GERISSIM

[Gerissịm]

Berget Gerissim, numera känt som Jabal at-Tur (Har Gerizim), ligger i hjärtat av Samarien, strax sydväst om berget Ebal. Dessa berg, som ligger mitt emot varandra, är de mest framträdande bergen i området och vaktar ett viktigt pass som går i öst-västlig riktning. Mellan bergen ligger den bördiga Sikemdalen och den nutida staden Nabulus. Sikem, som var en starkt befäst och viktig kanaaneisk stad innan israeliterna intog det utlovade landet, låg längst österut i dalen, 1,5 km sydöst om Nabulus. Gerissim och Ebal hade stor militär och politisk betydelse på grund av det strategiska läget. Området var också betydelsefullt i religiöst avseende. (BILD, bd 1, sid. 331)

Gerissims topp höjer sig 850 m över Medelhavet. Även om Gerissim är 60 m lägre än Ebal har man härifrån en imponerande utsikt över det kringliggande området. Man kan se det snöklädda berget Hermon i norr, den bördiga Jordandalen i öster, Efraims bergstrakt i söder och Saronslätten och det blå Medelhavet i väster.

Abram (Abraham) slog en gång läger ”nära Mores stora träd” mellan Gerissim och Ebal, och där gav Jehova honom löftet: ”Åt din avkomma skall jag ge detta land.” (1Mo 12:6, 7) Även Jakob slog läger i området. (1Mo 33:18)

Som Mose hade befallt samlades Israels stammar vid Gerissim och Ebal under Josuas ledning kort efter segern vid Aj. Här lyssnade de till en uppläsning av de välsignelser de skulle få om de lydde Jehova och de förbannelser som skulle drabba dem om de var olydiga mot honom. Simeons, Levis, Judas, Isaskars, Josefs och Benjamins stammar stod framför Gerissim, de övriga sex stammarna stod framför Ebal, och leviterna och förbundsarken befann sig i dalen. (5Mo 11:29, 30; 27:11–13; Jos 8:28–35) Det verkar som om de stammar som stod framför Gerissim svarade när välsignelserna lästes upp i deras riktning, medan de andra stammarna svarade när förbannelserna lästes upp i riktning mot Ebal. En del har menat att välsignelserna lästes upp i riktning mot Gerissim därför att det berget är vackrare och bördigare än det steniga och näst intill kala berget Ebal, men Bibeln säger inget om detta. Lagen lästes upp ”inför Israels hela församling, jämte kvinnorna och de små barnen och de bofasta främlingarna som vandrade mitt ibland dem”. (Jos 8:35) Alla dessa människor kunde höra orden oavsett framför vilket berg de stod. Troligtvis berodde detta åtminstone delvis på den utmärkta akustiken i området. (Se EBAL nr 2.)

Under domartiden i Israel talade Gideons son Jotam till Sikems jordägare medan han stod ”på toppen av berget Gerissim”. (Dom 9:7) En klippavsats halvvägs upp på berget kallas än i dag Jotams predikstol, men den identifieringen bygger uteslutande på gammal tradition.

Samariskt tempel. Ett samariskt tempel som konkurrerade med templet i Jerusalem uppfördes på Gerissim, möjligen på 300-talet f.v.t., och blev ödelagt 128 f.v.t. Enligt traditionen blev det förstört av Johannes Hyrkanos. (Antiquitates Judaicae [Den forntida judiska historien], XI, 310, 311, 324 [viii, 2, 4]; XIII, 254–256 [ix, 1]; Bellum Judaicum [Det judiska kriget], I, 63 [ii, 6]) Ända fram i vår tid firar samarierna sin påsk och andra högtider på Gerissim, på den plats där de menar att det gamla templet låg. Den samariska kvinna som talade med Jesus syftade uppenbarligen på Gerissim när hon sade: ”Våra förfäder tillbad på det här berget; men ni säger att den plats där man bör tillbe finns i Jerusalem.” (Joh 4:5, 19, 20)

Bilder på gamla mynt som man funnit vid Nabulus visar att det en gång stod ett Zeustempel på Gerissims nordöstra del, och trappan upp till templet lär enligt en beräkning ha haft 1 500 steg. På 400-talet v.t. byggde man en kyrka på toppen av berget, och även den bysantinske kejsaren Justinianus reste en kyrka här. Man menar att de ruiner som nu finns på platsen är från Justinianus tid.