Andra Moseboken
3 Mose arbetade som herde åt sin svärfar Jetro,+ prästen i Midjan. En gång när han ledde hjorden mot vildmarkens västra del kom han till den sanne Gudens berg, till Horeb.+ 2 Då visade sig Jehovas ängel för honom i en eldslåga mitt i en törnbuske.+ När han fortsatte titta märkte han att busken inte brann upp trots att den stod i lågor. 3 Mose tänkte: ”Det här var märkligt! Jag måste gå och se varför törnbusken inte brinner upp.” 4 När Jehova såg att han var på väg dit för att se efter, ropade han på honom ur törnbusken: ”Mose! Mose!” Han svarade: ”Ja, här är jag.” 5 Då sa han: ”Kom inte närmare. Ta av dig sandalerna, för marken du står på är helig.”
6 Han fortsatte: ”Jag är dina förfäders Gud,* Abrahams Gud,+ Isaks Gud+ och Jakobs Gud.”+ Då dolde Mose sitt ansikte, för han vågade inte se på den sanne Guden. 7 Jehova tillade: ”Jag har sett hur svårt mitt folk har det i Egypten, och jag har hört hur de förtvivlat ropar på grund av slavdrivarna. Jag vet mycket väl hur de lider.+ 8 Jag ska stiga ner och befria dem ur egyptiernas hand.+ Jag ska leda dem ut ur detta land till ett gott och vidsträckt land, till ett land som flödar av mjölk och honung,+ till kanaanéernas, hettiternas, amoréernas, perisséernas, hivéernas och jebuséernas område.+ 9 Ja, jag har hört israeliternas höga rop, och jag har även sett hur hårt egyptierna förtrycker dem.+ 10 Och nu sänder jag dig till farao, och du ska leda mitt folk Israel ut ur Egypten.”+
11 Men Mose frågade den sanne Guden: ”Hur skulle en sådan som jag kunna gå till farao och leda israeliterna ut ur Egypten?” 12 Han svarade: ”Jag kommer att vara med dig,+ och detta blir tecknet på att det är jag som har sänt dig: När du har fört folket ut ur Egypten ska ni tillbe* den sanne Guden på det här berget.”+
13 Men Mose sa till den sanne Guden: ”Anta att jag kommer till israeliterna och säger att deras förfäders Gud har sänt mig till dem och de frågar: ’Vad är hans namn?’+ Vad ska jag säga då?” 14 Då sa Gud till Mose: ”Jag ska bli det jag väljer att* bli.”*+ Och han tillade: ”Så här ska du säga till israeliterna: ’Jag ska bli har sänt mig till er.’”+ 15 Sedan sa Gud ännu en gång:
”Så här ska du säga till israeliterna: ’Jehova, era förfäders Gud, Abrahams Gud,+ Isaks Gud+ och Jakobs Gud,+ har sänt mig till er.’ Detta är mitt namn för evigt,+ och så ska jag bli ihågkommen i alla generationer. 16 Gå nu i väg och samla de äldste i Israel och säg: ’Jehova, era förfäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, har visat sig för mig, och han sa: ”Jag har lagt märke till er svåra situation+ och hur ni blir behandlade i Egypten. 17 Därför har jag beslutat att befria er från förtrycket+ i Egypten och ta er till kanaanéernas, hettiternas, amoréernas,+ perisséernas, hivéernas och jebuséernas land,+ ett land som flödar av mjölk och honung.”’+
18 De kommer att lyssna till dig.+ Och ni ska gå till Egyptens kung, du och de äldste i Israel, och ni ska säga: ’Jehova, hebréernas+ Gud, har sänt ett budskap till oss. Låt oss därför få gå tre dagsresor ut i vildmarken, så att vi kan offra åt vår Gud Jehova.’+ 19 Men jag vet mycket väl att Egyptens kung inte kommer att släppa i väg er om han inte blir tvingad till det.+ 20 Därför ska jag räcka ut min hand och slå Egypten med alla de storverk jag ska utföra där, och sedan kommer han att släppa er.+ 21 Och jag ska göra egyptierna välvilligt inställda till er, och när ni ger er av ska ni inte göra det tomhänta.+ 22 Alla kvinnor ska be sina grannfruar och de kvinnor som bor hos dem om guld- och silverföremål och kläder, och era söner och döttrar ska ta på sig dem. Och ni ska plundra egyptierna.”+