegra alla Israels fiender, innan Salomo började arbetet att bygga templet. Kristus Jesus uppförde inte sitt andliga tempel, förrän hans fiender blivit lagda under hans fötter. Detta skedde, när Satan och hans änglar blev slungade ut ur himmelen och ned till närheten av jorden, Jehovas fotapall, vid slutet av kriget i himmelen, som började år 1914 e. Kr. Bibelns redogörelse tillkännager, att Salomo började bygga templet i det fjärde året av sin regering. På liknande sätt började Herren Kristus bygga sitt andliga tempel i det fjärde året av sin regering, år 1918 e. Kr. Det fanns många människor vid den tiden, som bekände sig vara bland Kristi medarvingar, medlemmar av denna tempelklass, men som visade sig vara själviska, sådana som sökte sin egen vinning, och dessa blev förkastade, när domen började i templet. Detta blev således fullständigt renat från alla orättfärdiga, och därpå blev arbetet med att predika de goda nyheterna om Jehovas rikesregering, som satts i funktion, igångsatt på verkligt allvar och med kraftig verkan.
Förberedelse för tusenårsregeringen
40. Hur håller ett den nya världens samhälle nu pä att bildas, såsom det är förutsagt i Jesaja 32:1, 2?
40. Nu, vid denna avgörande tidpunkt i historien, genomlider Satans onda tingens ordning sin dödsvånda och kämpar för att hålla sig vid liv. Medan detta pågår och blir allt värre, är Jehovas tjänare ivrigt upptagna av sitt arbete med att söka efter och ge föda åt Herrens andra får, som kommer att bli förda levande igenom striden vid Harmageddon och som utgör den nya jordens kärna. Det arbete de nu utför är en världsomfattande tjänst, alldeles som Uppenbarelseboken 7:9 anger, när det där säges att de skall komma från alla nationer och stammar och folk. Alla dessa människor tar del i ett väl organiserat undervisningsarbete. Vid Vakttornets Bibelskola Gilead i South Lansing i staten New York utbildas missionärer för tjänst i många länder. Dessa förenar sig med de många tusen andra såsom följeslagare av en god vilja åt den smorda kvarlevan av Kristi kropp, som nu finns på jorden, i att bilda ett den nya världens samhälle, vilket bedriver en kampanj, som går ut på att fostra människor för liv i den nya världen. De ser och erkänner den Rikets regering, som sattes i funktion i himmelen år 1914, och strävar efter att alltid leva i harmoni med dess principer. Tusentals människor får hjälp av detta ”samhälle” och studerar bibeln för att få kunskap om Jehovas regering. Profeten Jesaja hänsyftade på detta verk i det trettioandra kapitlet av sin profetia, verserna ett och två, i dessa ord: ”Se, en konung skall regera i rättfärdighet, och furstar skola styra med rättvisa. Och en man skall vara såsom ett gömställe undan vinden, och ett skydd mot stormen, såsom strömmar av vatten på en torr plats, såsom skuggan av en stor klippa i ett försmäktande land.” — AS.
41. a) Vilka är sarím? b) Hur länge kommer församlandet av de andra fåren att fortgå, och vad kommer ätt följa därpå?
41. Kristus Jesus sitter på den nya världens tron i himmelen, och på jorden har han kvarlevan av de smorda lemmarna av sin kropp tillika med många unga män som bekläder ansvarsfulla poster inom Jehovas tjänsteorganisation. Dessa omtalas av profeterna som sarím, vilket betyder ”huvudmän eller hövitsmän över olika antal arbetare”. Det hebreiska ordet översättes också med ”furstar”. Dessa í är över hela världen strängt sysselsatta med att hjälpa de andra fåren att organisera sin tjänst och utföra den på ett effektivt sätt. Under Jehovas beskydd kommer detta arbete att fortgå, till dess alla de andra fåren har blivit församlade in i det som kallas ”en hjord” under ”en herde”, och sedan kommer striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag att börja. Detta kommer att bli den värsta nöd som människan någonsin har erfarit eller någonsin kommer att få vara med om. Den kommer att utplåna varje spår av Satans organisation, både av dess synliga och av dess osynliga del.
42. När kommer forntidens trogna människor att sluta sig till den nya världens samhälle, och med vilka förutsättningar?
42. Den nya världens samhälle, som nu är verksamt på jorden, kommer att överleva Harmageddon, och till det kommer forntidens trogna människor att ansluta sig, om vilka psalmisten säger att de kommer att göras till ”furstar på hela jorden”. (Ps. 45:17, AV) Precis hur många de kommer att vara och exakt när de kommer att föras tillbaka från minnesgravarna, där de sover i döden, vet vi inte; men när de verkligen återvänder, kommer de att snabbt inhämta kunskap om den nya värld, som de längtansfullt väntade på i de dagar som de tillbragte på jorden i gångna tider. Dessa trogna kommer att utgöras av män och kvinnor, och det är dem som aposteln Paulus hänsyftar på i Hebréerbrevets 11:e kapitel. Bland dem kommer det att finnas män, som är väl övade och utbildade till att i många olika ställningar ta vård om den nya världens angelägenheter. Se på Mose, laggivaren. Var bland denna världens domare skulle vi kunna finna en man, så väl skickad att skipa rättvisa? Han blev väl övad under de år då han förde israeliterna från slaveri i Egypten till det utlovade landets gräns. Vidare fanns där Josef såsom en livsmedelsförsörjningens organisatör. Han räddade Egypten från hungersnöd och svält genom att omsorgsfullt lagra extra livsmedel under de goda åren och sedan dela ut dem under nödåren. David var en man som brukades till att handhava rättfärdiga lagar till gagn för den nation, över vilken han härskade som konung. För övrigt kommer den rättfärdiga styrelse, som Jehova satte i funktion tillika med sitt konungadöme år 1914, att ha en väl kvalificerad och duglig administratör, en som kommer att vinna resultat, nämligen Jesus Kristus.
43. Vad har blivit resultatet av Satans inflytande på människan, och hur visades hans organisations slut i en skuggbild på Noas tid?
43. Satan, djävulen, gjorde uppror mot Jehovas rättfärdiga anordningar för människosläktet, i det han menade sig ha en bättre metod att handskas med människoskapelser. I omkring 6.000 år har han i stor utsträckning behärskat mänskligheten, och hans inflytande bland människorna har vållat nöd, sorg, plåga och död. Han har smädat Jehovas namn och förföljt alla som stått som förkämpar för detta namn. Nu är hans tid ute, och inom kort kommer han att få se sin onda organisation tillintetgöras i striden vid Harmageddon, varefter han kommer att bli förvarad under insegel i overksamhetens avgrund. Såsom det framhållits i föregående paragrafer, kommer denna strid att bli den förfärligaste nöd eller vedermöda som jorden någonsin kommer att ha varit vittne till. Jehova har givit oss flera profetiska bilder av den och dess våldsamhet, till exempel floden i Noas dagar, då alla skapelser på jorden, utom de som var i arken, blev tillintetgjorda av det allt översvämmande vattnet. Noa var en rättfärdighetens förkunnare och varnade människorna för den kommande katastrofen, men de fortsatte som förut att sköta sina egna angelägenheter och fäste inget avseende vid den varning som Jehova sände dem. När floden kom, var det för sent att söka tillflykt i arken, och alla, så när som på åtta själar, gick ner i döden.
44. Vilken intressant och träffande bild av Harmageddon ges oss i 2 Krönikebokens 20:e kapitel?
44. Ännu en intressant profetisk bild av Harmageddon finner vi i 2 Krönikebokens 20:e kapitel. Tre nationer, som föreställde de tre elementen eller avdelningarna inom Satans organisation, nämligen religionen, politiken och handelsväsendet, förenade sig för att tillintetgöra Jerusalem och den förebildliga teokrati som hade satts i funktion för Israels räkning. Konung Josafat fruktade för denna stora krigshär, som bestod av män från Moab, Ammon och Seirs bergsbygd, och kallade folket till templet för att bedja om Jehovas beskydd. Jehova uppmanade Israels folk att inte hysa fruktan för fiendens härar, ty striden var inte deras, utan Guds. De skulle helt enkelt sjunga Jehovas lov och lämna det övriga åt honom. Att de troget handlade så fick deras räddning till följd. Moab och Ammon vände sig mot folket från Seirs bergsbygd och stred mot dem, och när de hade gjort ände på dem, stred de mot varandra, och när de hade slutat denna strid, fanns det inte mycket kvar för Jehova att tillintetgöra. Hela tiden, medan denna strid utkämpades, sjöng Jehovas tjänare hans lov och pris. Så kommer också nu, i striden vid Harmageddon, de olika delarna av Satans organisation att vända sig emot varandra och strida inbördes, medan Jehovas vittnen kommer att sjunga hans lov och förkunna straffdomen över Satan och hans tingens ordning.
45. Trots vad kommer Satan att vara ur stånd att skydda sin värld?
45. Trots det att Satan har sådana dödsbringande vapen som atombomben och den ännu kraftigare vätebomben till sitt förfogande, kommer han att lida fullständigt nederlag. All den makt som han har byggt upp på jorden genom sina bedragna redskap kommer att förintas tillsammans med honom. Den enda trygga platsen kommer att vara inom gränserna för Guds tingens ordning. Han har lovat att beskydda sina tjänare lika fullständigt som han beskyddade Noa och dennes familj under syndafloden. (Jes. 26:20, 21) Alla människans arméer och vapen kommer att visa sig vara ömkligt ineffektiva när det gäller att skydda och rädda denna gamla värld. Den skall försvinna i den värsta nöd som någonsin har förekommit på jorden. — Matt. 24:21, 22.
46. Vilka välsignelser väntar dem som överlever Harmageddon?
46. Sedan Satan och hans onda organisation blivit förintade, kommer den nya världens samhälle, som består av den smorda kvarlevan, ”hövitsmännen” eller sarím, som nu tjänar i ämbetsställningar, och den stora skaran av andra får och senare också av de återuppståndna trogna människorna från forntidens dagar, att göra snabba framsteg i fråga om att bygga upp den nya tingens ordning på jorden. Tänk bara: alla mänsklighetens resurser, både fysiska och finansiella, kommer att vara tillgängliga för återuppbyggnadsarbete! Jorden kommer att göras skön med vackra hem för alla som lever. Människorna kommer inte att lära sig något om krig, utan under fridfulla förhållanden kommer Jehova att på nytt utfärda det uppdrag som han ursprungligen gav åt Adam och Eva i Eden, nämligen att man och kvinna skall föröka sig och uppfylla jorden. Denna gång kommer ett folk som är Jehova hängivet och som låter sig ledas av rättfärdiga lagar, vilka stiftats för denna nya värld under Fridsfursten, att i lycka och glädje utföra detta uppdrag. Det kommer att finnas mycket för var och en att göra. Instruktörer och handledare kommer att vara upptagna med att undervisa dem som tillhör det uppväxande släktet; byggandet av vackra hem kommer att kräva mycket arbete; och att lägga jorden under människan och göra den lik paradisets lustgård i Eden kommer att fordra arbete — men det kommer alltsammans att bli en glädjefylld uppgift för mänskligheten under de fullkomliga förhållanden som då kommer att råda. — Jes. 65:17—19, 21—23.
47. a) Vad kommer att ske vid slutet pä Kristi tusenårsregering? b) Vilket fåfängt försök kommer att göras vid den tiden, och vad kommer sedan att följa?
47. Slutligen skall, vid den rätta och tillbörliga tiden, de döda i gravarna, ”minnesgravarna”, komma tillbaka för att sluta sig till de levande, med hoppet om fullkomligt och evigt liv framför sig. Tänk på de många familjer, som upplever en lycklig återförening, när de döda återvänder till liv! Dessa kommer emellertid att ha mycket att lära om den nya världen och de ting som har hänt, medan de har legat och vilat i dödens sömn. Det kommer att bli ett stort privilegium att få bistå alla dessa i deras bemödanden för att lära sig vägen till liv. Vilken lycklig tid kommer inte alla Jehovas tjänare, som är överlämnade åt honom, att uppleva, när de samarbetar med varandra i att fullkomligt lära sig Jehovas vägar och försköna den del av jorden, som blivit anförtrodd åt dem! När Kristi tusenårsregering är slut, då kommer hela jorden att vara lika skön som Eden var, det prov på en fullkomlig jord som Jehova gav oss för länge sedan. Vid den tiden kommer Satan och hans oförbätterliga demoner att bli lössläppta ur avgrunden, där de har varit instängda under de tusen åren av Kristi regering, och kommer att gripa sig an med ett avskyvärt försök att omstörta den nya världen, men det kommer att misslyckas. Vi läser i bibeln, att hans härskara på jorden kommer att få sitt slut i eld, som kommer ner från Jehova, från himmelen, och han själv och hans demoner kommer att avrättas, drabbas av den ”andra döden”, förintelse. (Upp. 20:7—10) Detta kommer att slutgiltigt göra ände på allt uppror och all ondska. Jorden kommer att uppfyllas av fullkomliga män och kvinnor, som kommer att leva för evigt och fröjdas över hävdandet av det heliga namnet JEHOVA!
(The Watchtower, 15 juli 1953)
[Bild på sidan 510]
BABYLON
MEDO-PERSIEN
GREKLAND
[Bild på sidan 511]
ROM
ENGLAND-AMERIKA