5 Moseboken
21 Om man finner någon ligga ihjälslagen på marken, på den jord som Jehova,* din Gud, ger dig för att du skall ta den i besittning, och man inte vet vem som slog ihjäl honom,+ 2 då skall dina äldste och dina domare+ gå ut och mäta avståndet till de städer som är runt omkring den ihjälslagne. 3 Och de äldste i den stad som ligger närmast den ihjälslagne skall av nötboskapen ta en kviga som inte har brukats till arbete* och som inte har dragit under ok, 4 och de äldste i den staden skall föra kvigan ner till en regnflodsdal där det ständigt rinner vatten och där ingen odlar eller sår, och de skall bryta nacken av kvigan där i regnflodsdalen.+
5 Och prästerna, Levis söner, skall träda fram, ty dem har Jehova, din Gud, utvalt till att utföra tjänst för honom+ och till att välsigna+ i Jehovas namn, och genom deras mun skall varje dispyt om varje våldshandling* avgöras.+ 6 Sedan skall alla de äldste i den stad som är närmast den ihjälslagne tvätta sina händer+ över kvigan som man bröt nacken av i regnflodsdalen, 7 och de skall ta till orda och säga: ’Våra händer har inte utgjutit detta blod, inte heller har våra ögon sett det utgjutas.+ 8 Ställ inte ditt folk Israel, som du har friköpt,+ o Jehova,* till ansvar för det, och lägg inte skulden för oskyldigt blod+ i ditt folk Israels mitt.’ Och de skall inte ställas till ansvar för blodskulden. 9 Och du kommer att utplåna skulden för oskyldigt blod ur din mitt,+ ty du gör det som är rätt i Jehovas ögon.+
10 Om du drar ut i strid mot dina fiender och Jehova, din Gud, ger dem i din hand+ och du för bort dem som fångar,+ 11 och du bland fångarna ser en kvinna med vacker gestalt och du blir fäst vid henne+ och tar henne till hustru åt dig, 12 då skall du föra in henne i ditt hus. Och hon skall raka sitt huvud+ och ansa sina naglar 13 och lägga av fångenskapens mantel och bo i ditt hus och gråta över sin far och sin mor en hel månmånad.*+ Därefter får du ha umgänge med henne, och du skall ta henne i besittning som din brud, och hon skall bli din hustru. 14 Men om du inte finner behag i henne, då skall du sända bort henne,+ efter hennes själs önskan,* men du skall inte under några omständigheter sälja henne för pengar. Du skall inte behandla henne tyranniskt+ sedan du har förödmjukat henne.
15 Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han hatar, och båda, den älskade och den hatade, föder honom söner, och den förstfödde är son till den hatade,+ 16 då skall han, den dag han ger sina söner i arv det han har, inte få lov att behandla sonen till den han älskar som sin förstfödde på bekostnad av sonen till den han hatar, han som är den förstfödde.+ 17 Ty han skall erkänna sonen till den han hatar som den förstfödde genom att ge honom dubbel del av allt det som finns hos honom,+ eftersom denne är hans mandoms första frukt.*+ Honom tillhör rätten till ställningen som förstfödd.+
18 Om en man har en son som är trotsig och upprorisk,+ som inte lyssnar till sin fars eller sin mors röst,+ och de har tuktat honom, men han lyssnar inte till dem,+ 19 då skall hans far och hans mor fatta tag i honom och föra ut honom till de äldste i hans stad och till porten på hans ort,+ 20 och de skall säga till de äldste i hans stad: ’Det här är vår son, han är trotsig och upprorisk. Han lyssnar inte till vår röst,+ och han är en frossare*+ och en drinkare.’+ 21 Då skall alla männen i hans stad stena honom till döds. Så skall du skaffa bort det som är ont ur din mitt, och hela Israel skall höra det och frukta.+
22 Och om det på en man vilar en synd som förtjänar dödsdom, och han dödas+ och du hänger upp honom på en träpåle,*+ 23 får hans döda kropp inte vara kvar över natten på pålen,+ utan du skall ovillkorligen begrava honom samma dag, ty en Guds förbannelse* är den som har blivit upphängd,+ och du skall inte orena din jord, som Jehova, din Gud, ger dig till arvedel.+