Står världen med blodskuld inför Gud?
1. På vilka tre sätt kan en människa komma att stå med blodskuld?
PÅ TRE olika sätt kan man komma att stå med blodskuld inför Gud. Ett av dem är genom att mörda, utgjuta blod. (1 Mos. 9:5, 6) Ett annat är att dricka eller äta blod eller att använda blod på felaktigt sätt. (1 Mos. 9:4; Apg. 15:20, 29) Ett tredje är att underlåta eller vägra att varna dem som vi vet står i fara att mista sina liv, därför att de handlar tvärtemot Guds vilja och i strid med hans ord. — Apg. 20:26, 27.
2. Vad skulle det innebära, om dricksvattenkällorna förvandlades till blod?
2 I Guds lagförbund med Israel var döden det straff en människa fick om hon drack blod. (3 Mos. 17:10, 14) Vatten är å andra sidan något livsnödvändigt. Om dricksvattenkällorna förvandlades till blod, skulle det följaktligen medföra döden för dem som drack ur dem.
3. a) Av vad består den tredje plågan i Uppenbarelseboken 16, och vilken annan plåga påminner den oss om? b) Påverkar denna plåga de andliga vattenförråd som Jehova gjort tillgängliga? Förklara.
3 Det är just detta som händer, i symbolisk bemärkelse, i förbindelse med den tredje plågan som vi finner en redogörelse för i Uppenbarelseboken 16. Gud använder en sådan illustration för att uppenbara vissa förhållanden med avseende på sin princip om blodet och påvisa vad följden blir för mänskligheten. Vi läser: ”Och den tredje [ängeln] göt ut sin skål i strömmarna och vattenkällorna. Då förvandlades dessa till blod.” (Upp. 16:4) Denna plåga påminner oss om den första plågan som drabbade det forntida Egypten genom Guds profet Mose. Denna plåga innebar att egyptiernas vattenkällor, Nilen, sjöarna och alla andra vattensamlingar i landet, blev förvandlade till blod, som egyptierna inte kunde dricka och i vilket fiskarna dog och började stinka. (2 Mos. 7:14—25) I likhet med de andra sex skålarna, som omtalas i Uppenbarelseboken 16, göts denna skål ut från himmelen och ned mot jorden, och den kunde alltså inte påverka himmelen, där Jehova, det levande vattnets källa, har sin boning. Följaktligen kunde den inte påverka Guds andliga vattenförråd som är avsett för hans sanna tillbedjare. Eftersom Jehova är livets källa, är det vatten han ger livsuppehållande. (Ps. 36:10; Jer. 2:13; 17:13) Vad är då de strömmar och vattenkällor här på jorden som blir förvandlade till blod?
Vad ”strömmarna” och ”vattenkällorna” är
4. a) Vem är det livgivande vattnets sanna källa? b) Vart har människor vänt sig för att få sådant vatten?
4 Liksom Jehovas tjänare, sanna kristna, vänder sig till Jehova genom Kristus Jesus för att få liv och liksom han ger dem sitt ord, som är rent, likt levande, ständigt rinnande vatten, har människorna i denna gamla tingens ordning olika källor som de vänder sig till med förhoppning om att få liv. De har kringgått bibeln i hög grad, påverkade som de är av präster och predikanter, och har föredragit att skaffa sig vatten från andra källor, från denna världens politiska, kommersiella och religiösa system. I synnerhet har människorna vänt sig till de religiösa systemen, därför att de har menat att de där skulle finna sanningens och livets väg, men de har i själva verket blivit mycket bedragna. De religiösa systemen har lärt ut traditioner i stället för att undervisa i bibeln, de har utfört ceremoniella riter och givit sitt stöd åt många stridiga läror som vanärar Gud. De har fått det att se ut som om dessa innehöll vederkvickande, livgivande vatten. De har krävt att deras hjordar skulle omfatta deras läror i blind godtrogenhet i stället för att utöva en förståndsmässig tro, grundad på den inspirerade Skriften.
5. Vilka påminner de människor om, som påstår sig tjäna Gud men som samtidigt vänder sig till världsliga källor för att få livgivande vatten?
5 De som påstår sig tjäna Gud och som samtidigt vänder sig till dessa världsliga källor för att få livets vatten påminner om de avfälliga israeliterna som föredrog att dricka ur Nilen, som flöt igenom Egyptens land, och ur Eufrat, som flöt genom Assyrien. (Jer. 2:17—19) Om dessa judar hette det: ”Detta folk föraktar Siloas vatten, som flyter så stilla”, det vatten som svarar mot den ”ström ... vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning”. — Jes. 8:6, 7; Ps. 46:5.
6. a) Vad är det som har vällt fram ur ”strömmarna” och ”vattenkällorna” här i världen? b) Till vad har människorna blivit ledda genom att de förmåtts dricka av världens vattentillgångar? c) Vilken inställning har prästerskapet i det stora Babylon visat sig ha till livets sanna källa, och vad har följden blivit för folket?
6 Förutom de falska lärorna och teorierna som härrör ur ett filosofiskt tänkesätt och alla andra uppfattningar, som är av rent mänskligt, jordiskt ursprung, har det ur denna världens ”strömmar” och ”vattenkällor” vällt fram program, planer och anordningar ämnade att lösa människosläktets problem. Genom att dricka av detta har människorna förmåtts att handla tvärtemot Guds ord och står domfällda av hans lagar. Några har inte gjort detta uppsåtligt, med berått mod, utan de har del i ett samhällsansvar, därför att de gett sitt stöd åt blodsutgjutelse genom krig. De har förmåtts använda blod på felaktigt sätt i andra sammanhang; några genom att dricka blod, andra genom blodöverföringar och annat missbruk av blod. De har haft och har fortfarande möjlighet att lära känna Guds fordringar, eftersom de sedan 1919 har hört Jehovas vittnen predika de goda nyheterna att Guds rike blivit upprättat i himmelen. Om de lyssnar och ångrar sitt tidigare handlingssätt, kan de få förlåtelse och få livgivande vatten från Gud. Men kristenhetens, judenhetens och hednavärldens prästerskap har gemensamt understött och förfäktat missbruket av blod. Samtidigt har de ignorerat Jehova, livets stora källa, hans föranstaltning genom Kristi lösenoffer och hans messianska rike såsom det medel som kan ge liv åt de troende, lydiga människorna. Vidare har de förkastat och bekämpat de goda nyheterna, och så har de hindrat andra från att höra, vilket kommit dem att stå med blodskuld.
Varför vattnet förvandlas till blod
7. Varför är Gud rättfärdig, då han ger dem som vänder sig till denna världens vattenkällor blod att dricka, och mot vilka är han lojal, då han handlar så?
7 Johannes hör ängeln ge uttryck åt glädje och tillfredsställelse över det som har skett: ”Och jag hörde vattnens ängel säga: ’Rättfärdig är du, du som är och som var, du Helige [du som är lojal, NW], som har dömt så. De hava utgjutit heliga mäns och profeters blod. Därför har ock du givit dem blod att dricka; de äro det värda.’” (Upp. 16:5, 6) Gud är alltså fullständigt rättvis, då han handlar på detta sätt mot dem. De som dricker ur de besmittade, världsliga källorna har förmåtts att strida mot Guds heliga män och profeter, Jehovas kristna vittnen. Det är i synnerhet det stora Babylon, den falska religionens välde över folken på jorden, som har eggat dem till detta. (Upp. 17:6, 18) Jehova kan inte gilla deras handlingssätt som medfört så stor blodsutgjutelse. Han är lojal mot sina trogna vittnen och är rättfärdig, då han låter sitt rättsliga beslut verkställas på dem som begår våld och utgjuter hans tjänares blod. Men Gud ger dem en sådan dom först sedan de har visat sig ovärdiga livet och fullständigt förtjänta av att få blod att dricka, vilket innebär att de straffas med döden.
8. Vad är ”altaret”, som nu påstås ”säga” något?
8 Nu inträffar något oväntat och förunderligt: ”Och jag hörde altaret säga: ’Ja, Herre Gud, du Allsmäktige, rätta och rättfärdiga äro dina domar.’” (Upp. 16:7) Vad är ”altaret”? Altaret i uppenbarelsetältet i Israel var Guds anordning, på vilket offer frambars åt honom. ”Altaret” är Guds symboliska altarlika föranstaltning för Jesu offer. Gud gav sin Son till offer, föranstaltade att han kom hit till jorden som människa, dog här, uppväcktes och kunde träda fram i himmelen med värdet av sitt offer för att köpa rätten till liv för den syndiga mänsklighetens räkning. En sådan anordning innebar oförtjänt godhet å Guds sida. Jesu Kristi trogna efterföljare, hans andliga bröder, har vandrat tätt i hans fotspår. (1 Petr. 2:21) Alla dessa dör en sådan död som Jesus, dvs. en offerdöd, men inte i den bemärkelsen att deras utgjutna blod har någon uppgift i syndaförsoningen, utan för att de skall få en uppståndelse av samma slag som den Jesus fick. Många har bokstavligen fått lida martyrdöden för deras hand som dricker av denna världens strömmar och vattenkällor.
9. Hur kan altaret ”säga” något, och om vad talar det?
9 Hur kunde altaret ”säga” något? Enligt Uppenbarelseboken 6:9, 10 finns de människors själar eller liv, ”som ... blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörds skull, som de hade”, under altaret. Deras själar eller liv fanns i blodet, och deras blod har blivit utgjutet vid altarets fot. Därför heter det bildligt talat att deras själar befinner sig under altaret och ropar på Guds hämnd på samma sätt som martyren Abels blod ropade från jorden. (1 Mos. 4:8—11; 3 Mos. 17:11—14) Offeraltaret talar alltså i symbolisk bemärkelse eller har något att ”säga” om denna dom, och på grund av allt som det har bevittnat instämmer det helt och fullt i att Jehova är sann och rättfärdig, när han ger dödsbringande blod åt de världsligt inställda motståndarna till hans folk.
Den tredje plågan blir kungjord
10. a) Vad har Jehovas vittnen haft med den tredje plågan att göra? b) Hur gjordes ett kraftigt tillkännagivande i förbindelse med den tredje plågan år 1924? c) Vad var det som påpekades vid detta tillfälle i överensstämmelse med att den tredje skålens innehåll blev utgjutet?
10 Den tredje plågan är mycket svår och smärtsam för dem som har druckit ur de världsliga vattenkällorna. Drycken har inte kunnat tillfredsställa dem, och den har vållat många dödsfall runt omkring dem. För att många, som känner av denna plåga och som längtar efter att få livgivande vatten att dricka, skall kunna få detta, har Jehovas vittnen flitigt och efter bästa förmåga kungjort innebörden av denna tredje plåga. Vid ett konvent som Jehovas vittnen höll i Columbus i Ohio gjordes den 25 juli 1924 ett rättframt tillkännagivande i förbindelse med denna plåga i en resolution kallad ”Anklagelseakt”. Två dagar efter det att resolutionen blivit antagen, söndagen den 27 juli, höll Sällskapet Vakttornets president ett offentligt föredrag kallat ”Civilisationen dömd” inför en åhörarskara om 35.000 personer, där han med kraft påpekade hur det förhöll sig. I överensstämmelse med det förhållandet att den tredje ängeln göt ut sin skål sade talaren:
”Jesus Kristus är den store Fridsfursten. Han sade: ’Du skall icke dräpa.’ Han lärde sina lärjungar och efterföljare att fullständigt avhålla sig från bruket av köttsliga vapen. Trots detta ha prästerna, vilka dock göra anspråk på att vara hans läras förkunnare, förhärligat kriget och gjort det till någonting heligt. De ha funnit behag i att få bilder och statyer av sig själva uppställda bredvid de blodbestänkta krigarnas. De ha hälsat de största krigarna såsom alla tiders största hjältar. [Sådana som Konstantin och Karl den store] ...
Alla nationer mönstra sina härar för den förutsagda stora drabbningen; ty Gud ämnar omstörta Satans organisation genom sin älskade Son, Kristus Jesus. ...”
11. Vilken underrättelse i förbindelse med den tredje plågan gavs i boken Skapelsen?
11 Som en ytterligare underrättelse till människorna om att de står med blodskuld, därför att de påverkas av det stora Babylons falska religiösa system, framhölls det i boken Skapelsen, som Sällskapet Vakttornet gav ut år 1927 (på engelska; 1929 på svenska), på sidan 112 under underrubriken ”Ett evigt förbund”:
Detta förbund är det första uttrycket för Guds vilja beträffande människolivets helgd. Guds vilja är hans lag. Allt liv utgår från Jehova, och eftersom ingen kan giva liv åt en annan annat än enligt Jehovas anordning, så har ingen rätt att utsläcka liv annat än med Jehovas tillåtelse. Enligt detta förbunds villkor är detta den lag, som för alltid måste vara rättesnöret för människosläktet, att ingen människa ostraffat kan taga en annans liv. ...
... Det eviga förbundets villkor har brutits av varje folk och varje nation på jorden, och Gud skall en dag avkräva de ansvariga full räkenskap därför.
Prästerna och predikanterna påstå sig vara Herrens representanter och ha åtagit sig att undervisa om hans ord, men ändå ha de öppet försvarat dödandet av mänskliga varelser i krig utan rättfärdig orsak eller ursäkt.
Verkningar som tillkännagivandet av plågan fått
12. Hur handlade världen, sedan den blivit underrättad om Guds lag beträffande blodet?
12 Världen, som inte tagit någon lärdom och inte slutat upp med att förtrösta på världsliga källor till planer, förslag och propaganda, har inte alls beaktat dessa varningar som Jehovas vittnen burit fram. Under den tyska nazismens och den romerska fascismens tid fick flera tusen av Jehovas vittnen sitt blod utgjutet, då de led martyrdöden mitt i kristenheten. Sedan kom andra världskriget med den dittills största förödelsen av människoliv. (Upp. 12:13—16) Eftersom ett så stort antal människor då blev sårade, ökade också antalet blodöverföringar.
13. Vilka upplysningar om användning av blod meddelade Jehovas vittnen år 1945?
13 För att grundligt klarlägga vad Guds vilja är, när det gäller blodet, gjorde Jehovas vittnen en särskild undersökning av vad Skriften säger i detta ämne, och resultaten redovisades i The Watchtower Announcing Jehovah’s Kingdom (Vakttornets moderupplaga), i numret för 1 juli 1945. Den ledande artikeln i detta nummer kommenterade Psalm 16. På sidorna 198—201 talades det om vad konung David menade om att införa andra människors blod i sin egen kropp. Så här lyder Davids ord i Psalm 16:4: ”De som taga sig en annan gud, de hava stora vedermödor; jag vill icke offra deras drickoffer av blod eller taga deras namn på mina läppar.” I artikeln citerades det också ur The Encyclopedia Americana (1929 års upplaga), band 4, sidan 113, där det heter:
Blodöverföring leder sitt ursprung ända från de forntida egyptiernas dagar. Det första kända fallet är de försök som gjordes med påven Innocentius VIII år 1492. Operationen kostade tre ynglingar livet, och påvens liv blev inte räddat.
14. Vad har följden blivit av dessa varningsord, och vilken allvarlig tvistefråga har uppstått?
14 Läkare och sjukvårdare, som inte fäster något avseende vid vad Guds lag klart och tydligt säger, tillgrep blodöverföring i stor skala under Koreakriget, och nu på senare tid har man gjort det i Vietnam, och blod förekommer i en del födoämnen och andra produkter. Ja, blodet, som innehåller den skapade varelsens liv och som tillhör Gud, har missbrukats av människor, som om livet tillhörde dem. Kristenhetens och judenhetens religionssamfund tillbakavisar fullständigt det som Jehovas vittnen klart påvisar är Guds ståndpunkt, när det gäller blodet. De finner på alla möjliga ursäkter för att göra Guds lag om intet, så att de som har överträtt den skall förefalla rena. Ända fram till denna dag har detta varit en tvistefråga, och många av Jehovas vittnen har fått utstå hätsk förföljelse, därför att de vägrar att ta emot blod i någon som helst form. Man nekar rentav ofta att ge dem läkarvård. I några fall har man enligt myndigheters beslut påtvingat dem blodöverföring. Jehova lägger märke till alla dessa illdåd, som begås mot hans folk.
15. a) Vad är den främsta orsaken till att Jehovas vittnen intagit denna ståndpunkt i tvistefrågan om blodet? b) Var ges det en uttömmande, skriftenlig redogörelse för denna tvistefråga om blodet?
15 Jehovas vittnen är först och främst intresserade av vad Guds lag säger om blodet och inte av den medicinska aspekten. Men det förhåller sig också så att sjukdomar, t. ex. gulsot, syfilis och malaria, i stor utsträckning blivit överförda och många dödsfall inträffat som en följd av att man tillgripit blodöverföring — och detta vittnar om den praktiska vishet som kännetecknar Guds lag. För att ge förnuftiga människor tillfälle att ingående undersöka detta viktiga ämne har Jehovas vittnen spritt en 64-sidig småskrift kallad Blodet, läkekonsten och Guds lag, vilken gavs ut (på engelska) den 22 juni 1961 vid Jehovas vittnens internationella sammankomst på Yankee Stadium i New York. Den innehåller en väldokumenterad redogörelse över ämnet, och den betonar vad Guds ord säger i det. Om du vill undgå att stå med blodskuld tillsammans med världen och bli sådan som världsmänniskorna är, ”druckna” ”av sitt eget blod”, då kommer du att lyssna till honom som är källan till det sanna livets vatten och slippa ifrån de plågor, som drabbar alla som dricker av de blodiga, världsliga vattenkällorna och strömmarna. — Jes. 49:26.
Den första och den andra plågan i Uppenbarelseboken 16 har utförligt behandlats i de båda närmast föregående numren av denna tidskrift. De återstående plågorna, den fjärde till och med den sjunde, kommer att behandlas i efterföljande nummer. Se också boken ”Babylon the Great Has Fallen!” God’s Kingdom Rules!, som utgivits av Sällskapet Vakttornet.