2 Korinthierna
3 Börjar vi nu rekommendera oss själva igen?+ Eller behöver vi kanske, i likhet med somliga, rekommendationsbrev+ till er eller från er? 2 Ni själva är vårt brev,+ som är inskrivet i våra* hjärtan och som är känt och blir läst av alla människor.+ 3 Ty det är uppenbart att ni är ett brev från Kristus, skrivet av oss som tjänare,+ ett som inte är inskrivet med bläck utan med en levande Guds ande,+ inte på stentavlor,+ utan på tavlor av kött, på hjärtan.*+
4 Nu är det genom Kristus vi har en sådan tillförsikt+ till Gud. 5 Det är inte så att vi av oss själva är tillräckligt kvalificerade, så att vi kan räkna något som om det kommer från oss själva,+ utan detta att vi är tillräckligt kvalificerade* kommer från Gud,+ 6 som verkligen har gjort oss tillräckligt kvalificerade att vara ett nytt förbunds tjänare,*+ inte en skriven lagsamlings,*+ utan andens;+ den skrivna lagsamlingen dömer+ nämligen till döden, men anden gör levande.+
7 För övrigt, om den lagsamling, vars tjänst för med sig död+ och som med bokstäver var inristad* på stenar,+ blev till i härlighet,+ så att Israels söner inte kunde oavvänt betrakta Moses ansikte på grund av hans ansiktes härlighet,+ en härlighet som skulle bli borttagen, 8 varför skall då inte andens tjänst+ vara ännu mer förknippad med härlighet?+ 9 Ty om den lagsamling vars tjänst för med sig fördömelse*+ var härlig,*+ så är den tjänst som för med sig rättfärdighet*+ ännu rikare på härlighet.+ 10 Ja, till och med det som en gång förlänades härlighet har i detta avseende berövats sin härlighet,+ på grund av den överväldigande härligheten.+ 11 Ty om det som skulle bli borttaget infördes med härlighet,+ så skall det som består vara ännu mer förknippat med härlighet.+
12 När vi alltså har ett sådant hopp,+ talar vi med stor frimodighet 13 och gör inte som Mose, som satte en slöja+ för sitt ansikte, för att Israels söner inte skulle oavvänt betrakta slutet+ på det som skulle bli borttaget. 14 Men deras förstånd avtrubbades.+ Ty ännu i denna dag finns samma slöja kvar vid läsningen av det gamla förbundet* och lyfts inte bort,+ eftersom det är genom Kristus den blir borttagen.+ 15 Ja, ända till i dag ligger en slöja över deras hjärtan,+ närhelst Mose läses.+ 16 Men när man vänder sig till Jehova,* blir slöjan borttagen.+ 17 Och Jehova* är Anden;+ och där Jehovas* ande+ är, där är frihet.+ 18 Och medan vi alla+ med obeslöjat ansikte likt speglar reflekterar Jehovas* härlighet,+ blir vi förvandlade+ till samma bild+ från härlighet till härlighet,+ alldeles som det utförs av Jehova,*+ Anden.*