Är Gud senfärdig?
IBLAND menar människor att förhållandena är så onda att de inte kan bli mycket värre. Överallt ser de faror som tar bort glädjen i livet. Ofta kan vi höra sägas: ”Varför gör inte Gud någonting?” eller ”Om Gud alls skall göra någonting, varför gör han det då inte nu?”
Jehovas vittnen har försökt nå varje människa med de goda nyheter de har funnit i bibeln — nyheterna att Guds tid för att ingripa snart skall vara inne, ja, under den generations tid som lever nu. (Matt. 24:34) Många människor lyssnar med stort intresse. Under de tre senaste åren har i det närmaste en halv million människor förenat sig med dem i att föra ut dessa goda nyheter till nästan varje människa i de nationer som räknas till kristenheten. Och ett stort kungörelsearbete har utförts i andra länder överallt på jorden.
Men det finns många som betvivlar att Gud snart skall ingripa. De litar inte på löftet om hans rike, som är omtalat så ofta i bibeln. De är otåliga på Gud, ovilliga att inse att han har ett tidsschema för att utföra sina gärningar. De menar att han är senfärdig.
Men samtidigt fortsätter somliga av just dessa människor att understödja och rösta på vissa män i regeringsställning. De fortsätter att sätta tro till de löften som politiker avger. De är mycket fördragsamma med denna tingens ordning och villiga att vänta i åratal. De säger ibland att det kan kräva generationer av mänskliga ansträngningar i fråga om statsstyrelse, utbildning, ekologisk utveckling osv. för att lösa alla problem. När de män som har makten misslyckas med att införa en ny och bättre ordning, väljer man nya och hoppas att dessa män på något sätt kommer att göra det bättre.
När sådana människor får veta att Gud är Suveränen och att en rättfärdig regering kan bli verklighet bara genom att han direkt utövar sin suveränitet genom sitt messianska rike, kan somliga svara: ”Gud verkar genom människor; han har överlåtit åt människorna att själva åstadkomma en bättre värld.” Men detta är inte vad bibeln säger. Den talar om ett gudomligt ingripande i människornas angelägenheter för att upprätta en bestående regering som har himmelskt ursprung. — Dan. 2:44.
Hur kan människor, som förkastar vad Gud säger, förvänta att Gud skall hjälpa dem? Han är inte ansvarig för deras styrelseform och inte heller för de mäns handlingar som de insätter i ämbetena. De har hört om Guds löfte om befrielse för människorna genom Guds rike, men de har ignorerat det till förmån för mänskligt styre. Somliga går till och med så långt att de motstår kungörandet av Guds löfte. Bibeln beskriver deras tankar: ”Eftersom domen över en ond gärning inte med hast har verkställts, därför har människornas söners hjärta blivit helt inriktat i dem på att göra vad ont är.” — Pred. 8:11, NW.
Inte senfärdighet, utan tålamod
Gud är likväl inte senfärdig. Aposteln Petrus skrev: ”Jehova är inte senfärdig beträffande sitt löfte, såsom somliga människor anser det för senfärdighet, utan han är tålmodig mot er, eftersom han inte önskar att någon skall bli tillintetgjord, utan önskar att alla skall uppnå bättring.” (2 Petr. 3:9, NW) Han har bestämt att befrielsen av människorna skall ske i denna generations tid. (Luk. 21:32) Gud, som har all makt i himmelen och på jorden, är inte nödgad att avge löften som han inte kan uppfylla. En av Jesu Kristi apostlar sade att Gud ”icke kan ljuga”. Och profeten Jesaja skrev: ”Förtrösten på Jehovah till evig tid, ty i Jah Jehovah är en evigheternas klippa.” — Tit. 1:2; Jes. 26:4, Myrberg.
Om vi inser att mänskligt styre inte kan lösa mänsklighetens problem, så att vi i stället hoppas på Gud, kommer vi, genom att undersöka hans sanningsord, att bli medvetna om att det som ser ut att vara ett ”dröjsmål” inte är senfärdighet. Aposteln säger i fortsättningen: ”Vidare bör ni hålla före att vår Herres tålamod innebär frälsning.” (2 Petr. 3:15, NW) Och i vår tid är det många som slår in på frälsningens väg. De utnyttjar tiden till att lära känna vad Gud har ombesörjt för människorna, och de upphör att förtrösta på denna tingens ordning, som inte kan lyckas. De inser att det inte är utan mening som Guds ord uppmanar oss att köpa ”den lägliga tiden” åt oss, ”eftersom dagarna är onda”. (Ef. 5:16, NW) De vet att när Guds tålamod är slut, kommer tillintetgörelsen av denna tingens ordning inte att sätta i gång långsamt. Den kommer att börja som om en fälla eller sax hade slagit igen.
I stället för att klandra Gud och säga att han är långsam är det alltså mycket bättre att vi granskar oss själva för att se om vi lever på ett sätt som är värdigt en ny ordning, inte sant? Är det inte bäst för oss att vi tar emot Jesu Kristi råd? Sedan han gett sina åhörare en förhandsglimt av slutet för det trolösa Jerusalem och det längre fram kommande slutet för den nuvarande tingens ordning, sade han: ”Men ge akt på er själva, så att edra hjärtan aldrig blir nedtyngda av omåttligt ätande och dryckenskap och livets bekymmer och den dagen plötsligt — i ett ögonblick — är över er som en snara. Ty den skall bryta in över alla dem som bor på hela jordens yta. Håll er därför vakna och bed hela tiden, så att det skall lyckas för er att undfly allt detta, som är bestämt att inträffa, och att bestå inför Människosonen.” — Luk. 21:34—36, NW.