Första Moseboken
25 Abraham tog en ny hustru, och hon hette Ketụra. 2 Med tiden födde hon Simran, Joksan, Medan, Midjan,+ Jisbak och Shuah.+
3 Joksan blev far till Saba och Dedan.
Dedans söner var Ạssurim, Lẹtusim och Lẹummim.
4 Midjans söner var Efa, Efer, Hanok, Abịda och Eldạa.
Alla dessa var Ketụras avkomlingar.
5 Längre fram gav Abraham allt han ägde till Isak,+ 6 men till de söner som han hade fått med sina bihustrur gav han gåvor. Medan han fortfarande levde skickade han dem österut, bort från sin son Isak,+ till Österlandet. 7 Abraham blev 175 år. 8 Sedan gav Abraham upp andan och dog, gammal och nöjd med sitt liv, och han samlades till sina förfäder.* 9 Hans söner Isak och Ismael begravde honom i Makpẹlagrottan på den mark som hade tillhört Efron, hettiten Sohars son, och som ligger i närheten av Mamre,+ 10 den mark som Abraham hade köpt av hettiterna. Där begravdes Abraham tillsammans med sin hustru Sara.+ 11 Efter Abrahams död fortsatte Gud att välsigna hans son Isak.+ Isak hade bosatt sig i närheten av Beẹr-Lahạj-Roị.+
12 Det här är den historiska berättelsen om Abrahams son Ismael,+ som Saras egyptiska tjänstekvinna Hagar+ fick med Abraham.
13 Det här är namnen på Ismaels söner, hans avkomlingar: Nẹbajot,+ den förstfödde, och sedan Kedar,+ Ạdbeel, Mibsam,+ 14 Misma, Duma, Massa, 15 Hadad, Tema, Jetur, Nafis och Kedma. 16 Detta var Ismaels söner, 12 hövdingar för deras klaner.+ Och deras bosättningar och läger* fick namn efter dem. 17 Och Ismael blev 137 år. Sedan gav han upp andan och dog och samlades till sina förfäder.* 18 Och de* bosatte sig från Havịla+ nära Shur,+ inte så långt från Egypten, ända till Assyrien. De bosatte sig nära sina släktingar.*+
19 Och det här är den historiska berättelsen om Abrahams son Isak.+
Abraham blev far till Isak. 20 Isak var 40 år när han gifte sig med Rebecka, dotter till aramén Bẹtuel+ från Paddan-Aram och syster till aramén Laban. 21 Isak bad ofta och innerligt till Jehova för Rebeckas skull, för hon kunde inte få barn. Och Jehova lyssnade på hans böner, och hon blev gravid. 22 Och sönerna som hon bar på bråkade så mycket med varandra+ att hon sa: ”Om det ska vara så här vill jag inte leva längre.” Så hon vände sig till Jehova i bön. 23 Och Jehova sa till henne: ”Du bär på två nationer,+ och två folk ska utgå från ditt inre+ och gå skilda vägar. Den ena nationen ska vara starkare än den andra,+ och den äldre ska tjäna den yngre.”+
24 När det var dags för henne att föda visade det sig att det var tvillingar. 25 Den förste som kom ut hade rött hår över hela kroppen,*+ och därför fick han heta Esau.*+ 26 Sedan kom hans bror ut med ett fast grepp om Esaus häl,+ så han fick heta Jakob.*+ Isak var 60 år när de föddes.
27 Pojkarna växte upp, och Esau blev en skicklig jägare+ som höll till ute i vildmarken. Jakob däremot var mer stillsam* och höll till vid tälten.+ 28 Eftersom Isak hade smak för vilt älskade han Esau, men Rebecka tyckte mer om Jakob.+ 29 En gång när Esau kom hem alldeles utmattad från vildmarken höll Jakob på att laga till en linsgryta. 30 Esau sa till Jakob: ”Fort, ge mig lite* av den röda grytan som du har där,* för jag är helt slut och håller på att svälta ihjäl!” Därför fick han namnet Edom.*+ 31 Jakob sa: ”I så fall vill jag ha din förstfödslorätt.”+ 32 Esau svarade: ”Jag håller ju på att dö! Vad ska jag då med en förstfödslorätt till?” 33 Då sa Jakob: ”Ge mig din ed!” Han svor då en ed och sålde sin förstfödslorätt till Jakob.+ 34 Jakob gav alltså Esau bröd och linsgryta, och han åt och drack, och sedan reste han sig och gick. Så lite betydde förstfödslorätten för Esau.