Predikaren
8 Vem är som den vise?+ Och vem känner uttydningen av en sak?+ En människas vishet får hennes ansikte att lysa, och det stränga i hennes uppsyn förändras.+
2 Jag säger: ”Lyd kungens befallning,+ ja, gör det av hänsyn till den ed som du har svurit inför Gud.+ 3 Var inte snar att gå ut från honom.+ Ta inte ställning i en dålig sak.+ Ty han gör allt vad han behagar,+ 4 eftersom kungens ord är den högsta myndigheten;+ och vem kan säga till honom: ’Vad gör du?’”
5 Den som lyder befallningen kommer inte att veta av något olycksbringande,+ och det visa hjärtat känner både rätt tid och rätt dom.+ 6 Ty för varje angelägenhet finns det en tid och en dom,+ eftersom människan drabbas av många olyckor.+ 7 Ingen vet ju vad som kommer att ske,+ ty vem kan tala om för henne precis hur det kommer att ske?
8 Ingen människa har makt över anden,* så att hon kan hålla anden tillbaka;+ och det finns ingen makt över dödsdagen,+ och det finns ingen hemförlovning i kriget.+ Och ondskan kommer inte att hjälpa de ondskefulla* att undkomma.+
9 Allt detta har jag sett när jag inriktade* mitt hjärta på varje gärning som har utförts under solen, i en tid då människa har haft makt över människa till hennes skada.+ 10 Men fast det är så, har jag sett de ondskefulla bli begravda;+ och de kom och de gick från den heliga platsen,+ och de blev glömda i den stad där de hade handlat så.+ Också detta är tomhet.
11 Eftersom domen över en ond gärning inte genast verkställs,+ därför är människosönernas hjärta helt inriktat på* att göra det som är ont.+ 12 Även om syndaren gör det som är ont+ hundra gånger och lever länge och gör som han behagar, så vet jag ändå att det skall gå väl för dem som fruktar den sanne Guden,+ därför att de fruktar honom.+ 13 Men det skall inte gå väl för den ondskefulle,+ och han skall inte förlänga sitt liv,* som är som skuggan,+ eftersom han inte fruktar Gud.+
14 Det är en tomhet, som sker på jorden, att det kan gå de rättfärdiga som om de hade utfört de ondskefullas verk+ och att det kan gå de ondskefulla som om de hade utfört de rättfärdigas verk.+ Jag sade att också detta är tomhet.
15 Och jag prisade glädjen,+ eftersom det under solen inte finns något bättre för människan* än att hon äter och dricker och gläder sig och att detta följer henne i hennes möda under de livsdagar+ som den sanne Guden ger henne under solen.+ 16 Så inriktade jag mitt hjärta+ på att lära känna vishet och på att se den sysselsättning som människor ägnar sig åt på jorden,+ ty på grund av den får människor inte en blund i ögonen,* varken dag eller natt.+
17 Och jag såg allt som den sanne Guden gör,+ att människan inte kan komma underfund med det som görs under solen;+ hur mycket människan än mödar sig för att söka, kommer hon ändå inte underfund med det.+ Och även om hon säger att hon är så vis att hon vet det,+ kan hon ändå inte komma underfund med det.+