HERMON

[Hẹrmon] Betyder ”något som är vigt”, ”något som är bannlyst”.

Hermon har identifierats med det högsta berget i trakten av Palestina; araberna kallar det Jabal ash-Shaykh (möjligen: ”Den gamle mannens berg”) eller Jabal ath-Thalj (”Snöberget”). Dessa namn kommer tydligtvis av att det ligger snö på Hermon nästan året om. Den snöklädda toppen liknar det vita håret på en gammal man. I forna tider kallade sidonierna berget ”Sirjon”, och amoréerna kallade det ”Senir”. (5Mo 3:8, 9) Det senare namnet tycks även ha använts om en del av bergmassivet Antilibanon. (1Kr 5:23) ”Berget Sion” (inte att förväxla med det Sion som förknippas med Jerusalem) var ännu ett namn som användes om Hermon. (5Mo 4:47, 48) Psalmisten sade att Hermon tillsammans med Tabor ropade högt av fröjd i Jehovas namn. (Ps 89:12)

Hermon utgör den södra delen av Antilibanon. Berget reser sig 2 814 m över havsytan och sträcker sig ca 30 km i nord-sydlig riktning. Det har flera toppar som reser sig från en bergsplatå. (Ps 42:6) Hermon består av kalksten men har utlöpare av basalt på sina östra och västra sidor. Bortsett från några spridda småbuskar är den övre delen av berget helt utan växtlighet. Men längre ner växer det barrträd, fruktträd och buskar. På de lägre sluttningarna på västra och södra sidan av berget finns det vingårdar.

Från toppen av Hermon har man vid klart väder en vacker utsikt över stora delar av Palestina. I väster ser man Libanonbergen, Tyrosslätten och Medelhavet; i sydväst ser man berget Karmel, i söder Jordandalen med Hulebäckenet och Galileiska sjön och i öster Damaskusslätten.

Hermons snöklädda topp kyler av nattluften så att vattenångan kondenseras och rikligt med dagg bildas. ”Större mängder dagg har vi aldrig upplevt”, skrev naturforskaren H. B. Tristram på 1800-talet. ”Den genomdränkte allt, och tälten gav inget nämnvärt skydd.” (The Land of Israel, London 1866, sid. 608, 609) Den uppfriskande daggen från Hermon bevarar växtligheten under den långa torrperioden. (Ps 133:3; se DAGG.) Det mesta av vattnet i floden Jordan är smältvatten från Hermon.

I forna tider var Hermon ett tillhåll för vilda djur som lejon och leoparder. (HV 4:8) I nyare tid har man observerat räv, varg, leopard och björn i området.

Hermon utgjorde det utlovade landets norra gräns. (Jos 12:1; 13:2, 5, 8, 11) Hivéerna, som bodde vid foten av berget, blev besegrade av Josua. (Jos 11:1–3, 8, 16, 17) Det kan ha varit på det här berget som Jesu Kristi förvandling ägde rum (Mt 17:1; Mk 9:2; Lu 9:28; 2Pe 1:18), med tanke på att Jesus just hade varit i det närliggande Caesarea Filippi (Mk 8:27). (Se BAAL-HERMON; FÖRVANDLINGEN.)