Psalmerna
Av David. Maskịl.*
32 Lycklig är den vars överträdelse* är förlåten, vars synd är övertäckt.+
2 Lycklig är den människa* som Jehova inte tillräknar missgärning+
och i vars ande inte är något svek.+
3 När jag teg nöttes benen i min kropp ut vid mitt stönande* hela dagen.+
4 Ty dag och natt var din hand tung över mig.+
Min livssaft försvann som i sommarens torra hetta.+ Sẹlah.
5 Min synd bekände jag till slut för dig, och min missgärning övertäckte jag inte.+
Jag sade: ”Jag vill bekänna mina överträdelser för Jehova.”+
Och du förlät min synd och min missgärning.+ Sẹlah.
6 Därför skall var och en som är lojal be till dig+
vid en tid då du ännu står att finna.+
Översvämningen av många vatten – honom skall de inte nå.+
7 Du är ett gömställe för mig, mot nöden skyddar du mig.+
Med fröjderop över räddningen omger du mig.+ Sẹlah.