Jesaja
13 Ett budskap mot Babylon+ som Jesaja,+ Amoz son, fick* i en syn:
2 ”Höj ett fälttecken+ på ett kalt berg.
Ropa till dem, vifta med handen,
så att de kan dra in i stormännens portar.
3 Dem som jag har utvalt* har jag gett en befallning.+
Jag har kallat samman mina krigare för att verkställa min vredesdom,
de är stolta och jublar.
4 Hör! Det är en folkskara på bergen,
det låter som en stor här!
Hör! Det är ett krigslarm från kungariken,
från nationer som har samlats!+
Arméernas Jehova ställer upp armén till strid.+
5 De kommer från ett fjärran land,+
från en avlägsen horisont,*
Jehova och hans vredes vapen,
för att förstöra hela jorden.+
6 Jämra er, för Jehovas dag är nära!
Den ska komma som en skövling från den Allsmäktige.+
De drabbas av kramper och smärtor,
som en födande kvinna.
Vettskrämda tittar de på varandra,
deras ansikten bleknar av ångest.
Den ska göra landet till något man chockeras över+
och utplåna syndarna därifrån.
Mörk ska solen gå upp,
månen ska inte sprida sitt sken.
Jag ska sätta stopp för de stoltas förmätenhet,
jag ska kuva tyrannernas högmod.+
13 Jag, arméernas Jehova,
ska i min vrede få himlen att darra.
På min brinnande vredes dag
ska jorden skakas ur sitt läge.+
14 Som en jagad gasell och som en fårhjord utan herde
ska de återvända, var och en till sitt eget folk,
de ska fly, var och en till sitt eget land.+
16 Deras barn ska krossas inför deras ögon.+
Deras hus ska plundras,
deras hustrur våldtas.
17 Jag ska få mederna att anfalla dem.+
De bryr sig inte om silver,
de är inte ute efter guld.
18 Med sina bågar ska de fälla unga män.+
De visar inget medlidande med barnen,*
ingen barmhärtighet mot de små.
19 Och Babylon, det mest praktfulla av alla riken,*+
kaldéernas stolthet och skönhet,+
ska bli som Sodom och Gomorra när Gud hade ödelagt dem.+
Där ska ingen arab slå upp sitt tält,
inga herdar låta hjordarna vila.
21 Där ska ökendjur lägga sig ner,
husen fyllas av uvar.
22 Djur ska yla från tornen
och schakaler i de pampiga palatsen.
Stunden är inne, Babylons dagar är räknade.”+