Kommer krigen någonsin att upphöra?
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET, som utkämpades under åren 1914—1918, kallades ”kriget som skulle göra slut på alla krig”. Men sedan dess har det förekommit över 200 krig, inbegripet det hittills största — andra världskriget.
Det är därför tydligt att mänskliga ansträngningar att avskaffa krig har fullständigt misslyckats. Det är därför inte så underligt att många människor säger: ”Det kommer alltid att finnas krig.” Är det så du tänker?
När Förenta nationerna upprättades efter andra världskrigets slut år 1945, var det meningen att denna organisation skulle ge krigströtta människor hopp om en värld utan krig. Detta hopp finns uttryckt i en inskription på muren vid den öppna platsen mitt emot FN-byggnaden i New York, där det står: DÅ SKALL DE SMIDA SINA SVÄRD TILL PLOGBILLAR OCH SINA SPJUT TILL VINGÅRDSKNIVAR: FOLKEN SKALL EJ MER LYFTA SVÄRD MOT VARANDRA OCH INTE MER LÄRA SIG ATT STRIDA.
Sorgligt nog har nationerna genom sitt krigande hånat detta vackert uttryckta hopp om fred. Men orden här ovan kommer trots allt att uppfyllas. De skrevs ner för över 2.500 år sedan och härrör från en källa som står över ofullkomliga människor. De utgör ett löfte från den allsmäktige Guden. — Jesaja 2:4.
Ett falskt hopp
Många har hoppats på att kyrkorna skall kunna hjälpa till att skapa en värld som är fri från krig. Men kyrkorna har i själva verket visat sig vara en av historiens mest splittrande och militanta krafter. Frank P. Crozier, som var brittisk brigadgeneral under första världskriget, sade till exempel: ”De kristna kyrkorna är de bästa skapare av blodtörst vi äger, och vi begagnade dem i stor utsträckning.”
Det är således livsviktigt för oss att skilja mellan sann kristendom och falsk kristendom. För att hjälpa oss att göra detta gav Jesus oss en enkel regel: ”Av deras frukter skall ni känna igen dem.” (Matteus 7:16) Det räcker inte att säga att man är kristen. För att illustrera detta skrev redaktören Steve Whysall i Vancouvertidningen Sun: ”Inte alla som bär oljiga, blå overaller är mekaniker, även om de ser ut som mekaniker, ... inte ens om de säger ’vi är mekaniker’.”
Whysall tillämpade sedan denna illustration på kristendomen och sade: ”Man hör ofta människor tala om hur det ena eller det andra har gjorts i kristendomens namn och vilken fruktansvärd handling det var. Jo då, visst var det fruktansvärt. ... Men vem i all världen har påstått att de som gjorde dessa avskyvärda ting var kristna?
Jo, säger du, det säger de etablerade kyrkorna. Men vem i all världen har påstått att de etablerade kyrkorna är kristna?
Påven välsignade Mussolini, och det finns bevis för att påvar i det flydda också har gjort usla ting. Men vem har sagt att de var kristna?
Du tror kanske att en person måste vara kristen därför att han är påve? Men bara därför att en person säger ’jag är kristen’ behöver han inte vara det — precis som en man som påstår sig vara mekaniker kanske inte är mekaniker.
Bibeln varnar till och med de kristna för människor som utger sig för att vara kristna. ... Ingen kristen kan kriga mot en annan kristen — det skulle vara detsamma som att en människa kämpar mot sig själv.
Sanna kristna är bröder och systrar i Jesus Kristus, ... och de skulle aldrig, aldrig någonsin avsiktligt skada varandra.”
Vi måste därför tillämpa Jesu regel och se på de frukter som kyrkorna frambringar. Vad för slags frukter? Bibeln framhåller särskilt en sådan, när den säger: ”Härigenom blir Guds barn och Djävulens barn uppenbara: Var och en som inte utövar rättfärdighet, han härstammar inte från Gud, inte heller den som inte älskar sin broder. Detta är nämligen det budskap som ni har hört från början, att vi skall älska varandra; inte vara såsom Kain, som härstammade från den onde och tog livet av sin bror.” — 1 Johannes 3:10—12.
I stället för att uppmuntra sina medlemmar att älska sin broder har kyrkorna understött, eller till och med tagit initiativ till, brodermord i krig. De har därför blivit Satans, Djävulens, redskap i precis lika hög grad som de religioner som utövades av de forntida egyptierna, assyrierna, babylonierna och romarna. Jesus Kristus kallade Satan ”den här världens härskare” och sade beträffande sina sanna efterföljare: ”De är inte någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen.” (Johannes 12:31; 17:16; 2 Korinthierna 4:4) Men kyrkorna har gjort sig själva till en integrerande del av den här världen.
Det är därför tydligt att Gud inte använder sig av kyrkorna för att uppfylla sitt löfte att skapa en värld som är fri från krig. Vad fältpräster och andra kyrkliga dignitärer än säger tar Gud inte parti i nationernas krig.
Hur kommer Gud att uppfylla sitt löfte att göra slut på alla krig? Finns det några människor som verkligen har smitt sina svärd till plogbillar? Ja, det finns det.
De som uppfyller Guds löfte
Den kände kyrkohistorikern C. J. Cadoux skrev: ”De första kristna tog Jesus på allvar. ... De förband intimt sin religion med frid. De fördömde krig på det kraftigaste för den blodsutgjutelse som blev följden. De tillämpade på sig Gamla testamentets profetia, som förutsade att krigsvapnen skulle göras om till jordbruksredskap.” — Jesaja 2:4.
Hur är det då i våra dagar? Finns det ett folk som tar Jesu ord på allvar och verkligen älskar varandra? Och har dessa, så att säga, smitt sina svärd till plogbillar? Ja, hör här vad som sägs i Encyclopedia Canadiana: ”Jehovas vittnens verksamhet innebär ett återupplivande och ett återupprättande av den tidiga kristendom som praktiserades av Jesus och hans lärjungar under det första och andra århundradet av vår tideräkning. ... Alla är bröder.”
I överensstämmelse med Kristi befallning att de skall älska varandra vägrar således Jehovas vittnen att hata eller döda sina bröder, även om dessa skulle råka tillhöra en annan ras eller nationalitet. (Johannes 13:34, 35) Martin Niemöller, en luthersk präst i Tyskland, förklarade att kyrkorna ”under tidernas lopp alltid har gått med på att välsigna krig, trupper och vapen och att de på ett mycket okristligt sätt bett om sina fienders tillintetgörelse”. Han ställer dessa i kontrast till Jehovas vittnen, som ”i hundratal och tusental har sänts till koncentrationsläger och dött på grund av att de vägrat att göra krigstjänst och vägrat att skjuta på andra människor”.
Ja, i motsats till människor inom andra religioner har Jehovas vittnen verkligen smitt sina svärd till plogbillar. Genom att lyda Jesu befallning att inte vara ”någon del av världen” skiljer de sig verkligen från andra religioner. (Johannes 15:19) Den romersk-katolska tidskriften St. Anthony’s Messenger förklarade: ”Jehovas vittnen står utanför det ’etablerade samhället’ och tar inte på sitt ansvar att välsigna vadhelst de världsliga regeringarna beslutar att göra.”
Kommer Guds löfte om avrustning att förverkligas bara i den utsträckningen att några få miljoner individer ur alla nationer smider sina svärd till plogbillar? Inte alls! Guds löfte kommer att uppfyllas i långt större skala och på ett mycket dramatiskt sätt.
Hur krigen skall upphöra
Vår Skapare, Jehova Gud, kommer att göra slut på krigen genom att utplåna all krigsutrustning och dem som bär ansvaret för den. En av Bibelns psalmister inbjuder oss att begrunda denna hänförande framtidsutsikt. ”Kom”, skriver han, ”skåda Jehovas gärningar, hur han har låtit häpnadsväckande händelser ske på jorden. Han får krigen att upphöra intill jordens yttersta ända.” (Psalm 46:8, 9) Vilket märkligt och spännande tillkännagivande!
Är hoppet om en värld utan krig för bra för att vara sant? Skeptiker kanske tror det. Även den krigshistoriker vars levnadsskildring du finner på sidorna 9—13 i denna tidskrift tyckte det. Men han tog sig tid att granska bevisen mycket noggrant. Detta resulterade i att han blev övertygad om att Bibeln verkligen är att lita på. Han upptäckte att Bibelns profetior beträffande tidigare händelser i historien ofelbart gått i uppfyllelse precis vid rätt tidpunkt. Detta gav honom skäl att tro att även de händelser som enligt Bibelns profetior skall ske i framtiden kommer att inträffa exakt enligt tidsschemat.
Tänk till exempel på hur de omskakande händelser som nu äger rum i världen exakt motsvarar de händelser som Bibeln förutsagt skulle utmärka de sista dagarna av den här tingens ordning. (Matteus 24:3—14; 2 Timoteus 3:1—5) Det innebär att vi nu lever i den tid då Guds kungarike skulle komma, i uppfyllelse av den bön som Jesus lärde sina efterföljare: ”Vår Fader i himlarna, må ditt namn bli helgat. Må ditt kungarike komma. Må din vilja ske, såsom i himlen så också på jorden.” — Matteus 6:9, 10.
På vilket sätt kan vi då förvänta att Guds kungarike skall komma? En av Bibelns profetior säger beträffande denna händelse: ”I de kungarnas [dvs. de regeringars som nu är vid makten] dagar kommer himlens Gud att upprätta ett kungarike som aldrig kommer att fördärvas. Och kungariket självt kommer inte att överlåtas till något annat folk. Det kommer att krossa och göra slut på alla dessa kungariken [eller regeringar], och självt kommer det [Guds rikes regering] att bestå till obestämda tider.” — Daniel 2:44.
Ja, Guds kungarike skall på ett dramatiskt sätt komma och avlägsna alla nuvarande regeringar, alldeles som den förutsagda stora översvämningen kom på Noas tid. (Matteus 24:36—39; 1 Johannes 2:17) Med tanke på den nära förestående tillintetgörelsen av alla nuvarande regeringar och alla de religioner som stöder dem är det livsviktigt för var och en av oss att granska sin egen situation. Kommer vi att bemöda oss om att lära känna Jehova Gud och hans Son, Jesus Kristus, och sedan göra vad de kräver av oss? (Johannes 17:3) Kommer vi att älska varandra och vägra att skada våra medmänniskor och på det sättet visa att vi har smitt våra svärd till plogbillar?
Om du håller med om att krig är meningslöst och du skulle vilja leva på jorden när det råder universell fred, ta då kontakt med Jehovas vittnen. De kommer med glädje att hjälpa dig att få veta mer om hur krigen snart kommer att upphöra under Guds kungarikes styre.
[Ruta på sidan 7]
Himmlers planer för Jehovas vittnen
HEINRICH HIMMLER var chef för det nazistiska elitgardet SS, och under andra världskriget var han näst efter Adolf Hitler Tysklands mäktigaste man. Trots att Himmler hatade Jehovas vittnen på grund av deras vägran att engagera sig i de nazistiska planerna på världserövring, kom han ändå att respektera dem. I ett brev till Gestapoledaren Ernst Kaltenbrunner skrev Himmler:
”Vissa upplysningar och iakttagelser från senare tid har föranlett mig att dra upp planer som jag skulle vilja bringa till din kännedom. Det gäller Jehovas vittnen. ... Hur skall vi kunna styra och pacificera Ryssland, när ... vi väl har erövrat stora områden av dess territorium? ... Alla former av religion och de pacifistiska rörelserna måste understödjas ..., bland andra Jehovas vittnens trosuppfattningar. Det är väl känt att just de har egenskaper som är oerhört positiva för oss: Bortsett från att de vägrar att göra militärtjänst och att utföra någonting som har med krig att göra ... är de otroligt pålitliga, de dricker inte, de röker inte; de är idoga arbetare och sällsynt ärliga. De håller alltid sitt ord. Detta är idealiska karaktärsdrag ..., avundsvärda egenskaper.”
Nej, Himmler skulle aldrig ha förmått vittnena att arbeta för nazisterna. Han ville inte för sin egen eller sitt folks del ha vittnenas fredsälskande egenskaper, men han ville att ryssarna skulle tillägna sig dessa idealiska egenskaper. Det skulle göra dem till ett fredligt folk — få dem att smida sina svärd till plogbillar.
[Bild på sidan 8]
Guds kungarike kommer att undanröja all krigsutrustning och föra in människor i en fredlig ny värld