Skapelsen säger: ”De är oursäktliga”
”Hans osynliga egenskaper ses ... tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda, ja, hans eviga makt och gudomlighet, så att de är oursäktliga.” — ROMARNA 1:20.
1, 2. a) Hur klagade Job bittert mot Jehova? b) Hur tog Job sedan tillbaka detta?
JOB var en man i forna tider som var obrytbart ostrafflig mot Jehova Gud men som Satan hade satt på ett fruktansvärt prov. Djävulen hade vållat att Job hade förlorat alla sina materiella ägodelar, hade vållat hans söners och döttrars död och hade hemsökt honom med en vedervärdig sjukdom. Job trodde att det var Gud som hade vållat honom alla dessa olyckor och klagade bittert mot Jehova: ”Är det gott för dig att du skulle göra orätt, ... eftersom du skulle söka finna min missgärning och fortsätta att leta efter min synd? Detta trots din egen vetskap om att jag inte har orätt?” — Job 1:12—19; 2:5—8; 10:3, 6, 7.
2 Jobs ord till Gud en tid därefter visar att han nu hade svängt om fullständigt: ”Jag [talade], men jag förstod inte, ting som är alltför underbara för mig och som jag inte känner. Genom hörsägen har jag hört om dig, men nu ser verkligen mitt eget öga dig. Det är därför jag tar det tillbaka, och jag ångrar mig verkligen i stoft och aska.” (Job 42:3, 5, 6) Vad var det som hade hänt och som hade fått Job att ändra inställning?
3. Vilken ny syn på saken fick Job när det gäller skapelsen?
3 Jehova hade under tiden mött Job ur stormvinden. (Job 38:1) Han hade ansatt Job med sådana frågor som: Var var du när jag grundade jorden? Vem spärrade havet med dörrar och satte gränser för hur långt dess vågor kunde komma? Kan du få molnen att låta sitt regn falla på jorden? Kan du få gräset att växa? Kan du binda samman stjärnbilderna och leda dem i deras banor? Från kapitel 38 till och med kapitel 41 i Jobs bok lät Jehova dessa och många fler frågor om sin skapelse hagla över Job. Gud påminde kraftfullt Job om sådant i skapelsen som var långt utöver Jobs kraft att utföra eller ens förstå och som återspeglar Guds vishet och kraft, och han fick därigenom Job att inse vilken ofantlig klyfta det är mellan Gud och människan. Job, som överväldigades av den väldiga kraft och otroliga vishet som den allsmäktige Gudens skaparverk visar att Gud har, blev bestört när han tänkte på att han hade dristat sig till att disputera med Jehova. Han sade därför: ”Genom hörsägen har jag hört om dig, men nu ser verkligen mitt eget öga dig.” — Job 42:5.
4. Vad bör vi uppfatta eller förstå med anledning av Jehovas skaparverk, och hur är situationen för dem som underlåter att inse detta?
4 Många hundra år senare bekräftade en inspirerad bibelskribent, aposteln Paulus, att Jehovas egenskaper kunde ses genom hans skaparverk. Han skrev i Romarna 1:19, 20: ”Det som kan vara känt om Gud är uppenbart bland dem; Gud har ju gjort det uppenbart för dem. Hans osynliga egenskaper ses nämligen tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda, ja, hans eviga makt och gudomlighet, så att de är oursäktliga.”
5. a) Vilket inneboende behov har människan, och hur fyller somliga detta på fel sätt? b) Vad rekommenderade Paulus grekerna i Athen att göra?
5 Människan skapades med ett inneboende behov av att tillbe en högre makt. I sin bok Gegenwart und Zukunft (Nutid och framtid) talade dr C. G. Jung om detta behov som ”en instinktiv hållning som är karakteristisk för människan och vars manifestationer kan följas genom hela den mänskliga historien”. Aposteln Paulus talade om människans inneboende drift att tillbe, vilket förklarade varför grekerna i Athen hade gjort bilder och altaren åt många olika gudar, kända och okända. Paulus identifierade också den sanne Guden för dem och visade att de borde tillfredsställa denna inneboende drift på rätt sätt genom att söka den sanne Guden, Jehova. Han sade: ”Om de skulle kunna känna sig för efter honom och faktiskt finna honom, fastän han i själva verket inte är långt borta från någon enda av oss.” (Apostlagärningarna 17:22—30) Lika nära som vi är till hans skaparverk, lika nära är vi till att uppfatta hans egenskaper och karaktärsdrag.
Vattnets fantastiska kretslopp
6. Vilka av Jehovas egenskaper kan vi se i vattnets kretslopp?
6 Vilka av Jehovas egenskaper kan vi till exempel uppfatta i duniga molns förmåga att hålla tonvis med vatten? Vi ser hans kärlek och vishet, eftersom han därigenom tillhandahåller regnskurar till välsignelse för jorden. Detta gör han genom det underbara sätt varpå vattnets kretslopp är utformat, vilket omnämns i Predikaren 1:7: ”Alla vinterströmmar rinner till havet, ändå är själva havet inte fullt. Till den plats där vinterströmmarna rinner fram, dit vänder de tillbaka för att åter rinna fram.” Bibelboken Job ger en korrekt beskrivning av hur detta sker.
7. Hur kommer vattnet från havet till molnen, och hur kan de duniga molnen hålla tonvis med vatten?
7 När vinterströmmarna flyter till havet, stannar de inte där, utan Jehova ”drar upp vattendroppar från havet och låter regn droppa ner från den dimma han har gjort”. Eftersom vattnet är i form av vattenånga och slutligen en fin dimma, ”hänger molnen svävande uppe i höjden, ett underbart verk av hans fulländade skicklighet”. (Job 36:27; 37:16; The New English Bible) Molnen svävar så länge som de är dimma: ”Han fäster ihop vattnen i sina moln — dimmorna slits inte isär under sin vikt.” Eller som en annan översättning lyder: ”Han håller vattnen instängda i täta molnmassor, och molnen brister inte under sin vikt.” — Job 26:8, The Jerusalem Bible; NE.
8. Genom vilka olika steg stjälps ”himlens vattenkrukor” omkull och fullbordas vattnets kretslopp?
8 Dessa ”himlens vattenkrukor — vem kan stjälpa omkull dem” för att få regn att falla på jorden? (Job 38:37) Den vars ”fulländade skicklighet” placerade dem där från början, den som ”låter regn droppa ner från den dimma han har gjort”. Och vad krävs det för att få regndroppar att kondenseras eller droppa ner ur dimmorna? Det måste finnas mikroskopiska partiklar i fast form, till exempel damm- eller saltpartiklar — från tusentals till hundratusentals av dem i varje kubikcentimeter luft — till att fungera som en kärna som de små dropparna kan forma sig runt. Man beräknar att det krävs en miljon sådana mycket små molndroppar till att bilda en normal regndroppe. Först efter det att allt detta har skett kan molnen låta sina strömmar falla till jorden för att bilda de vattendrag som skickar tillbaka vattnet till havet. Därigenom fullbordar vattnet sitt eget kretslopp. Och är allt detta ett verk av den blinda slumpen? Det vore ”oursäktligt” att tro något sådant!
En enda källa till Salomos vishet
9. Vad fann Salomo vara märkligt hos en viss art av myror?
9 Salomos vishet saknade motstycke i den forntida världen. Mycket av den visheten gällde Jehovas skaparverk: ”Han [Salomo] brukade tala om träden, från cedern som är på Libanon till isopen som skjuter fram på muren; och han brukade tala om fyrfotadjuren och om de flygande skapelserna och om de andra djuren som rör sig och om fiskarna.” (1 Kungaboken 4:33) Och det var just denne kung Salomo som skrev: ”Gå till myran, du late; se dess vägar och bli vis. Fastän den inte har någon befälhavare, förman eller härskare, bereder den om sommaren sin föda; den har under skörden samlat sina matförråd.” — Ordspråken 6:6—8.
10. Hur visade sig Salomos illustration om skördemyrorna vara riktig?
10 Vem lärde myrorna att samla in mat under sommaren för att de skulle klara sig igenom den kalla vintern? I flera hundra år betvivlade man att det var så som Salomo skrev: att det fanns myror som samlade in och lagrade säd för att använda under vintern. Ingen hade funnit något bevis för att de existerade. Men år 1871 upptäckte en brittisk biolog deras underjordiska sädesmagasin, och det Bibeln berättade om dem bevisades vara sant. Men hur fick dessa myror framsyntheten att på sommaren veta att vinterkylan väntade och visheten att veta vad de skulle göra åt detta? Bibeln själv förklarar att många av Jehovas skapelser har en inprogrammerad vishet för sin överlevnad. Skördemyran har fått motta denna välsignelse från sin Skapare. Ordspråken 30:24 säger så här om dem: ”De är instinktivt visa.” Det är oförnuftigt att säga att en sådan vishet bara är ett slumpens verk; det är oursäktligt att inte uppfatta en vis Skapare bakom.
11. a) Varför är det jättelika mammutträdet så vördnadsbjudande? b) Vad är det som är så förunderligt med den första reaktionen i fotosyntesen?
11 En människa som står vid foten av det jättelika mammutträdet häpnar över dess väldiga majestät och känner sig förståeligt nog som en liten myra. Trädets storlek är vördnadsbjudande: Det är 90 meter högt, 11 meter i diameter, har en bark som är 60 centimeter tjock och ett rotsystem som utbreder sig över mellan 1,2 och 1,6 hektar. Men ännu mer vördnadsbjudande är den kemi och fysik som är inbegripna i dess tillväxt. Dess lövverk hämtar vatten från rötterna, koldioxid från luften och energi från solen till att frambringa socker och avge syre — en process som kallas fotosyntes och som inbegriper omkring 70 kemiska reaktioner, av vilka man inte förstår alla. Det förunderliga är att den första reaktionen är beroende av att ljuset från solen är av precis rätt färg och alltså har rätt våglängd; annars skulle det inte kunna absorberas av klorofyllmolekylerna och sätta i gång fotosyntesens process.
12. a) Vad är anmärkningsvärt när det gäller mammutträdets bruk av vatten? b) Varför behövs det kväve för att en växt skall kunna växa, och hur fullbordas kvävets kretslopp?
12 Det är också förunderligt att denna höga koloss till träd kan dra upp vattenpelare 90 meter, från rötterna till toppen. Trädet drar upp mycket mer vatten än vad som behövs för fotosyntesen. Överflödet avger lövverket till luften genom avdunstning. Detta gör trädet vattenkylt, ungefär på samma sätt som när vi kyls av genom svettning. För att det skall bildas protein för tillväxt måste kväve fogas till sockret eller kolhydraterna. Löven kan inte använda det gasformiga kvävet i luften, men organismer i jorden kan förvandla det gasformiga kvävet i jorden till nitriter och nitrater, som är vattenlösliga och som därefter färdas från rötterna upp till lövverket. När växter och djur som har använt detta kväve i sina proteiner sedan dör och förmultnar, frigörs kvävet och fullbordar på så sätt kvävets kretslopp. Detta är något oerhört komplext och knappast ett verk av slumpen.
De talar — utan tal eller ord eller röst
13. Vad förkunnade den stjärnbeströdda himlen för David, och vad fortsätter den med att säga till oss?
13 Vilken vördnad inger det inte att betrakta den återspegling av Skaparen som en stjärnbeströdd natthimmel utgör! I Psalm 8:3, 4 gav David uttryck åt den vördnad han kände: ”När jag ser dina himlar, dina fingrars verk, månen och stjärnorna som du har berett, vad är då en dödlig människa, att du kommer ihåg henne, och en jordemänniskas son, att du tar dig an honom?” För dem som har ögon att se med, öron att höra med och ett hjärta att känna med talar stjärnhimlen, precis som den gjorde till David: ”Himlarna förkunnar Guds härlighet.” — Psalm 19:1—4.
14. Varför är den dynamiska energin hos en av stjärnorna så livsviktig för oss?
14 Ju mer vi vet om stjärnorna, desto högre talar de till oss. I Jesaja 40:26 uppmanas vi att lägga märke till deras oerhörda energi: ”Lyft upp era ögon mot höjden och se. Vem har skapat dessa ting? Det har Han som för ut hären av dem, ja efter antal; dem alla kallar han rentav vid namn. På grund av överflödet på dynamisk energi, också därför att han är väldig i kraft, saknas inte en enda av dem.” Gravitationskraften hos en av dem, vår sol, håller jorden på plats i sin bana, och solens dynamiska energi får växtligheten att växa, håller oss varma och gör liv möjligt här på jorden. Aposteln Paulus skrev följande under inspiration: ”Stjärna skiljer sig från stjärna i glans.” (1 Korinthierna 15:41) Vetenskapsmännen känner till gula stjärnor som vår sol och även blå stjärnor, röda jättar, vita dvärgar, neutronstjärnor och exploderande supernovor som frigör ofattbara mängder energi.
15. Nämn något av det som uppfinnare har lärt sig av skapelsen och som de har försökt efterlikna.
15 Många uppfinnare har lärt av skapelsen och har försökt kopiera förmågorna hos levande skapelser. (Job 12:7—10) Lägg märke till bara några få av de enastående sidorna hos skapelsen. Sjöfåglar med körtlar som avsaltar havsvatten; ålar och andra fiskar som alstrar elektricitet; fiskar, maskar och insekter som frambringar kallt ljus; fladdermöss och delfiner som använder ekolodning; getingar som tillverkar papper; myror som bygger broar; bävrar som bygger dammar; ormar som har inre termometrar; insekter som lever i dammar och som använder snorkel och dykarklockor; bläckfiskar som använder jetdrift; spindlar som gör sju olika sorters väv och tillverkar falluckor, nät och lasson och som har småttingar som är ballongfarare och färdas tusentals kilometer på höga höjder; fiskar och kräftdjur, vilka likt undervattensbåtar använder flyttankar, och fåglar, insekter, havssköldpaddor, fiskar och däggdjur som utför enastående flyttningsbedrifter — förmågor som övergår vetenskapsmännens förmåga att förklara.
16. Vilka vetenskapliga sanningar nedtecknades i Bibeln tusentals år innan vetenskapsmännen upptäckte dem?
16 I Bibeln fanns vetenskapliga sanningar nedtecknade tusentals år innan vetenskapsmännen kände till dem. Den mosaiska lagen (från 1500-talet f.v.t.) avspeglade medvetenhet om sjukdomsframkallande bakterier tusentals år före Pasteur. (3 Moseboken, kapitel 13 och 14) På 1600-talet f.v.t. förklarade Job: ”Han ... hänger jorden på ingenting.” (Job 26:7) Tusen år före Kristus skrev Salomo om blodomloppet; den medicinska vetenskapen måste vänta ända till 1600-talet för att få kunskap om det. (Predikaren 12:6) Dessförinnan avspeglade Psalm 139:16 kunskap om den genetiska koden: ”Dina ögon såg till och med embryot av mig, och i din bok var alla dess delar uppskrivna, med avseende på de dagar då de formades och det ännu inte fanns en enda av dem.” På 600-talet f.v.t., innan fältbiologer förstod något om fåglars flyttningar, skrev Jeremia det som vi kan läsa i Jeremia 8:7: ”Storken i skyn vet när det är tid att flytta, och duvan och tornseglaren och göktytan vet vid vilken tid de skall återvända.” — NE.
Den ”skapare” som evolutionisterna väljer
17. a) Vad säger Romarna 1:21—23 om sådana som vägrar att se en intelligent Skapare bakom skapelsens under? b) Vad kan man i viss bemärkelse säga att evolutionisterna väljer som sin ”skapare”?
17 Ett skriftställe säger så här om dem som vägrar att uppfatta en intelligent Skapare bakom skapelsens under: ”De blev tomma i sina tankegångar, och deras oförståndiga hjärta blev förmörkat. Fastän de påstod att de var visa, blev de dåraktiga och bytte den oförgänglige Gudens härlighet mot något likt bilden av en förgänglig människa och av fåglar och fyrfotadjur och krypande djur.” De ”utbytte Guds sanning mot lögnen och dyrkade det skapade och ägnade detta helig tjänst i stället för Skaparen”. (Romarna 1:21—23, 25) Det är på liknande sätt med vetenskapsmän som tror på evolutionsteorin. De förhärligar faktiskt en inbillad uppåtgående kedja av urdjur-maskar-fiskar-amfibier-reptiler-däggdjur-”apmänniskor” som sin ”skapare”. Men de vet att det inte finns någon verkligt enkel encellig organism att börja kedjan med. Den enklaste kända organismen innehåller hundra miljarder atomer, och tusentals kemiska reaktioner inträffar i den samtidigt.
18, 19. a) Vem är den som rätteligen bör tillskrivas äran av att ha gett upphov till livet? b) Hur mycket av Jehovas skaparverk kan vi se?
18 Jehova Gud är Skaparen av livet. (Psalm 36:9) Han är den första stora orsaken. Hans namn, Jehova, betyder ”Han förorsakar (eller föranleder) att bli”. Hans skaparverk är fler än vi kan räkna. Det finns helt visst miljontals fler än människan är medveten om. Psalm 104:24, 25 ger en antydan om detta: ”Hur många är inte dina verk, o Jehova! Med vishet har du gjort dem alla.” Och Job 26:14 säger uttryckligen om detta: ”Se! Dessa är utkanterna av hans vägar, och vad annat än en viskning om något har man hört om honom! Men hans väldiga åskdunder, vem kan visa sig förstå det?” Vi ser några få utkanter, vi hör några få viskningar, men att fatta den fulla innebörden av hans väldiga åskdunder övergår vårt förstånd.
19 Men vi har en bättre källa för att se honom än hans fysiska skaparverk. Den bättre källan är hans ord, Bibeln. I följande artikel skall vi vända oss till den källan.
Kommer du ihåg?
◻ Vad fick Job lära sig när Jehova talade till honom ur stormvinden?
◻ Varför sade Paulus att somliga var oursäktliga?
◻ Hur fungerar vattnets kretslopp?
◻ Vilka viktiga ting gör solljuset för oss?
◻ Vilka vetenskapliga sanningar uppenbarade Bibeln innan vetenskapen upptäckte dem?